Elever både på mellanstadiet och högstadiet läser om rätt och samhälle i skolan och ett viktigt inslag i undervisningen kan vara att få besöka en domstol och se hur en förhandling går till i verkligheten. I ett tidigare inlägg har vi på Domarbloggen skrivit om möjligheten att besöka en förhandling och det särskilda program som domstolen erbjuder för skolklasser, se vidare Välkommen till Södertörns tingsrätt på studiebesök | Domarbloggen. Men det finns faktiskt fler samarbetsytor mellan domstolen och skolan än just att besöka en förhandling. Här kommer ett samlat grepp om vad elever och studenter från grundskolan fram till universitet kan ”använda” domstolen till.
Besök med förhandling
Jag börjar med det kanske mest självklara, nämligen att tillsammans med klassen gå på en förhandling. Det flesta förhandlingar är offentliga och man behöver inte anmäla sig i förväg för att få vara med på en förhandling. Men det kan trots allt vara en fördel att boka in sitt studiebesök eftersom tingsrätten har skapat ett särskilt program för bokade studiebesök. Besöket kan bokas in via en länk som finns på vår hemsida, se länk. Tingsrätten kan då välja ut ett mål som lämpar sig för ett skolklassbesök både med hänsyn till längd och innehåll. Exempelvis försöker vi att hitta förhandlingar som inte är för långa och med innehåll som vi tror att klassen kan ta till sig. Vanliga mål för skolklasbesök är exempelvis grovt rattfylleri eller misshandel på krogen. Däremot försöker vi att undvika mer komplicerade mål som tex bokföringsbrott och mål som kan vara känslomässigt jobbiga att titta på.
När skolklassen har bokat in ett besök i förväg brukar vi skicka ut åklagarens stämningsansökan till klassen så att man i god tid vet vad förhandlingen kommer att handla om och dessutom skickar domstolen ut domen till klassen efter avslutad förhandling så att man kan se hur det gick i målet.
– Vid de förbokade besöken tar också någon av medarbetarna emot klassen innan förhandlingen och vi försöker dessutom att lämna utrymme för en frågestund efter förhandlingens slut. Om vi på förhand vet att en skolklass kommer har vi möjlighet att förbereda oss på bästa sätt, förklarar Karin Påle-Bartes, som är ansvarig för tingsrättens arbete som rör skolklasser.
Det är främst grundskole- och gymnasieklasser som kommer på besök, men det förekommer att studenter på högskolenivå också besöker domstolen.
– Vi har exempelvis haft både tolkstuderande och studenter på Polishögskolan på besök. För de blivande tolkarna har det handlat om att få ökad kunskap om hur en förhandling går till och kunna se tolkens vardag. Polisstudenterna har varit särskilt intresserade av att få en inblick i vad som händer när polisarbetet är slutfört och rätten ska ta ställning till om det som åklagaren presenterar räcker för en fällande dom. Det har också blivit tydligt för dem varför de kan behöva vittna vid en framtida rättegång, fortsätter Karin Påle-Bartes.
Besök utan förhandling
Domstolen erbjuder också besök utan förhandling. Skolklassen får då träffa en domare som visar runt i domstolens lokaler och som berättar om domstolens arbetsuppgifter. Besöket är anpassat efter elevernas ålder och den domare som tar emot eleverna har kunskap om hur läroplanen ser ut för de olika åldersgrupperna.
Det här besöket kan vara ett alternativ för yngre elever eller elevgrupper som inte vill sitta på en lång förhandling eller som en fördjupning för de elever som redan har varit på olika förhandlingar men nu vill ha ett längre möte med en domare. Under det senaste året har vi haft besök av allt från elever på mellanstadiet till gymnasister och även högskolestuderande som vill veta mer om domstolens arbete. Tingsrätten har en särskild grupp med domare som har anmält intresse för att träffa skolklasser och vi har olika upplägg beroende på elevernas ålder. Det finns så klart också möjlighet att anpassa besöken efter den enskilda gruppens intresse.
– Vi kan verkligen märka att domstolens arbete är något som många tycker är spännande och intressant. Vi har ofta en kontakt i förväg med lärarna för att få information om elevernas kunskapsnivå så att vi kan lägga oss på en bra nivå, utvecklar Sally Al-Najar, som arbetar som domare vid tingsrätten och är engagerad i arbetet med att ta emot skolklasser.
Besök i skolan
Domstolen erbjuder också besök av domare i klassrummet. Ett sådant besök har mer karaktären av en enklare föreläsning, där vi brukar ta upp frågor som handlar om allt från domstolens roll i samhället till bevisvärdering, vittnesplikt och hur man blir domare. Vi brukar också försöka att få med något praktiskt moment där eleverna själva får vara lite aktiva. Inför ett skolklassbesök har vi haft en dialog med läraren så att vi vet på vilken kunskapsnivå som klassen befinner sig.
