I slutet av april anordnade tingsrätten ett EU-internat för tingsrättens fiskaler och administrativa jurister. Internatet ägde rum under två innehållsrika dagar den 21 och 22 april.
Den första dagen började med en inledning av tingsrättens lagman Eva-Lena Norgren. Hon berättade översiktligt om EU:s institutioner och de olika funktioner som dessa har och vilka olika roller som man som jurist kan ha inom ramen för arbete vid institutionerna. Efter det berättade hon om arbetet i det så kallade Rådet och hur det går till att förhandla lagstiftningsakter inom EU. Hon berörde en hel del praktiska frågor kring förhandlingsprocessen utifrån sina egna erfarenheter av sådant arbete i Bryssel under hennes tid på Finansdepartementet och bjöd på flera anekdoter från den tiden.
Rollen som finansiell attaché
På eftermiddagen fick deltagarna lyssna på Anna Jegnell, avdelningschef vid finansmarknadsavdelningen vid finansdepartementet. Hon talade om rollen som finansiell attaché vid Sveriges ständiga representation i Bryssel. Representationen är Regeringskansliets förlängda arm i Bryssel där tjänstemän från Regeringskansliets alla departement arbetar. Anna Jegnell arbetade som finansiell attaché vid representationen under flera års tid och bodde då i Bryssel tillsammans med sin familj. Hon berättade allmänt om rollen och vilka uppgifter och utmaningar som den innebär. Hon lyfte även fram sina egna erfarenheter av arbetet på ett mer personligt plan och hur det är att arbeta som jurist i ett annat land med ett annat arbetsspråk.
Senare under dagen höll Eva-Lena Norgren ett föredrag om det internationella arbetet mot penningtvätt. Hon beskrev hur det internationella samarbetet har utvecklats under de senaste årtiondena och hennes eget arbete med området under sin tid på Finansdepartementet. Hon talade bland annat om den internationella organisationen Financial Action Task Force (FATF) som sedan 1989 varit kärnan i det gränsöverskridande arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Hon pekade också på framtida utmaningar inom området och varför arbetet mot penningtvätt har blivit en alltmer komplicerad fråga under de senaste åren.
Sveriges Domstolars internationella arbete
Under nästföljande dag fick deltagarna lyssna till Jonas Högström, enhetschef för Domstolsverkets enhet för internationella relationer. Han beskrev enhetens uppdrag och utvecklingssamarbete bland annat i Albanien, Armenien och Bosnien-Hercegovina. Insatserna är en del av arbetet med att uppfylla målen för Sveriges utrikes- och biståndspolitik. Jonas Högström talade om varför arbetet med att bistå samarbetsländerna med att upprätthålla rättssäkra institutioner och fungerande rättsväsenden är prioriterat inom EU och vilka utmaningar arbetet innebär. Han beskrev vilka roller som man kan ha som jurist inom organisationen. Han höll föredraget tillsammans med Karin Påle Bartes, stabschef och rådman vid Södertörns tingsrätt. Hon delade med sig av sina egna erfarenheter av att ingå i Sveriges Domstolars expertbas, som har skapats för att möta efterfrågan på personal för deltagande i internationell verksamhet.
Expertbasen består av kvalitets- och kompetenssäkrade experter från olika personalkategorier inom Sveriges Domstolar. Karin Påle Bartes berättade bland annat om de workshops kring jämställdhet med domstolar och åklagarkammare i Bosnien-Hercegovina som hon har varit med att hålla och lyfte fram att inblick i andra länders domstolsväsenden ger anledning till reflektion och nya perspektiv på det svenska rättsväsendet. Hon berättade också om Södertörns tingsrätts internationella arbete, bland annat som värd för utländska besök och domarpraktikanter. Arbetet har varit vilande under pandemin men har i takt med att läget i omvärlden har förändrats påbörjats igen.
På eftermiddagen fick deltagarna lyssna till Fredrik Schalin, domare vid tribunalen vid EU-domstolen. Fredrik Schalin har en bakgrund som rådman vid Södertörns tingsrätt och talade om rollen som domare vid tribunalen ur den nationella domarens perspektiv.
Kort om EU-domstolen
EU-rätten skiljer sig från internationell rätt bland annat eftersom medlemsstaterna har valt att begränsa sina suveräna rättigheter och ge EU-rätten företräde framför den nationella rätten.
EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. Domstolen löser också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. I vissa fall kan även privatpersoner, företag och organisationer vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.
EU-domstolen består egentligen av två domstolar; domstolen och tribunalen. Domstolen handlägger framför allt de nationella domstolarnas begäran om förhandsavgörande och överklaganden av tribunalens avgöranden. Tribunalen avgör framför allt talan om ogiltigförklaring av rättsakter som antagits av EU. Det handlar oftast om mål om konkurrens, statligt stöd, handel, jordbruk och varumärken.
I domstolen utses en domare (”referent”) för varje mål. Målet behandlas i två steg. Först hålls skriftlig handläggning då först parterna och sedan även nationella myndigheter, EU-institutioner och i vissa fall intresseorganisationer får yttra sig. Efter att en sammanfattning av målet gjorts av målets referent beslutas om det krävs ett muntligt förfarande. Vid det muntliga förfarande får parterna lägga fram sina synpunkter för domarna, som sedan överlägger saken och meddelar dom.
Tribunalen är sammansatt av två domare per medlemsstat. Domarna utses av medlemsstaternas regeringar i samförstånd, efter hörande av en särskild kommitté med uppdrag att lämna ett utlåtande avseende kandidaternas lämplighet för domarämbetet. Domarna utses av EU-länderna för en sexårsperiod, som kan förnyas.
Om hur det är att vara domare vid tribunalen
Fredrik Schalin är sedan juni 2016 domare vid tribunalen. Dessförinnan har han arbetat bland annat som rättssekreterare vid EU-domstolen och som rådman vid Södertörns tingsrätt. Under sitt föredrag berättade han om de olika vägvalen under hans karriär som har lett fram till att han utnämndes som domare vid tribunalen och om hur processen för att bli antagen ser ut. Han beskrev hur det är att arbeta med ett mål som referent från målets inledning till att dom meddelas. Han gav också en inblick i hur det är att arbeta som domare i en internationell kontext och lyfte fram vikten av att domarna kan utöva sin tjänst fullständigt opartiskt i förhållande till det medlemsland som de kommer ifrån.
Av den anledningen är domstolens avgöranden alltid enhälliga och domarna är förhindrade att berätta om vad som har sagts under överläggningen. Han berättade också om hur förhandlingsförfarandet skiljer sig från en förhandling i svenska domstolar till exempel på det sättet att det sällan hålls muntliga förhandlingar utan tyngdpunkten ligger vid det skriftliga förfarandet. Vid de förhandlingar som hålls får parterna som regel en viss bestämd tid att framföra sin ståndpunkt, något som också skiljer sig från den svenska ordningen. En praktisk detalj är att domarna vid förhandlingarna bär så kallad domarkåpa, vilket är vanligt förekommande i andra rättsordningar än den svenska.
