Consultative Council of European Judges, som brukar förkortas CCJE, är Europarådets rådgivande organ i frågor som rör domares oberoende, opartiskhet och kompetens. Det består uteslutande av domare, och i detta avseende är det unikt i Europa, ja till och med i världen. Högsta förvaltningsdomstolens ordförande, justitierådet Helena Jäderblom och lagmannen Björn Lindén representerar Sverige i CCJE. Björn berättar nu om det senaste yttrandet från CCJE som rör domares yttrandefrihet.
Genom att inrätta CCJE har Europarådet gett prioriterad uppmärksamhet åt domarnas ställning och rättsstatens principer. CCJE:s huvuduppgift är att bidra till genomförandet av rådets övergripande handlingsplan för domare i Europa för att stärka domarnas roll i medlemsstaterna. CCJE har en rådgivande funktion i allmänna frågor som rör domares oberoende, opartiskhet och kompetens. Detta innebär bland annat att CCJE utarbetar yttranden för ministerkommittén som är Europarådets beslutande organ och består av medlemsstaternas utrikesministrar.
Arbetet med att ta fram yttranden
När CCJE ska ta fram ett yttrande brukar man utse en arbetsgrupp bland CCJE:s medlemmar och en eller flera utomstående experter som ska skriva ett utkast till yttrande. Medlemsstaterna bidrar också med inlägg om hur regleringen och förhållandena i frågan ser ut i respektive land. Vid ett möte i plenum går man sedan igenom utkastet och synpunkter från medlemmarna behandlas innan man slutligt bestämmer hur yttrandet ska se ut.
CCJE antog den 2 december 2022 yttrande nr 25 (2022) om domares yttrandefrihet. Yttrandet ger allmän vägledning för domare och en bred ram för en diskussion om vilka omständigheter som ska beaktas när domare utövar sin rätt till yttrandefrihet, både inom och utanför domstolen, inklusive i media och sociala medier. Yttrandet behandlar allmänna spörsmål av intresse för rättsväsendet, liksom kontroversiella ämnen av allmänt intresse. I yttrandet lyfter man också frågan om när det är lämpligt som domare att vara återhållsam med att uttala sig offentligt.
Domare och yttrandefrihet
Domare har rätt till yttrandefrihet precis som alla andra. När de utövar denna rättighet bör de dock tänka på sitt särskilda ansvar och sina särskilda skyldigheter i samhället. Dessutom kan de behöva beakta den tystnadsplikt som i vissa avseenden är kopplad till yrkesrollen. CCJE anser att domare bör vara återhållsamma med att uttrycka sina åsikter och synpunkter under omständigheter där det skulle kunna äventyra deras oberoende, opartiskhet eller värdighet i deras ämbete eller äventyra rättsväsendets auktoritet.
CCJE understryker att närhelst demokratin, maktdelningen eller rättsstaten är hotade har varje domare dock en skyldighet att uttala sig för att försvara det rättsliga oberoendet och den konstitutionella ordningen – även i politiskt känsliga frågor. De kan också ta upp hot mot det rättsliga oberoendet på internationell nivå.
I yttrandet betonar man också att enskilda domare – liksom domstolsråd och domareförbund – har en etisk skyldighet att förklara rättssystemet, rättsväsendets funktionssätt och dess värderingar för allmänheten i syfte att främja och bevara allmänhetens förtroende för den rättsliga verksamheten.
Användningen av sociala medier
CCJE ger i yttrandet förhållandevis detaljerade riktlinjer när det gäller användningen av sociala medier. CCJE anser att domare har en allmän skyldighet att vara återhållsamma när de utövar sin rätt till yttrandefrihet – oavsett om de avslöjar sin identitet eller använder en pseudonym. Detta innebär att domare bör undvika att uttrycka åsikter eller dela med sig av personlig information på nätet som kan undergräva domstolarnas oberoende eller opartiskhet, rätten till en rättvis rättegång, ämbetets värdighet eller allmänhetens förtroende för rättsväsendets auktoritet. För att förebygga att domare utsätter sig för risker i det här avseendet rekommenderar CCJE att domstolsväsendet ger domare lämplig utbildning i kommunikation med medier och sociala medier.
I yttrandet rekommenderar man vidare att domare får vägledning i fråga om uttalanden som i förlängningen kan leda till att de måste avstå från att delta i handläggningen och avgörandet av vissa mål, det vill säga jävar ut sig, eller som kan påverka rättsväsendets auktoritet och ställning negativt. Vidare rekommenderar CCJE att domstolsråd eller domareförbund utarbetar regler eller uppförandekoder om omfattningen av domares yttrandefrihet och eventuella begränsningar av dess utövande.
CCJE har lämnat över yttrandet till ministerkommittén inom Europarådet med uppgift att se till att det sprids och främja dess tillämpning i alla medlemsstater. Vill du läsa yttrandet kan du klicka på länken här.
Yttrandefriheten omfattar också domare
Yttrandefriheten enligt Europakonventionens artikel 10 omfattar enligt Europadomstolens praxis alltså också domare och andra offentliga tjänstemän. Regelverket, rättsliga traditioner och förutsättningar för domare att kunna använda sig av yttrandefriheten ser dock olika ut bland Europarådets medlemsstater. Det som i svenska domstolar är en självklarhet, att domaren själv kan yttra sig offentligt till exempel om en meddelad dom är inte lika självklart i andra länder. En mycket vanlig ordning utomlands är att det finns särskilda talespersoner som inte är domare, antingen centralt placerade inom domstolsväsendet eller på de enskilda domstolarna. Ordningen med särskilda talespersoner har varit ett sätt för att undvika att domare som dömt i ett mål ska hamna i diskussion med media om utgången i målet eller för att skydda domare från kritik. En förskjutning har dock skett under senare tid och det har blivit vanligare att domaren själv – liksom hos oss – uttalar sig, skriver pressmeddelande eller anordnar en pressträff.
Trots stora skillnader i förutsättningar har nu Europarådets medlemsstater genom CCJE lyckats komma överens om uttalanden i frågor som är mycket viktiga för domarnas självständighet och oberoende, rättsstatens principer och demokrati vilket är en styrka i sig.
