I veckans blogginlägg träffar jag tre unga kvinnliga jurister som är mot slutet av sin notarieanställning eller precis har avslutat den. De heter Martina Raadik, Katarina Engström och Anna Sjölund. De har alla tre läst juridik vid Stockholms universitet. Två av dem, Katarina och Martina, var till och med kurskamrater under utbildningen. De trivdes samtliga med sina studier och det var också självklart för dem att söka ting efter avslutade studier. Katarina valde att arbeta ett halvår på en civilrättslig byrå innan hon sökte ting. Martina jobbade några månader på Finansinspektionen innan också hon sökte ting och Anna arbetade en kort tid vid Allmänna reklamationsnämnden innan det var dags för henne att söka ting.
Den som vill söka ting skickar sina betyg från juristlinjen och övriga meriter, t.ex. intyg om annat juridiskt arbete, till Domstolsverkets notariekansli och sedan sker en central intagning över hela landet. www.notarie.se
En nyttig helhetsbild
– Att sitta ting ger en så otrolig helhetsbild av rättsväsendet. Jag har aldrig lärt mig så mycket på så begränsad tid som notarietjänstgöringen (1,5 – 2 år) ändå är, säger Katarina. Martina och Anna håller med henne. -Det är en rejäl övning i att använda juridiken praktiskt, fortsätter Martina.
– Tingstjänstgöringen innebär att man får möta de olika aktörerna i rättssalen och man har tid att som notarie fundera över vilken roll man själv passar bäst för. Dessutom får man prova på ordföranderollen så småningom. Jag tror att man antingen blir förtjust och känner att det här vill jag arbeta med eller så tycker man att situationen är jobbig och då vet man att domare inte är något man vill satsa på, fyller Martina i. – Tiden som notarie är både väldigt rolig och lärorik, menar Anna. Hon vill särskilt peka på att man lär sig att samarbeta med andra, utvecklar sin förmåga att uttrycka sig i tal och skrift och att lätt hitta lösningar på juridiska problem. –Till den som funderar på att sitta ting säger jag; gör det! Du kommer att utvecklas väldigt mycket och du kommer att få en säkerhet i din roll som jurist. Du får en bred kunskap och det är något du kommer att ha nytta av oavsett vad du vill göra i framtiden. Samtidigt kommer du att ha väldigt roligt och träffa nya vänner! poängterar Anna.
Juridik och mötet med människor
De är alla tre intresserade av juridik och mötet med olika människor. Ett respektfullt bemötande av människorna i rättsprocessen är oerhört viktigt, menar Martina, Anna och Katarina. – Det är också något man får med sig från Södertörns tingsrätt. Det här att tingsrätten har ett så starkt fokus på bemötandefrågor och att det poängteras att vårt bemötande av de människor som kommer till domstolen är centralt, inflikar Katarina och de andra två håller med. Martina och Katarina har varit engagerade i tingsrättens Domskrivningsgrupp och lägger till att bemötandefrågorna, också i domskrivningen – nämligen att språket ska vara enkelt och lättförståeligt – är något de vill ta med sig i framtiden.
De är alltså på många sätt väldigt lika, Martina, Anna och Katarina. Men ändå väljer de att göra helt olika yrkesval efter notarietiden. Hur kommer det sig?
Martina vill bli domare
För det är nämligen så att Martina vill bli domare och har blivit antagen som hovrättsfiskal i Svea hovrätt. Martina berättar att vägen är lång för att bli ordinarie domare. – Först blir man alltså antagen som hovrättsfiskal vid en hovrätt. Den tjänstgöringen varar ett år. Därefter går man ut som tingsfiskal under två år på en tingsrätt för att sedan åter komma tillbaka till hovrätten under ett år som tillförordnad assessor. Efter det året blir man sedan assessor och då är tanken att man ska skaffa sig andra juridiska meriter under några år för att sedan söka en ordinarie domartjänst. Exempelvis kan man arbeta med lagstiftningsfrågor på ett departement eller på någon annan myndighet, förklarar Martina.
(Läs gärna våra tidigare blogginlägg om vad man då kan arbeta med, Justitiekanslern, JO, Högsta domstolen eller Arbetsdomstolen.)
Martina lockas av domarbanan eftersom hon tycker om ordföranderollen och att vara den som slutligt avgör vad som är gällande rätt. – Domaryrket är en blandning av praktik och teori som tilltalar mig, berättar Martina. –Det ställer krav både när det gäller att möta människor, hantera en förhandling genom att vara den som styr och sätter upp ramarna och att ha ett utpräglat teoretiskt intresse för juridik och komma fram till vad som är gällande rätt, parterna kan ju påstå helt olika saker! Sedan ska man på ett enkelt och pedagogiskt sätt i skrift förklara varför man har kommit fram till sina slutsatser. Domaryrket är väldigt mångfasetterat och allmänbildande. En domstol hanterar så många olika juridiska problem och områden som man inte kommer i kontakt med i sin egen vardag, men som man måste lära sig om när man ska döma i de frågorna. Samtidigt är det ett snabbt tempo på en domstol. Många beslut måste fattas på kort tid.
