Den 9 juni är det EU-val. I upptakten till detta får EU:s lagar ovanligt stor uppmärksamhet – när det inte är EU-valrörelse ligger de flestas fokus på svenska lagar.
Men ”svenska lagar” och ”EU:s lagar” har flutit ihop. En undersökning från 2019 visade att nästan 40 procent av 2000-talets svenska lagar har sitt ursprung i beslut på EU-nivå. Dessutom måste svenska domstolar ofta bedöma och tillämpa EU-lagar tillsammans med svenska lagar även när den svenska lagstiftaren inte utgått från ett EU-beslut.
EU-rätten är alltså en del av den svenska rätten och EU-valet påverkar alltså även svenska lagar. Det här blogginlägget ska gå igenom hur EU-rätten blir till och fungerar. Dessutom ska vi visa några exempel på hur EU-rätten fått betydelse i våra domstolar.
Hur EU-rätten blir till
EU:s lagar – förordningar och direktiv – stiftas av två organ tillsammans, likt ett tvåkammarparlament: Europaparlamentet och ministerrådet (oftast bara ”Rådet”). I valet den 9 juni väljer vi ledamöter till Europaparlamentet. I Rådet sitter regeringarna från EU:s 27 medlemsstater med en röst var. Man skulle alltså kunna säga att rådet väljs i medlemsstaternas nationella val.
Det är genom förhandlingar i Europaparlamentet och Rådet som EU:s förordningar och direktiv kommer till. Ofta drivs lagarna på av EU-kommissionen, som är en slags regering dit alla medlemsstater skickar en kommissionär var. Kommissionen är delaktig i alla delar av EU:s lagstiftningsprocess: det är ofta Kommissionen som tar initiativ till nya direktiv och förordningar, Kommissionen driver på förhandlingarna med Europaparlamentet och Rådet och Kommissionen följer också upp hur lagarna tillämpas i medlemsstaterna.
EU får inte stifta lagar om vad som helst utan måste hålla sig inom EU:s fördrag – EU:s grundlagar. Fördragen uppdateras med jämna mellanrum av medlemsstaterna vid en stor konferens – senast var i Lissabon år 2007.
Om en nationell domstol är osäker på hur EU-rätten ska tillämpas eller om en medlemsstat bryter mot EU-rätten kan EU-domstolen förklara hur EU-rätten ska tillämpas för att tvisten ska kunna avgöras. Eftersom EU:s lagar ska gifta samman viljorna hos parlamentariker och regeringar från hela kontinenten blir lagarna ofta vaga med många undantag och EU-domstolens klargöranden är därför otroligt viktiga.
Hur EU-rätten fungerar
Det som är speciellt med EU-rätten är att den gäller före all nationell rätt – även grundlagar. Detta är inte helt okontroversiellt.
Till att börja med förflyttas makt från de nationella parlamenten till EU-parlamentet och rådet, som det såklart är svårare för en enskild medborgare att påverka. Vissa författningsdomstolar i Europa har också uttryckt tvivel om det är konstitutionellt möjligt för ett land att ”ge upp” delar av sin nationella suveränitet på det sättet.
Anledningen till att medlemsstaterna i princip ändå accepterar EU-rättens företräde är att det gynnar dem. Om medlemsstaterna självmant kunde bryta mot EU-lagar när det passade dem skulle inte EU fungera för någon.
Det främst skälet till att medlemsstaterna varit villiga att ge upp inflytande till EU-rätten är att många rätts- och politikområden är gränsöverskridande. Medlemsstaterna har alltså låtit EU reglera till exempel handel, företagande och konsumenter eftersom det skulle bli för krångligt med olika lagar på dessa områden i varje EU-land.
På andra områden har EU-rätten mindre inflytande eftersom medlemsstaterna tyckt att de kunnat reglera de områdena bättre själva. Exempel på sådana områden är utbildning, avtalsrätt och – mestadels – straffrätt.
I praktiken är inte heller EU-rätten lika hård på pappret som i verkligheten. Om en medlemsstat bryter mot EU-rätten löser oftast medlemsstatens regering saken med EU-kommissionen i en kompromiss.
