Ersättningar vid brott och därför lämnar du helst kniven hemma

arbetsplatsolyckaböterföretagsbotknivknivlagensäkerhetskontrollskadestånd

Skillnaden mellan företagsbot och personliga böter

I första delen av gårdagens avsnitt av Domstolen ställdes frågan vad ett ben är värt. Målet rörde en arbetsplatsolycka där företaget åtalades och dömdes till en företagsbot på 700 000 kronor. Den person som drabbats av olyckan fick inte någon del av denna summa utan pengarna betalades till staten.
När ett brott begås är det vanligtvis de människor som begått brottet som åtalas, döms och får ett straff. I de situationer där ett företag är inblandat kan även företaget åtalas. De straff som gäller för personer, till exempel fängelse, går av förklarliga skäl inte att döma ett företag till. I stället ska företag dömas till en företagsbot. För privatpersoner är det högsta bötesbelopp som kan dömas ut 150 000 kronor (200 000 kronor vid flera brott). Företagsboten är på maximalt 10 000 000 kronor.
Böter är liksom fängelse ett straff som staten dömer den enskilde till. Det är statens uppgift att upprätthålla lag och ordning och de straff som döms ut verkställs av staten och inte av det enskilda brottsoffret. Det är därför naturligt att både böter och en företagsbot tillfaller staten och inte brottsoffret.

Är skadeståndsbeloppen för låga i Sverige?

Den skada eller det lidande som brottsoffret utsatts för ersätts i stället genom skadestånd. Skadestånd kan utgå för förlorad inkomst såsom lön, ersättning för det fysiska eller psykiska lidande som brottsoffret drabbats av samt för den kränkning som brottet inneburit. Ersättning för förlorad inkomst och sveda och värk utgår för både uppsåtliga (det vill säga medvetna) och oaktsamma brott. Däremot utgår kränkningsersättning i princip bara för uppsåtliga brott.
Många upplever att de skadeståndsbelopp som döms ut är låga och betydligt lägre än vad det maximala bötesbeloppet är. Exakt med vilka belopp som ersättning ska utgå är ytterst en politisk fråga. Om beloppen höjs kan det dock få vissa konsekvenser som många inte tänker på. Det är till exempel så att skadestånd ska betalas av den som orsakat skadan. Om han eller hon inte har några pengar får brottsoffret heller ingen ersättning. Brottsoffret kan då vända sig till sitt eget eller gärningsmannens försäkringsbolag och undersöka om det finns någon försäkring som kan omfatta den rätt till ersättning som brottsoffret har. Finns ingen försäkring spelar det i praktiken inte någon roll hur högt skadestånd som döms ut, brottsoffret kommer ändå inte kunna få några pengar. Det finns därför skäl att försöka hålla skadestånden på en nivå som de flesta har möjlighet att betala, om inte på en gång så över en viss tid.
I många fall finns det dock en försäkring som kan ersätta i vart fall en del av den skada som brottsoffret orsakats. Ju högre försäkringsersättningar som betalas ut, desto högre blir samtidigt premierna för de som tecknar en försäkring. Eftersom det är viktigt att så många som möjligt har råd att teckna en försäkring finns det också ett allmänt intresse av att premierna för försäkringarna ligger på en rimlig nivå.
För brottsoffer som saknar försäkring finns det även möjlighet att få statlig brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Den kan brottsoffer få i vissa fall om han eller hon inte kan få skadestånd från gärningsmannen eller ersättning från något försäkringsbolag. I första hand ges ersättning för personskador och kränkning.

När är det straffbart att ha kniv på sig?

I gårdagens andra fall var frågan om innehavet av kniv på allmän plats kunde anses befogat eller inte. Som vi nämnde i gårdagens inlägg infördes knivlagen för att minska det dödliga våldet på allmän plats. Som beskrevs i programmet är det inte en helt enkel uppgift att bedöma i vilka situationer ett innehav av kniv är straffbart. Den självklara rekommendationen som vi från tingsrättens sida kan ge är att så klart inte ha kniv på sig annat än i solklara undantagsfall. Högsta domstolens dom som programmet handlade om innehåller också en sammanställning med olika typfall som kan hjälpa till vid gränsdragningen (NJA 2016 s. 30 | lagen.nu).


Brott mot knivlagen är ett mycket vanligt brott. I de flesta fall leder det inte till någon rättegång i tingsrätten utan den som stoppas med kniv får ett strafföreläggande från åklagaren som denne skriver under. Strafföreläggandet gäller sedan som en dom och den dömde får betala ett bötesstraff. Kniven förverkas (förstörs) också regelmässigt, vilket betyder att den dömde inte får tillbaka kniven.

Hur mycket kan man få böta för att ha haft kniv på sig?

Sedan något år tillbaka har de flesta tingsrätter i Stockholmsområdet säkerhetskontroller vid inpasseringen till domstolen. Det händer var och varannan vecka att någon som kommer till en rättegång stoppas i säkerhetskontrollen med kniv. Mot den bakgrunden är det lätt att förstå hur vanligt det är att personer bär kniv på sig på allmän plats. Om du blir stoppad av polis med kniv på dig och inte har någon godtagbar anledning kan det bli en mycket dyr historia. Ett vanligt straff är 50 dagsböter. För den som har en årslön på 250 000 kronor kommer varje dagsbot att uppgå till 200 kronor. Totalt kommer innehavet av kniv alltså kosta 10 000 kronor (50 x 200 kronor). Dessutom tillkommer en avgift på 800 kronor till Brottsofferfonden. Denna avgift måste alla betala som döms för ett brott som man kan dömas till fängelse för. Så för en fiskekniv som kostar några hundralappar att köpa kan bötessumma bli 10 800 kronor. Har du en högre inkomst, blir bötessumman än större. Så för din egen och alla andras skull, lämna kniven hemma.