Veckans blogginlägg handlar om hedersrelaterad brottslighet. Vi har tidigare på Domarbloggen behandlat ämnet i flera andra inlägget. I dag går vi igenom hur lagen utvecklats, vad andra myndigheter gör för att motverka brotten och stöd för brottsoffer och anhöriga.
I somras bjöd tingsrätten in sina nämndemän till en föreläsning om hedersrelaterad brottslighet. Lagstiftningen kring denna typ av brottslighet har utvecklats under senare år och det är viktigt att alla rättsliga aktörer håller sig uppdaterade inom området.
Domaren Erica Hemkte har tidigare skrivit om hedersrelaterad brottslighet i Domarbloggen.
I hennes inlägg, som du kan läsa här, beskriver hon brottsligheten så här.
”Med hedersrelaterad brottslighet menas i allmänhet brott riktade mot någon som, enligt gärningspersonens eller övriga släktens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningspersonen, släkten eller gruppen. Den som drabbas är oftast en närstående och oftast en kvinna. Brotten begås i syfte att förhindra att heder skadas eller förloras eller i syfte att reparera eller markera mot den skadade eller förlorade hedern. Genom brottet upprätthålls hedersnormen.”
Hedersmotiv: Både en försvårande omständighet och ett brottsrekvisit
Sedan sommaren 2020 finns en bestämmelse i 29 kapitlet 2 § punkten 10 brottsbalken som innebär att hedersmotiv ska bedömas som en försvårande omständighet när domstolen ska bestämma straffet för ett brott (det kallas för en särskild straffskärpningsgrund). Denna bestämmelse användes i september i år när Hovrätten för Västra Sverige slog fast att mordet och mordförsöket på en kvinna och hennes nye man i Göteborg förra året begicks med hedersmotiv. En av sönerna till kvinnan i paret dömdes till livstids fängelse efter att han hade kört på sin mamma och den nye mannen när de var ute och promenerade. Motivet till brottet var att återupprätta släktens heder efter att mamman lämnat sonens pappa och träffat en ny man.[1]
Riksdagen har dessutom ansett att det finns behov av att ytterligare förstärka det straffrättsliga skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck.[2] Förra året infördes därför ett nytt brott i brottsbalken. Det nya brottet, ”hedersförtryck”, finns i 4 kapitlet 4 e § brottsbalken och straffbelägger upprepat hedersrelaterat våld och förtryck mot en person. Domaren Sally Al-Najar har skrivit utförligt om brottet här. Det nya brottet har redan prövats bland annat av Västmanlands tingsrätt som i augusti i år dömde en man och en kvinna för att ha utsatt sin dotter för hedersförtryck sedan hon träffat en svensk pojkvän.[3] Domen har överklagats till hovrätten.
Hur motverkar andra rättsvårdande myndigheter hedersbrottslighet?
För att den nya lagstiftningen ska vara effektiv är det så klart viktigt att polis och åklagare känner igen hedersmotiv när de utreder brott. Polisen har ett nationellt nätverk med cirka hundra personer som har specialistkompetens inom hedersrelaterad brottslighet.[4] Hos Åklagarmyndigheten finns en särskild ämnesspecialist på området hedersrelaterad brottslighet och på varje åklagarkammare samt på Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet finns en särskild åklagare som arbetar med hedersfrågor.[5]
Behov av stöd
Det finns ett tydligt behov av stöd för den som är brottsoffer eller anhörig till någon som har blivit utsatt för hedersrelaterad brottslighet. Det är inte ovanligt att brottsoffer och anhöriga känner obehag inför att delta i en rättegång, eller av någon annan anledning är oroliga för att komma till tingsrätten. Men det finns faktiskt en hel del stöd att få.
- Den som har utsatts för brott kan i vissa fall få ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträdes uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara ett stöd både under förundersökningen och rättegången. Målsägandebiträdet kan också begära skadestånd, alltså ekonomisk ersättning, från den tilltalade. Domarbloggen har tidigare publicerat ett inlägg om just målsägandebiträden som du kan läsa här.
- På tingsrätten finns stödjare från Brottsofferjourens domstolsbaserade stödverksamhet. De är utbildade i hedersrelaterade frågor och kan ge praktisk information och medmänskligt stöd till målsägande, deras anhöriga och vittnen. Domarbloggen har uppmärksammat Brottsofferjourens domstolsbaserade stödverksamhet, som tidigare kallades för vittnesstöd, genom ett särskilt inlägg som du kan läsa här.
- Men ibland kan det bästa stödet vara någon som man känner sedan tidigare. Det går därför också bra att ta med en egen stödperson till tingsrätten som sitter med vid rättegången som stöd bredvid målsäganden.
- En trygg miljö är avslutningsvis mycket viktig för den som ska komma till domstolen. Det här gäller inte minst i mål som handlar om hedersrelaterat våld. På Södertörns tingsrätt har vi ett pågående arbete med trygghet och säkerhet. För den som vill läsa mer finns ett tidigare blogginlägg här. I inlägget kan du bland annat läsa om möjligheten att delta på videolänk och om så kallad medhörning. Medhörning innebär att den tilltalade får lämna rättssalen och följa förhandlingen från ett annat rum under den tid som ett förhör med målsägande eller ett vittne pågår.
___________________________________________________________________________________
[1] Se dom daterad den 27 september 2023 i mål B 3428-23
[2] Prop. 2021/22:138, sid. 11
[3] Se dom daterad den 16 augusti 2023 i mål B 3572-23
[4] https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/hedersrelaterade-brott/
[5] https://www.aklagare.se/om-brottsligheten/olika-brottstyper/hedersrelaterad-brottslighet/
