I år är det femton år sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Veckans blogginlägg handlar bland annat om vilka rättigheter som finns enligt konventionen. Inlägget är skrivet av tingsfiskalen Linnea Järlefelt, som förra sommaren deltog vid en kurs om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning vid Academy of European Law (European University Institute) i Florens.
Om FN-konvention
År 2006 antog FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige ratificerade konventionen i december 2008 och den trädde i kraft i början av år 2009. Det innebär att Sverige har åtagit sig att följa konventionen.
Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras deltagande i samhället på lika villkor som andra.
Syftet med konventionen är att främja och säkerställa åtnjutandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Konventionen består av allmänna principer, rättighetsartiklar, allmänna åtaganden och procedurregler.
De allmänna principer som finns i konventionen
De allmänna principer som finns i konventionen ska läsas tillsammans med de olika rättighetsartiklarna. Principerna är bland andra:
- Tillgänglighet; vilket innebär att personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor som andra hatillträde till den fysiska miljön, transporter och anläggningar, och tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster.
- Icke-diskriminering; vilket innebär att alla människor är lika inför lagen och har rätt till lika skydd och lika förmåner.
- Individuellt självbestämmande; vilket innebär bland annat att personer med funktionsnedsättning ska ha förmåga att ha rättigheter och skyldigheter som alla andra människor (så kallad rättskapacitet). Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas det stöd de behöver för att utöva sin rättskapacitet. Det kan handla om stöd att fatta beslut, uttrycka sin vilja och skyddas från övergrepp.
Artiklar som anger vilka rättigheter som finns
I konventionen finns 25 rättighetsartiklar.
Det handlar dels om medborgerliga och politiska rättigheter, såsom rätt till liv, likhet inför lagen och rösträtt. Dessa rättigheter måste varje stat säkerställa oavsett resurser och omständigheter.
Det handlar också om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, såsom rätt till utbildning och att få leva självständigt. Dessa rättigheter får varje stat genomföra stegvis i förhållande till resurser och omständigheter.
Skyldigheter som konventionsstaterna har
De allmänna åtagandena beskriver konventionsstatens skyldigheter.
I de allmänna åtagandena ingår det till exempel:
- att stifta nya lagar eller att ta bort lagar som går emot konventionens bestämmelser
- att utbilda och informera om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
- att samråda med och aktivt involvera organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns till för att granska att de stater som har ratificerat konventionen följer den. Kommittén består av oberoende experter från olika delar av världen.
Kommittén ska bland annat:
- ta emot och hantera regelbundna rapporter från stater om hur konventionen följs
- ta fram allmänna kommentarer och riktlinjer för att förklara reglerna i konventionen
- ta emot och utreda klagomål från enskilda individer eller grupper av individer
Den 11–12 mars i år granskade Kommittén den senaste rapporten som Sverige lämnat in. Kommittén har publicerat sina slutsatser och rekommendationer till Sverige. Kommittén är positiv till Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén ger också en rad rekommendationer till Sverige, bland annat att göra en systematisk översyn av lagarna för att säkerställa att de stämmer överens med konventionens krav.
Du kan läsa rapporten i länken under rubriken ”Vill du läsa mer?”, nedan.
Klagomål till FN:s kommitté
Det är möjligt för enskilda personer att föra fram klagomål till FN om de anser att en stat har kränkt rättigheter som finns i konventionen.
Utifrån kommitténs slutsatser kan rekommendationer lämnas till den aktuella staten. Kommitténs rekommendationer är inte juridiskt bindande men staten ska lämna in ett svar och redogöra för vilka åtgärder som man planerar att genomföra med anledning av rekommendationerna.
Kommittén har prövat flera ärenden mot Sverige. Du kan läsa mer om ärendena i länkarna nedan.
I ett ärende från år 2020 hade en person nekats anställning som lektor vid en högskola med hänvisning till att de stöd- och anpassningsåtgärder som krävdes för att klaganden, som var döv, skulle kunna utföra de aktuella arbetsuppgifterna skulle bli alltför kostsamma och belastande för att anses skäliga. Kommittén fann vid sin granskning att beslutet att avbryta klagandens anställningsprocess och hanteringen av klagandens ärende i den efterföljande domstolsprocessen inneburit en kränkning av rätten till skydd mot diskriminering i artikel 5 och rätten till arbete och sysselsättning i artikel 27 i konventionen.
Genomförande av konventionen i Sverige
Institutet för mänskliga rättigheter är en statlig myndighet som har inrättats från och med januari 2022. Institutet ska enligt lagen främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige och har ett särskilt ansvar för rättigheter som gäller för personer med funktionsnedsättning. Institutet ska utföra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i konventionen.
Institutet ska bland annat:
- undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna förverkligas,
- lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna,
- främja utbildning och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.
Vill du läsa mer?
FN-kommitténs slutsatser och rekommendationer till Sverige den 22 mars 2024:
Regeringens rapportering inför granskning av efterlevnad av konventionen:
Sveriges återkommande rapportering om efterlevnaden av CRPD – Regeringen.se
FN-kommitténs granskning av ärenden från Sverige:
CRPD-kommitténs granskning (2012-04-19) av målet H.M. mot Sverige – Regeringen.se
CRPD-kommitténs granskning (2014-10-02) av ärendet Jungelin mot Sverige – Regeringen.se
CRPD:s granskning (2020-08-21) av ärendet R.S. mot Sverige – Regeringen.se