Katarina vill bli åklagare
Katarina har blivit antagen som åklagaraspirant och börjar inom kort sitt nya arbete.
– Inledningsvis är jag anställd som åklagaraspirant i nio månader och därefter arbetar jag som assistentåklagare i ungefär två år för att sedan kunna bli kammaråklagare. I takt med erfarenhet blir man ansvarig för mer och mer avancerade mål och det finns också möjlighet att specialisera sig som åklagare, förklarar Katarina. – Jag tycker om straffrätt och gjorde det redan under studietiden, fortsätter Katarina. Hon tycker att det som är särskilt spännande med att arbeta som åklagare är att hon kommer att leda förundersökningar – och då arbeta nära och i samarbete med polisen – för att sedan så småningom besluta om ett ärende ska gå till åtal eller läggas ner. Åklagaryrket är självständigt och man ansvarar ensam för sina beslut som inte sällan måste fattas snabbt. Själva förundersökningen är ett arbete ute i fält och kan i sig erbjuda många utmaningar. Om åklagaren beslutar att väcka åtal är det åklagaren som för processen vid domstol. Som åklagare ska Katarina beakta både saker som talar till nackdel och till fördel för den som är misstänkt för brott.
Åklagaryrket innebär att man ska ha förmåga att kunna fatta viktiga och snabba beslut. Ska det bli en husrannsakan? Ska en person frihetsberövas eller inte? Det ansvaret tilltalar Katarina samtidigt som hon tycker att hanteringen av samtliga aktörer, inte minst brottsoffren, är väldigt viktig. Som åklagare kommer hon dem mycket närmare än som notarie vid domstolen. – Man måste också kunna ”finna sig i stunden” som åklagare under förhandlingen. Vad händer om ett vittne inte alls säger det man har trott? Det tycker jag är en spännande utmaning, säger Katarina.
Anna vill bli försvarsadvokat
Anna har precis börjat arbeta som juridiskt biträde vid en stor advokatbyrå som inriktar sig på brottmål. Hon har siktet på att bli advokat och allra helst försvarsadvokat. – Jag hade redan under studietiden tankar på att bli advokat. Humanjuridik har alltid intresserat mig och jag visste tidigt att jag ville arbeta med människor. Ett annat stort intresse är rättssäkerhetsfrågor och där tycker jag att försvarsadvokaten har en av de absolut viktigaste rollerna, påpekar Anna. Men det var under notarietiden som hon blev helt säker på att det var advokat som hon ville bli. – Man behöver inte sitta ting för att bli advokat, berättar Anna. För att bli advokat måste man i stället arbeta en viss tid, minst tre år, på en advokatbyrå. Under den tiden arbetar man som biträdande jurist. Har man suttit ting kan man avräkna en tredjedel av tiden på tingsrätten från tiden som man arbetar som biträdande jurist.
– Som biträdande jurist arbetar man bland annat med uppdrag som målsägandebiträde eller offentligt ombud i processer i förvaltningsrätten, t.ex. migrationsärenden. Man kan även vara ombud i ärenden om vårdnad om barn och liknande. Förutom det så hjälper den biträdande juristen byråns advokater med rättsutredningar eller är med vid polisförhör när advokaterna är dubbelbokade, förklarar Anna.
Dagarna på advokatbyrån ser aldrig likadana ut och Anna vet inte alltid hur eftermiddagen kommer att se ut när hon kommer till kontoret på morgonen. – Helt plötsligt är någons klient anhållen och förhör ska hållas om någon timme, då får man vara beredd på att rycka ut. Det är enligt mig en del av charmen med att arbeta på byrå, sammanfattar Anna.
– Under tiden du arbetar som biträdande jurist genomgår du kurser och utbildningar inom Advokatsamfundets regi och genomför sedan examination för att bli antagen i Advokatsamfundet, förklarar Anna. Tiden som tingsnotarie har varit värdefull för hennes framtida karriär tycker hon. – Genom att sitta ting får man en inblick i hur domstolen tänker i olika frågor. Det har man nytta av senare i sin roll som ombud. Då vet man lättare vad det är man ska fokusera på i olika situationer. Som notarie får man se många olika ombud och advokater i rättssalen och man kan på så sätt få tips och idéer inför den egna roll som ombud, avslutar Anna.
Så väljer alltså Anna, Martina och Katarina tre helt olika yrkesbanor. I framtiden finns det naturligtvis chans för att de träffas på nytt i rättssalen men då i helt olika roller; som domare, åklagare och försvarsadvokat.
