Kvinnor över hela världen har under Metoo-kampanjen delat med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier. Detta har skett genom gemensamma upprop på arbetsplatser och i olika yrkesgrupper och andra sammanslutningar. Många enskilda kvinnor har också i sociala medier berättat om övergrepp som enligt dem hänt för länge sedan men som de inte har kunnat glömma. För det mesta har dessa berättelser inte innehållit några namn. I vissa fall har det handlat om män som är kända i stora kretsar av Sverige inom kulturvärlden och i politiken och då har de även omtalats med namn eller under olika beteckningar i massmedia. Att på sociala medier peka ut och namnge en person som man anser har begått brott eller betett sig kränkande kan dock vara straffbart och även innebära att man får betala skadestånd till den person som anser sig kränkt av uppgifterna.
Får man sprida nedsättande uppgifter om andra människor?
Det är straffbart enligt 5 kapitlet i brottsbalken om ärekränkning att sprida nedsättande uppgifter om andra människor. 5 kap. 1 § brottsbalken har följande lydelse.
Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter
I andra stycket i lagrummet görs dock följande inskränkning av det straffbara området.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.
Man har alltså rätt att lämna uppgifter som kan vara nedsättande om andra under t.ex. polisförhör och vittnesförhör, som man är skyldig att ställa upp på. Fråga är då när det ska anses försvarligt att i andra sammanhang uttala sig nedsättande om en person. I kommentaren till lagrummet nämns som exempel att det är viktigt för yttrandefriheten att man i samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor ska kunna debattera även om man då angriper enskilda personer.
En förutsättning för att det ska vara försvarligt är dock att den som har lämnat uppgifterna visar att uppgifterna är sanna eller att hen hade skälig grund för dem.
Däremot är det inte så att man i alla sammanhang har rätt att sprida kränkande och nedsättande uppgifter även om man visar att de är sanna utan det straffbara är själva spridandet av uppgifterna.
Vem får åtala en person vid domstol för förtal?
Förtal är egentligen ett så kallat målsägandebrott och det är i allmänhet bara målsäganden som kan åtala en person för förtal. Med målsäganden menas då den person som utsatts för de nedsättande uppgifterna och som känt sig kränkt av att de spridits till andra. Om målsäganden har anmält brottet och vill att åklagaren ska åtala för det kan dock åklagaren göra det under förutsättning att hen anser att åtalet ”är påkallat ur allmän synpunkt” I förarbetena till lagens nuvarande lydelse sägs att det ska finnas ett klart samhällsintresse i att gärningen straffas t.ex. om en brottstyp tar sig särskilt grova uttryck eller får en stor spridning i samhället. Det kan röra sig om ärekränkningsbrott som begås via internet eller på andra sätt som får en stor spridning bland allmänheten. Åtal ska även väckas om den som kränks är mycket ung eller personen har drabbats mycket hårt.
Sprids uppgifterna i tryckt skrift, det vill säga tidningar, tidskrifter och i andra former av media med ansvarig utgivare eller med utgivningsbevis gäller speciella åtalsregler. Justitiekansler är då ensam åklagare och talan väcks mot den som är ansvarig för den produkt där uppgiften har spridits.
Ett inlägg i Metoo- rörelsen har bedömts som förtal
På Södertörns tingsrätt har vi nyligen haft ett mål där vi tog ställning till om det var straffbart att sprida uppgifter på sociala medier som innebar att en man pekades ut som våldtäktsman. Mannen gjorde en polisanmälan mot en kvinna som gjort ett inlägg under hashtaggen #Metoo. Åklagaren fattade beslut att väcka åtal mot kvinnan för förtal eftersom hon ansåg att det var påkallat ur allmän synpunkt. I beskrivningen av gärningen sägs att kvinnan bl.a. skrivit ut mannens namn, födelseår och bostadsort. Mannen begärde även skadestånd med 10 000 kr för kränkning.
I tingsrätten berättade den åtalade kvinnan att hon för flera år sedan hade haft sex med mannen utan att hon egentligen ville det. Under tiden som gått hade hon ofta tänkt på händelsen och känt skam för att hon inte gjorde motstånd och ilska över att mannen inte förstod att hon inte ville. Hon hade senare vid ett tillfälle kontaktat mannen och konfronterat honom med händelsen. Denne hade dock helt förnekat att han skulle ha förmått henne till sex utan att hon var med på det. Under Metoo-kampanjen upptäckte hon att mannen hade gjort en kommentar på sociala medier där han anslöt sig till kampanjen och skrev uppskattande om den. Tankarna på vad hon upplevt att hon varit med om kom upp på nytt och kvinnan skrev därefter inlägget på Facebook och bifogade även en länk till mannens Facebookprofil. Inlägget kommenterades av flera besökare och fick ett stort antal gillanden.
Kvinnan ansåg inte att hon skulle dömas för förtal eftersom hennes agerande varit försvarligt. Mannen å sin sida berättade att han blivit uppmärksammad av vänner på att han felaktigt utpekats som våldtäktsman på nätet och blivit mycket upprörd över detta och att det hela var ett trauma för honom.
Tingsrätten fann i domen att kvinnan i sociala medier spridit uppgifter om mannen som varit ägnade att utsatta honom för missaktning, vilket kvinnan måste ha insett när hon gjorde inlägget. Vidare hade det inte i målet kommit fram några omständigheter som skulle kunna utgöra en rimlig grund för att ändå publicera uppgifterna. Hon dömdes därför för förtal till dagsböter. Bötesstraffet sattes dock lågt med hänsyn till att det fanns vissa förmildrande omständigheter av personlig natur.
Eftersom kvinnan inte hade haft några invändningar mot det belopp som mannen begärt i skadestånd dömde tingsrätten även ut skadeståndet. Domen har inte överklagats.
Var försiktig i debatten på sociala medier!
Metoo-rörelsen har betytt mycket för såväl grupper av kvinnor som enskilda och lett till att många har vågat berätta om övergrepp som de har utsatts för. Att göra detta på sociala medier innebär dock att uppgifterna kan få en större spridning t.ex. genom delning än man avsett. Om man i inlägg lämnar namnuppgifter om den utpekade eller sådana kännetecken att det går att identifiera personen ifråga riskerar man att dömas för förtal. Förutom böter kan det även bli fråga om skadestånd till den som pekas ut. Det är därför även viktigt att man, som man också gör i många forum, uppmanar dem som gör inlägg att inte peka ut enskilda personer eller göra det möjligt att lätt identifiera dem. Det är inte enbart de som pekas ut som drabbas av uppgifterna utan även deras familjer.
Förhoppningsvis kommer Metoo-rörelsen att resultera i att de som utsätts för sexuella och andra övergrepp i framtiden kommer att stöttas på sina arbetsplatser och i sitt umgänge. Detta kan medföra att man orkar göra polisanmälningar så att domstolarna får möjlighet att i en rättegång pröva anklagelserna. Det skulle innebära en större rättssäkerhet både för brottsoffret och för den som pekas ut.