Ibland blir det dock rättsprocesser i EU-domstolen, såsom vid Sveriges sena ändringar i vapenlagen. EU:s skjutvapendirektiv uppdaterades 2017 med bland annat stränga regler för hanteringen av vapenmagasin och den svenska regeringen röstade för förslaget. Skjutvapen innefattas av den varuhandel som EU-rätten har stort inflytande över. När Sverige inte gjorde några ändringar i vapenlagen för att följa direktivet stämde EU-kommissionen Sverige under sommaren 2022. I EU-domstolen medgav Sverige att man brutit mot EU-rätten och dömdes att betala nästan 100 miljoner kronor i böter plus Kommissionens rättegångskostnader. Riksdagen antog sedan ändringarna i vapenlagen.
EU-rätten i svenska domstolar
EU-rätten förekommer i svenska domstolar på många olika sätt. På vissa rättsområden har EU-rätten mycket starkt inflytande, vilket lett till att i stort sett alla svenska lagar där grundar sig på EU-lagar. På dessa områden arbetar de svenska domstolarna alltså direkt med EU-rätten. Sådana exempel är upphandling, moms och personuppgifter. Upphandlingslagarna, momslagen och brottsdatalagen har alla förlagor i EU-direktiv, och EU:s dataskyddsförordning – GDPR – känner nog de flesta till.
Många svenska domstolar jobbar just nu med förhållandet mellan GDPR och det svenska grundlagsskyddet för databaser. I anledning av detta ställde Attunda tingsrätt nyligen några frågor om hur GDPR, särskilt undantaget för journalistisk verksamhet, ska tolkas i förhållande till yttrandefrihetsgrundlagen. EU-domstolen förväntas avgöra målet nästa år. Det är mycket ovanligt att en tingsrätt ställer frågor till EU-domstolen – det brukar oftast vara de högsta domstolarna som gör det.
På andra områden har EU-rätten haft ett mer indirekt inflytande. EU-rätten har få specifika regler om straff- och processrätt, men genom EU-rättens skydd för grundläggande rättigheter har många länder, däribland Sverige, behövt omvärdera sina straffrättsliga principer. Till exempel är det en grundläggande rättighet att inte kunna dömas på nytt för samma sak – dubbelbestraffningsförbudet. I ett känt mål förtydligade EU-domstolen att Sveriges system med separata processer för skattetillägg och åtal för ekonomisk brottslighet stred mot dubbelbestraffningsförbudet. Högsta domstolen ändrade därefter sin praxis och riksdagen antog en lag som nu gör det möjligt att döma ut skattetillägg i brottmålsprocessen.
EU-rätten kan även märkas av på andra sätt. I många stora brottmålsrättegångar de senaste åren har meddelanden från krypterande meddelandetjänster, som Encrochat, varit viktigt bevismaterial. Svenska poliser och åklagare fick del av Encrochat-materialet från sina franska motparter genom EU:s system för polissamarbete (Europol) och genom så kallade europeiska utredningsordrar efter att franska myndigheter hackat Encrochat. Användningen av Encrochat-bevisningen blev omdiskuterad och eftersom den möjliggjordes genom EU-rätten har EU-domstolen nyligen kunnat ta ställning i frågan. EU-domstolen klargjorde då att sättet som franska myndigheter kom över och lämnade ut materialet inte strider mot EU-rätten och att EU-rätten inte heller hindrar att materialet används som bevisning, så länge den tilltalades rätt att få ta del av och bemöta materialet tillgodoses.
Avslutning
Svenska domstolar jobbar alltså med EU-rätten på flera sätt, och EU-rätten påverkar domstolarnas arbete på än fler sätt. EU-rätten har i alla delar tagits fram av folkvalda från EU:s medlemsstater, däribland de parlamentariker som vi den 9 juni ska välja.
Vidare läsning
Sammanfattningar på EU:s rättsdatabas EUR-Lex om principen om direkt effekt och principen om EU-rättens företräde.
Europaparlamentets hemsida.
Europeiska unionens råds (ministerrådet, Rådet) hemsida.
EU-kommissionens hemsida.
Ulf Bernitz, Anders Kjellgren, Europarättens grunder, 7:e upplagan, 2022.
