Högsta domstolens funktion
Högsta domstolen är den tredje och sista instansen bland de allmänna domstolarna. Allmänna domstolar handlägger huvudsakligen tvistemål, brottmål och domstolsärenden. Målen och ärendena inleds normalt vid någon av landets tingsrätter. Tingsrättens avgöranden kan överklagas till hovrätten och hovrättens avgöranden till Högsta domstolen.
Tingsrättens uppgift är att avgöra mål mellan enskilda samt mål mellan enskilda och staten. Tingsrätten prövar först målet och dess avgörande kan överklagas till hovrätten. Hovrätten har till uppgift att kontrollera de överklagade avgörandenas riktighet. Parternas intresse av en korrekt dom tillgodoses genom prövningen i tingsrätt och hovrätt.
Högsta domstolen har en annan funktion. Dess uppgift är inte att kontrollera att alla överklagade avgörande är materiellt riktiga, utan Högsta domstolens främsta uppgift är att meddela vägledande avgöranden, s.k. prejudikat. Ett prejudikat ger vägledning för hur en viss bestämmelse eller regel ska tolkas och klargör för tingsrätter och hovrätter hur de ska döma i liknande fall i framtiden. Till skillnad från tingsrätten och hovrätten ska Högsta domstolen alltså inte bara tillämpa de lagar och regler som finns utan även tydliggöra dess innehåll och verkningar. Att Högsta domstolen har denna funktion framgår av reglerna om prövningstillstånd.
Fotograf Carl Johan Erikson
Hur väljer Högsta domstolen vilka mål som ska prövas?
Inte alla mål som överklagas till Högsta domstolen tas upp till prövning. Det krävs prövningstillstånd för att ett överklagat mål ska prövas. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd på två grunder:
- Om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen (prejudikatdispens), eller
- om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (extraordinär dispens).
Enligt den första punkten får Högsta domstolen ta upp mål som rör tillämpningen av rättsregler vars innehåll och verkningar behöver tydliggöras. Så kan vara fallet om den lagstiftning som ska tillämpas är ny eller lämnar utrymme för olika tolkningar. Det kan även vara så att situationen i målet inte förutsågs av lagstiftaren eller att tingsrätternas och hovrätternas avgöranden i en viss fråga spretar.
Det är Högsta domstolen själv som bestämmer i vilka mål prövningstillstånd ska ges. Även om någon av punkterna ovan är uppfyllda finns det ingen rättighet för parter att få prövningstillstånd. Högsta domstolen har ingen skyldighet att ge prövningstillstånd i ett visst mål. Detta framgår av att det i bestämmelsen om prövningstillstånd anges att Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd.
Även om ett mål innehåller en rättsfråga som behöver klargöras är det inte säkert att Högsta domstolen ger prövningstillstånd. Ett mål kan av olika anledningar vara olämpligt för prövning i sak, t.ex. på grund av att målet består av ett mycket omfattande material eller innehåller även andra frågor som inte är prejudikatintressanta. Effekten av att ett sådant mål tas upp till prövning skulle kunna bli att prejudikatfrågan hamnar i skymundan eller att den arbetsinsats som målet kräver inte står i rimlig proportion till värdet av prejudikatet. För att Högsta domstolen ska ge prövningstillstånd måste med andra ord den rättsfråga som behöver lösas vara renodlad och urskiljbar.
Prövningstillstånd kan begränsas till att gälla en viss fråga eller en viss del av målet. På så vis kan Högsta domstolen renodla prejudikatfrågorna och även ta upp frågor i mål som annars vore olämpliga för prövning. Möjligheten till sådana, s.k. partiella, prövningstillstånd innebär även att domstolens avgöranden kan vara mer koncentrerade på den fråga som behöver klargöras.
Vid sidan av sin prejudikatbildning har Högsta domstolen även till uppgift att pröva ansökningar om resning och klagan över domvilla som riktar sig mot hovrätternas och Högsta domstolens egna avgöranden. Den andra grunden för prövningstillstånd ger Högsta domstolen möjlighet att meddela prövningstillstånd om det finns grund för resning eller om domvilla har förekommit. På så sätt kan sådana fel åtgärdas redan innan hovrättens avgörande fått laga kraft. Om domstolen inte hade haft denna möjlighet hade parterna varit tvungna att återkomma senare med en ansökan om resning eller klagan över domvilla.
Statistik för år 2019
Under år 2019 inkom det ungefär 5 500 mål till Högsta domstolen som överklagats från någon av hovrätterna. Högsta domstolen meddelade år 2019 prövningstillstånd i 128 mål. Det är således en mycket liten andel av målen som får prövningstillstånd, mindre än fem procent.
Ytterligare information om Högsta domstolen
Målen i Högsta domstolen avgörs huvudsakligen efter föredragning. Parterna är inte närvarande vid föredragningen och föredragningen är inte offentlig eller tillgänglig för allmänheten. Högsta domstolen håller förhandling i mellan 15 och 30 mål per år. Förhandlingarna är i regel offentliga och äger rum i Högsta domstolens lokaler i Gamla stan i Stockholm. Information om kommande förhandlingar publiceras på Högsta domstolens hemsida ungefär två veckor i förväg.
På sin hemsida publicerar Högsta domstolen sina vägledande avgöranden. Avgöranden från år 2003 och framåt finns tillgängliga på hemsidan. På hemsidan publiceras även information angående mål där domstolen har meddelat prövningstillstånd. Referat av Högsta domstolens avgöranden publiceras i Nytt Juridiskt Arkiv (NJA), cirka fyra månader efter det att dom eller beslut har meddelats. Referaten från och med år 1981 kan läsas på webbplatsen www.lagrummet.se. Äldre årgångar av NJA finns att tillgå på många bibliotek.
Sedan något år namnger Högsta domstolen sina avgöranden. En komplett lista med döpta rättsfall finns på domstolens hemsida: officiell-lista-over-dopta-rattsfall.pdf (domstol.se). Syftet med namngivning är att förenkla igenkännandet av och hänvisningar till rättsfallen.
Den som vill fördjupa sig ytterligare i regleringen om vilka mål som ska tas upp i Högsta domstolen kan läsa f.d. justitierådet Bertil Bengtssons artikel ”Högsta domstolens dispensprövning och den materiella rättvisan” som finns tillgänglig på Svensk Juristtidnings hemsida (SvJT 1989 s. 206).
Högsta domstolen har även publicerat två filmer i vilka domstolen lämnar information om sin verksamhet, se dessa på länkarna nedan.
Högsta domstolens roll (youtube.com)
Högsta domstolen – Vägen till ett prejudikat (youtube.com)