Sedan några år tillbaka tar vi från domstolens sida också initiativ till att erbjuda skolklassbesök. Vi väntar alltså inte längre på att skolorna ska höra av sig utan det är vi som tar den första kontakten. När vi för några år sedan gjorde en genomgång av vilka skolor som bokar in sig på besök på domstolen kunde vi konstatera att fördelningen mellan domsagans skolor var ojämn. Från vissa områden kom det nästan inga skolklasser samtidigt som andra områden hade klasser som ofta besökte oss. Vi bestämde oss därför för att vara mer aktiva och också ta kontakt med skolor som sällan besöker oss.
– När vi tar kontakt med skolor för att erbjuda besök brukar vi få mycket positiv respons och vi har känt oss väldigt välkomna hos de klasser som vi har besökt under året. I några fall har det lett till ett fortsatt och fördjupat samarbete, påpekar Sally Al-Najar.
Längre samarbete – rättegångsspel
Under hösten kommer vi att inleda ett mer omfattande samarbete med en grundskola i vårt närområde. Eleverna kommer att få delta i ett verklighetstroget rättegångsspel och få prova på att spela olika roller som exempelvis åklagare, domare, vittne, tilltalad, målsägande och försvarare.
– Vi hoppas att rättegångsspelet ska leda till en ökad förståelse för hur en rättegång går till och vad som är rättens roll jämfört med övriga professionella aktörers roller. Tanken är att vi sedan ska avgöra målet tillsammans och vid en fällande dom bestämma vilket straff som den tilltalade ska få. Eleverna kommer givetvis att få coachning av oss inför rättegångsspelet och sina olika roller, påpekar Sally Al-Najar och Karin Påle-Bartes.
Uppsatsskrivande
Under senare år har vi fått många frågor från uppsatsstudenter som vill intervjua en domare antingen för ett skriftligt arbete eller för en podd som ska göras inom ramen för ett skolarbete. Vi brukar försöka att ta oss tid och träffa elever som bjuds in till domstolen och dessutom kan få en kort visning av våra lokaler i samband med intervjun. Ämnesvalen kan variera, men frågor som rör bevisvärdering, sexualbrott, säkerhet och domskrivning har varit bland de mest populära ämnena på senare tid.
Den som vill skriva ett skolarbete kan också ha nytta av Domarbloggen som ofta tar upp juridiska frågor. Domarbloggen har också en sökfunktion som gör att den som söker på ett ämne kan få upp vad som har skrivits allt sedan bloggen startades 2016, se vidare Domarbloggen. Bloggen brukar komma ut med ett inlägg i veckan och många ämnen som vi tar upp har våra läsare efterfrågat.
Enkäter och studier
I mån av tid försöker många domare också att vara behjälpliga när det gäller enkäter och studier som forskare vill att vi ska besvara. Nu senast är vi involverade i ett projekt om bevisvärdering som drivs av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Om vi deltar i studier brukar vi också be att forskarna så småningom kommer till domstolen för att presentera sitt slutresultat. På så sätt blir det mer meningsfullt för oss att ställa upp.
PRAO och annan praktik
Domstolen har genom åren tagit emot grundskoleelever som vill ha sin prao på domstolen, men vi har också välkomnat juriststudenter som inom ramen för sin utbildning har möjlighet att tillbringa några veckor på en arbetsplats som har anknytning till utbildningen.
– Det kan faktiskt vara betydelsefullt för fler studenter än juriststudenter att ha sin praktikplats hos oss. I våras hade vi exempelvis en kriminologistudent hos oss. Hennes praktikplats delades mellan en målavdelning och tingsrättens administrativa avdelning. Tack vare sin utbildning som kriminolog kunde hon hjälpa oss med rättegångsobservationer som vår kvalitetsgrupp nu kommer att ha nytta av i sitt arbete med bemötandefrågor, berättar Karin Påle-Bartes.
Under 2022 har vi skapat ett särskilt program för de grundskoleelever som vill ha sin prao hos oss. Vi vänder oss särskilt till de elever som bor i vår domsaga och tanken är att man ska få förståelse för samtliga yrkeskategoriers roll på domstolen. Eleverna kommer att få tillbringa tid på en målavdelning tillsammans med våra domare och handläggare men tanken är att de också ska få se hur domstolens målkansli, nämndemannakansli och arkiv fungerar samt träffa vittnesstödet som finns på domstolen. Varje praoelev kommer att ha en särskild kontaktperson på domstolen som ansvarar särskilt för planeringen i samråd med eleven.
Samarbetsytorna är oändliga
Det finns oändligt många samarbetsytor mellan domstolen och skolan. När det gäller universitetet och de forskare som finns där försöker vi att bjuda in forskare lite då och då till domstolen för föredrag. Några medarbetare som är särskilt intresserade av bemötandefrågor håller sedan ett par år tillbaka en föreläsning på Stockholms universitet där de beskriver vårt förtroendearbete som innefattar bemötandefrågor, mediekontakter, klarspråksfrågor och frågor som handlar om mångfald och jämställdhet.
– Vi har för närvarande planer på att anordna En dag för rättsväsendet; en större föreläsning där eleverna får träffa representanter för hela rättskedjan. Det kommer att kräva ett samarbete med övriga aktörer i rättskedjan som poliser, åklagare, målsägandebiträden och försvarare, sammanfattar Sally Al-Najar.
