DEL 1 AV 3. Rättsprinciper och rättssäkerhet. Så heter en ny serie på Domarbloggen. I tre delar ska en domare, åklagare och försvarsadvokat förklara vilken betydelse tre rättsprinciper kan ha för rättssäkerheten. Första delen handlar om varför ett vittne behöver komma till domstolen – trots att vittnet redan har blivit förhörd av polisen.
Det finns en fråga som är särskilt vanlig att vittnen ställer till domstolen. Många vittnen undrar varför de har blivit kallade till domstolen när de redan berättat vad de vet för polisen. Det här hör ihop med en rättsprincip som heter omedelbarhetsprincipen.
I en ny serie på Domarbloggen riktar vi fokus mot tre rättsprinciper som på olika sätt är betydelsefulla för rättssäkerhet. Förutom omedelbarhetsprincipen kommer vi att berätta vad den ackusatoriska principen och principen om förhandlingsoffentlighet går ut på. Vi kommer att ta hjälp från en domare, åklagare och försvarsadvokat.
Rättsprinciper finns inom de flesta rättsområden och är betydelsefulla även i mål om tvister om exempelvis pengar, så kallade tvistemål. Den här serien kommer dock att utgå från rättsprincipernas betydelse för rättegångar som handlar om brott.
”En rättsprincip är som ett rättesnöre”
Niklas Schüllerqvist är domare på Södertörns tingsrätt. Vi ber honom reda ut vad en rättsprincip är.
– En rättsprincip är som ett rättesnöre. Rättsprinciperna är övergripande förhållningsregler, oskrivna eller skrivna, som syftar till att man ska uppnå ett visst resultat, säger domaren Niklas.
Många gånger utgår lagen inom ett visst område från rättsprinciper. Till exempel är den så kallade legalitetsprincipen grundläggande inom straffrätten. Legalitetsprincipen innebär nämligen att ingen kan bli straffad för ett brott utan stöd i lagen.
– Vissa rättsprinciper är överordnade andra. Legalitetsprincipen inom straffrätten är ett sådant exempel. Andra rättsprinciper gäller i mer specifika situationer och behöver inte vara så absoluta som legalitetsprincipen är. Rättsprinciper kan alltså ha olika betydelser, valörer och tyngd, säger domaren Niklas.
Rent allmän syftar många rättsprinciper till att upprätthålla rättssäkerhet. Begreppet rättssäkerhet beskrivs ofta som att lagen i ett land ska vara förutsägbar och skydda enskilda individer mot godtycklig maktutövning från staten eller personer i maktpositioner. Det betyder till exempel att ingen ska bli dömd utan att det finns tillräcklig bevisning eller att den som är åtalad för ett brott ska få veta vad som läggs hen till last.
Rättsprinciperna är inte bara betydelsefulla för den som är åtalad för ett brott, förklarar domaren Niklas.
– En del rättsprinciper gäller generellt för hur rättegången ska gå till och är därför viktiga även för ett brottsoffer, säger han.
Omedelbarhetsprincipen leder till att vittnen behöver komma till domstolen
En av rättsprinciperna kallas alltså för omedelbarhetsprincipen.
– Omedelbarhetsprincipen innebär att den bevisning som domstolen ska bedöma måste tas upp vid huvudförhandlingen, säger Matilda Bergström som är försvarsadvokat.
Rent konkret betyder det att på huvudförhandlingen behöver parterna redogöra för eller visa upp bevisningen som de vill lägga fram för domstolen. Det betyder också att ett vittne måste komma till huvudförhandlingen och lämna sin berättelse igen, trots att vittnet redan har blivit förhörd av polisen.
Stefan Creutz jobbar som åklagare på Södertörns åklagarkammare i Stockholm. Han förklarar att domstolen bara får ta hänsyn till sådant som har kommit fram under huvudförhandlingen. All relevant information ska presenteras muntligen för domarna.
– Vi som åklagare får inte bara hänvisa till vittnesuppgifter som finns nedskrivna i ett polisförhör. Just därför måste ett vittne komma till domstolen och berätta sin historia igen, säger åklagaren Stefan.
Försvarsadvokaten Matilda håller med och förklarar att åklagaren eller försvararen till exempel inte bara kan påstå att ett vittne har sett en händelse, utan den personen måste själv berätta sin historia för domstolen.
För en domstol innebär omedelbarhetsprincipen att domarna inte ska ta del av innehållet i en förundersökning. En förundersökning innehåller normalt förhör som polisen har hållit, till exempel med ett vittne.
– Domarna har inte tagit del av förhören innan huvudförhandlingen eftersom deras bedömning ska grunda sig på det som presenteras under huvudförhandlingen. På så sätt har domarna inte haft möjlighet att skapa sig en uppfattning om händelsen på förhand, säger försvarsadvokaten Matilda.
Gagnar inte åklagaren utan ska skydda den åtalade
Omedelbarhetsprincipen är en av flera rättsprinciper som är viktiga för att den åtalade ska kunna försvara sig.
– Under förhandlingen har vi som försvarare rätt att hålla motförhör med bland andra vittnen. Genom att ställa klargörande frågor får försvararen möjlighet att ifrågasätta uppgifterna som en person tidigare har lämnat. Det kan få en avgörande betydelse för utgången i målet, säger försvarsadvokaten Matilda och tillägger:
– Det skulle vara omöjligt för mig som förvarare att bedriva ett försvar om domstolens bedömning grundade sig på omständigheter som inte kommit upp under huvudförhandlingen. Då skulle jag inte ha möjlighet att bemöta dem eller lägga fram motbevisning.
