Det här inlägget handlar om mediehantering i samband med ett uppmärksammat mål och min erfarenhet som domare av detta. Det så kallade Nytorgsmålet var ett av Södertörns tingsrätts mest uppmärksammade mål under 2021. Tingsrättens dom meddelades för ungefär ett år sedan.
I målet var en man åtalad för ett stort antal sexualbrott, många begångna mot sovande kvinnor. Mannen hade filmat många av övergreppen. Utredningen mot mannen fick mycket uppmärksamhet i media långt innan åtal var väckt. Medieintresset avtog inte under handläggningen vid tingsrätten. En avgörande fråga i målet var vilken typ av sexuella handlingar som kan anses jämförliga med samlag och därför omfattas av bestämmelsen om våldtäkt. En annan viktig fråga var vilken betydelse det ska ha att ett övergrepp filmats. Tingsrätten gjorde i dessa delar en annan bedömning än den åklagaren hade gjort. Därför blev det ganska stor skillnad mellan åklagarens talan och hur domstolen bedömde brotten. Tingsrättens dom följdes av en hel del debatt och kommentarer i media. Tingsrättens bedömning fastställdes senare av hovrätten och Högsta domstolen beslutade att inte pröva målet.
Jag var ordförande vid tingsrättens huvudförhandling i målet och tänkte här dela med mig av min erfarenhet och mina tankar kring att arbeta med ett så här uppmärksammat mål. Ofta jobbar vi domare i det tysta för media och allmänheten i stort. Det är sällan fler än parterna som är intresserade av vad vi gör. Det är därför förstås speciellt som domare att arbeta med ett mål som får så mycket uppmärksamhet som Nytorgsmålet fick.
Eftersom det här målet gällde sexualbrott råder det sekretess för mycket av materialet i målet. En stor del av huvudförhandlingen hölls bakom stängda dörrar på grund av den här sekretessen. Då blir inte heller de förhör som hållits offentliga. De filmer som åklagaren presenterade som bevisning i målet omfattas också av sekretess. Sekretessen gäller till skydd för den som har utsatts för sexualbrott, vilket förstås har goda skäl. I medierapporteringen och debatten uppstår dock en sorts lucka i de här situationerna, när utomstående kommenterar domen utan att veta hur utredningen egentligen ser ut. Det är olyckligt, men nog tyvärr svårt att komma ifrån. Många av dem som rapporterat om målet i media och många av dem som kommenterat tingsrättens dom har alltså inte tagit del av utredningen. De får inte heller i efterhand del av mer av utredningen än vad som redovisas i tingsrättens dom. I ett sådant läge tycker jag det är särskilt viktigt att domare som dömt i målet ställer upp och är tillgänglig för media.
Traditionellt har domare inte synts så mycket i offentligheten. Detta har dock ändrats med åren och Sveriges Domstolar arbetar med mediefrågor på ett aktivt sätt. På Södertörns tingsrätt ser man dessa frågor som en del av vårt förtroendearbete. Vi strävar efter att vara tillgängliga för media och svara på frågor som gäller utgången i uppmärksammade mål. Jag tycker att det är särskilt viktigt att domare är delaktiga i offentligheten och förklarar sina avgöranden i mål som Nytorgsmålet, där hela utredningen inte är offentlig.
På Södertörns tingsrätt har vi rutiner för mediehantering i uppmärksammade mål, som vi följde även i detta mål. Rutinerna innebär att vi informerar om målet i pressmeddelanden. I samband med att domen meddelas håller vi en pressträff där den eller de domare som dömt i målet redogör för hur tingsrätten dömt och svarar på frågor. I detta mål erbjöds även möjlighet att följa pressträffen digitalt. Efter pressträffen får journalister möjlighet att ställa frågor i enskilda intervjuer. Så gjorde vi även i detta mål. Jag blev också intervjuad direkt i Aktuellt på kvällen samma dag. Vid det laget var jag ganska trött efter dagens uppmärksamhet och inte så pigg på att åka iväg till tevehuset på kvällen, så Aktuellt skickade en fotograf som filmade mig och sände direkt hemma från min hall. Det är viktigt som domare att komma ihåg att man själv kan styra hur man ska delta i olika sammanhang. Att man ska vara tillgänglig betyder inte att man måste ställa upp på allt och man kan själv ställa villkor för sitt deltagande. Jag har även ställt upp på längre intervjuer med journalister som velat göra mer djupgående granskning av målet och på en intervju i tidningen Advokaten, som hade ett temanummer om mediehantering. Nu i dagarna kommer en dokumentärserie på SVT som handlar om målet, som jag medverkar i.
I debatten som följt på tingsrättens dom i det här målet har det förekommit kommentarer av både insatta och mindre insatta. Det har förekommit en hel del osaklighet och påståenden som är felaktiga. I årets valrörelse nämndes målet också vid flera tillfällen och då redovisades inte heller fakta i målet på korrekt sätt. Det kan kännas rätt frustrerande som domare att konstatera att det blir så. Jag tror att det enda vi domare kan göra åt detta är att just vara synliga, ställa upp och svara på medias frågor och försöka förklara hur domstolen resonerat och varför det blev som det blev. Domare brukar som sagt synas mindre i media än andra aktörer i rätten eller helt utomstående personer som kommenterar domar. Att vi domare blir mer delaktiga kan kanske bidra till lite mer balans (och kanske även lite mer sans) när det gäller medierapporteringen kring uppmärksammade mål. Det är i alla fall vad jag hoppas.
