Vad är humanjuridik?
Ordet humanjuridik förekommer ofta i advokatsammanhang där vissa advokater uppger sig vara specialiserade på den typen av juridik. Vid universiteten finns numera också kurser i humanjuridik. Vad är då humanjuridik? Någon entydig definition är svår att hitta. Ett exempel på förklaring är ”vanliga människors” juridik. De advokater som specialiserar sig inom ämnet tar ofta uppdrag som ombud i familjemål men även i brottmål som till exempel särskild företrädare för barn i sexualbrott- eller misshandelsmål. För att bli specialist inom de områdena krävs emellertid inte bara den strikt juridiska kunskapen utan även kunskap inom andra ämnesområden som är viktig för att tillämpa den juridiska kunskapen. Det kan till exempel gälla kunskap om krisreaktioner, konfliktlösning och barns utvecklingsfaser.
Ska domarna vara specialister eller generalister?
På tingsrätterna är det ovanligt att domare är specialiserade. De flesta domare önskar vara generalister det vill säga handlägga olika sorters mål och ärenden. Det anses också mest effektivt för att målen ska kunna avgöras så snabbt som möjligt.
I början av 2000-talet pågick en debatt om specialisering av domare där Sveriges Domarförbund även var delaktig. Med hänvisning till att såväl åklagare som advokater var specialiserade togs frågan upp om inte också domare borde vara det. En av de idéer som presenterades var att dela in tingsrätterna i en humanavdelning och i en ekonomisk avdelning. På humanavdelningen skulle familjemål, ungdomsmål och brott riktade mot närstående handläggas. Inför sammanläggningen av tingsrätter i Stockholms län gav regeringen uppdraget att man skulle undersöka möjligheterna till specialisering i de nya domstolarna. Därför inleddes ett projekt med intresserade domare i dessa domstolar i humanjuridik. Domare i Hovrätten för Västra Sverige anslöt sig till projektet. Målet var att hitta modeller för specialisering i humanjuridik samt en modell för kompetenshöjning inom detta ämnesområde.
Under projektet anordnades en omfattande utbildning med bland annat handledning/avlastningssamtal med en psykoterapeut i vårdnadsmål och brottmål som väckte starka känslor.
En viss specialisering i humanjuridik har sedan införts på några av de domstolar som ingick i projektet. På Södertörns tingsrätt finns till exempel en familjedomare på varje avdelning. Den domaren ska delta i de utbildningar i ämnesområdet som Domstolsakademin anordnar och handlägga de familjemål som är mer komplicerade samt utgöra stöd för kollegor i familjemål.
De utbildningar som togs fram under projektet kom även att utgöra förebild för innehållet i de kurser som nu anordnas i humanjuridik i Domstolsakademin och erbjuds alla domare.
Nätverk för humanjuristdomare ger möjligheter till metodutveckling och ökad kompetens
De domare som fick möjlighet att ta del av utbildningsinsatser i humanjuridik var mycket nöjda. Kvaliteten hade höjts i processledningen och dömandet och projektet hade även inspirerat till ytterligare kompetensutveckling i de ämnen som togs upp. För att tillgodose behovet av fortsatt utbildning och metodutveckling bildade domare i Stockholmsområdet och västra Sverige med stöd av Domstolsverket nätverk för humanjuristdomare. Utöver dem finns även ett nätverk i norra Sverige.
Under nästan tio år har domarna träffats i Stockholmsnätverket, som även omfattar humanjuristdomare i domstolarna i Södertälje, Västmanland, Eskilstuna och Uppsala. Vi har diskuterat metoder och processledning i humanjuridiska mål och fått mer kunskap och inspiration av forskare, praktiker och företrädare för olika organisationer inom områden som gränsar till humanjuridiken.
Humanjuristdomare behöver också annan kunskap än juridik
För att kunna ge parterna ett bra bemötande och förstå de bakomliggande mekanismerna i humanjuridiska mål behövs utbildning i psykologi, barns utveckling, sexologi, våld i nära relationer, genuskunskap, konfliktlösning med mera. De domare som vill utbilda sig inom humanjuridiken har möjligheter till det genom Domstolsakademins kurser. Deltagandet i de humanjuridiska nätverken ger emellertid möjligheter att ytterligare förstärka kompetensen och utveckla sig själva. Här är några exempel på teman som vi har haft vid nätverksträffarna i Stockholm.
- ungdomars sexualitet, grooming, barnpornografi
- besök på Norrtäljeanstaltens avdelning för sexualbrottsdömda och information om den behandling de intagna får samt samtal med intagna
- besök på Nationellt Centrum för Kvinnofrid
- ensamkommande barns psykiska hälsa
- hedersrelaterat våld
- kulturkonflikter i vårdnadsmål
- besök på Fryshuset och information och diskussion med dem som hoppat av kriminella gäng
I pressen har man uppmärksammat att få domare har deltagit i de utbildningar som anordnas av Brottsoffermyndigheten om sexualbrott eller att domare inte anser att det är förenligt med deras opartiskhet att de får information av intresseorganisationer som till exempel kvinnojourer. I nätverket för humanjuristdomare i Stockholmsområdet har vi inte sett några problem med att ta del av olika organisationers och myndigheters information och kunskap. Exempel på detta är att vi vid vår senaste träff dels hade bjudit in företrädare för en jourverksamhet inom RFHL för kvinnor som arbetar för att dessa kvinnor trots tidigare missbruk ska få tillbaka vårdnaden om barnen, dels fick information från en mansjour om männens synpunkter på hur de bemöts i domstolarna i vårdnadsmål. Att få information från föreningar som företräder olika intressen innebär inte att vi ansluter oss till deras syn. Däremot ökar vår kunskap och förståelse för de människor och livsöden vi träffar på i våra mål.
Svaret på frågan om det finns humanjuristdomare är alltså att det finns rådmän som är intresserade av humanjuridik och som kontinuerligt utbildar sig för att ha så allsidig kunskap som möjligt för att kunna avgöra såväl brottmål som familjemål på bästa möjliga sätt.