Åklagaren Stefan instämmer. Han ser det som att omedelbarhetsprincipen inte gagnar åklagaren, utan främst finns till som ett skydd för den åtalade.
Förberedelser är nyckeln till bra förhör enligt åklagaren och försvarsadvokaten
Både Matilda och Stefan berättar att en konsekvens av omedelbarhetsprincipen är att de måste förbereda sig noggrant inför en huvudförhandling.
– Om jag vill presentera bevisning i form av ett vittne måste jag förklara i förväg för domstolen vad vittnet ska berätta om för händelse och vad den berättelsen ska bevisa. Det kallas för förhörstema och bevistema. Samma regler gäller för åklagaren, säger försvarsadvokaten Matilda.
Åklagaren Stefan berättar att han måste tänka på att presentera all bevisning som han tror domstolen behöver för att döma i målet.
– Det enda vi inte behöver bevisa är det som kallas för notoriska fakta, alltså sådant som är allmänt känt. Men ibland kan det ändå vara en avvägning om vad som är allmänt känt och om det i så fall behövs bevisning kring det, säger han.
Matilda och Stefan är överens om att omedelbarhetsprincipen gör att de behöver vara flexibla under huvudförhandlingen. De behöver båda två i sina yrkesroller vara inlyssnande och fånga upp det som de olika förhörspersonerna berättar.
– Man får till exempel inte glömma att ställa någon följdfråga om det kommer fram något som inte är helt utrett sedan tidigare. Det är också en väldigt viktig aspekt att man har uppfattat svaret på rätt sätt. Man måste ibland vara övertydlig och sammanfatta det förhörspersonen har sagt för att säkerställa att alla förstått svaret på samma sätt, säger åklagaren Stefan.
Domstolen får möjlighet att kontrollera att förhören går till på rätt sätt
I sin roll som domare ser Niklas andra fördelar med att vittnet behöver berätta sin historia igen inför domarna.
– Som domare har jag mer kontroll över att förhören inför domstolen går till på rätt sätt. Jag kan se till att det inte ställs ledande frågor för att vinkla eller liknande, säger han.
Niklas berättar att muntliga förhör under huvudförhandlingen skapar ett bättre beslutsunderlag jämfört med uppläsning av det som har sagts under tidigare förhör. Då kan domstolen på ett bättre sätt bland annat bedöma bevisvärdet av uppgifterna som exempelvis ett vittne har lämnat.
– Alla uppgifter sätts i ett sammanhang. Man får en kontext till berättelsen, man kan ställa olika uppgifter mot varandra och får därmed ett bättre underlag inför sitt beslut, säger domaren Niklas.
Det kan också på ett sätt vara bättre för vittnet att lämna sin berättelse i domstolen. Förutsättningarna vid ett förhör med polisen under förundersökningen kan rent praktiskt ha varit sämre.
– Under förundersökningen kan det ha varit en väldigt stressad situation. Det kanske var ett snabbt förhör på brottsplatsen, sent på natten eller att det inte var någon tolk närvarande. Det inte helt lätt att lämna en korrekt, utförlig och balanserad berättelse under pressade förhållanden, säger domaren Niklas.
Domaren Niklas berättar slutligen hur omedelbarhetsprincipen kopplas till domstolens roll i en rättegång om brott.
– Domstolen hamnar i centrum för processen, snarare än att det handlar om det som åklagaren och försvaret har gjort under förundersökningen. Det är domarna som ska avgöra det hela i slutändan. I vår rättsordning är det naturligt att tyngdpunkten ligger på domstolens process och att domstolens roll sätts i centrum under en huvudförhandling, säger han.
Minnen, känslor och historier förändras med tiden
Det kan vara så att ett vittne blir kallad till domstolen långt efter att hen har sett eller hört en händelse. Det händer att vittnen då känner oro för om hen kommer att kunna berätta samma historia som hen gjorde för polisen. Men det är vanligt att en historia har förändrats något över tiden, berättar försvarsadvokaten Matilda.
– Det är helt naturligt, säger hon.
Beskrivningar kan skilja sig åt mellan personer som sett samma sak. Vissa fäster vikt vid något som en annan person inte minns alls.
– Oftast minns man bäst i nära anslutning till händelsen. Det kan vara ett problem när det gått väldigt lång tid. Då kan man ha glömt allting eller i vart fall viktiga detaljer, säger försvarsadvokaten Matilda.
Sedan drygt ett år tillbaka gäller nya regler som utökar möjligheterna att använda berättelser som lämnats vid tidiga polisförhör. Det finns också sedan dess en utökad möjlighet att i särskilda fall använda så kallade vittnesattester. På Domskrivningsbloggen har vi berättat om de nya reglerna i det här blogginlägget: Nya regler om bevisning i brottmål.
Nästa veckas inlägg handlar om gärningsbeskrivningen
Vår serie Rättsprinciper och rättssäkerhet fortsätter de två kommande veckorna. Nästa vecka kommer vi återigen låta försvarsadvokaten Matilda, domaren Niklas och åklagaren Stefan berätta om en rättsprincip. Vi riktar då vårt fokus mot den så kallade gärningsbeskrivningen och hur den hänger ihop med den ackusatoriska principen.
