Domstolar i tre nivåer
Vi har tre nivåer av allmänna domstolar i Sverige: tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Som nämndes i säsongens sista avsnitt av SVT:s program Domstolen kan den part som är missnöjd med domen i tingsrätten överklaga till hovrätten och därefter till Högsta domstolen. I själva verket är det inte så många som överklagar – av alla mål som avgjordes i tingsrätterna förra året var det bara 15 procent som överklagades till hovrätt. För att få sitt mål prövat i hovrätten krävs det oftast prövningstillstånd. I Högsta domstolen krävs det alltid prövningstillstånd. Men varför domstolen väljer att pröva målet skiljer sig åt på de olika nivåerna. I avsnittet uttryckte ordföranden i Högsta domstolen, Stefan Lindskog, det som att Högsta domstolen inte är till för parterna utan är till för samhället. Det är häri skillnaden ligger.
Hovrätten ger prövningstillstånd i fyra fall. Det första är kanske det som de flesta tänker på – att hovrätten är tveksam till om tingsrätten har dömt rätt. Det andra fallet är när det inte går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt eller fel, t.ex. på grund av att domstolen inte har motiverat domen tillräckligt. Det tredje är om den fråga som tingsrätten har prövat är av så kallat ”intresse för rättstillämpningen”. Det fjärde och sista fallet är om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Fotograf: Carl Johan Erikson
Högsta domstolen ger bara prövningstillstånd om det finns någon fråga i målet som är av intresse för rättstillämpningen eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Att en fråga har ”intresse för rättstillämpningen” betyder att det är viktigt att målet prövas för att de lägre domstolarna ska få svar på hur de ska döma i liknande fall. Detta innebär alltså att du har möjlighet att överklaga en gång för att du tycker att domstolen har dömt fel. På nästa nivå handlar det om ifall det ännu inte finns något tydligt svar på hur det du påstår, eller har råkat ut för, ska hanteras inom juridiken.
Det kan tyckas konstigt att ett överklagande inte ska handla om ifall domstolen har dömt rätt eller fel men det är en viktig funktion som Högsta domstolen har. Det är nämligen omöjligt för lagstiftaren att förutse alla tänkbara situationer som liver bjuder när en ny lag skrivs. Det räcker därför inte alltid för domstolen att läsa lagtexten och förarbetena, dvs. redogörelsen för hur lagstiftaren har tänkt att lagen ska fungera. Situationer inträffar då det blir oklart. En annan svårighet är att vårt samhälle ständigt utvecklas vilket innebär att det som lagstiftaren en gång tänkte måste tolkas i nytt ljus. Högsta domstolens, med sina mycket erfarna domare, roll är då att täppa till eventuella luckor eller anpassa rättstillämpningen efter samtiden.
Får man måla av någon annans fotografi?
Alla tre fallen i veckans avsnitt av Domstolen handlade om mål som hade vandrat hela vägen från tingsrätten via hovrätten och fått prövningstillstånd i Högsta domstolen. Ett av fallen var målet om målningen av Christer Pettersson. Målet handlade om upphovsrätt. En fotograf hade tagit ett fotografi av Christer Pettersson (den man som frikänts av hovrätten för mordet på Olof Palme) som fått stor medial spridning under 1990-talet.
År 2006 målade en konstnär en oljemålning benämnd ”Svenska syndabockar”. Oljemålningen föreställer Christer Pettersson tillsammans med en bock (syndabock) och ett landskap som bakgrund. Även målningen fick stor uppmärksamhet och ställdes ut på Moderna Museet. På konstnärens hemsida kunde man köpa kopior av tavlan i form av affischer.
Fotografen väckte talan mot konstnären och menade att målningen och kopiorna av målningen inneburit ett upphovsrättsintrång. Målet gick hela vägen till Högsta domstolen som hade att ta ställning till om konstnären hade omvandlat och bearbetat fotografiet i sådan utsträckning att målningen blivit ett nytt och självständigt konstverk.
Vad innebär upphovsrätt och vad omfattas av upphovsrätten?
Syftet med upphovsrätten är att ge den som skapat något av viss kvalitet ensamrätt att bestämma om, när eller hur verket får användas. Den som har skapat något ska anges som upphovsperson när verket används i andra sammanhang. Upphovsrätten har också en ekonomisk sida som ger upphovspersonen rätt till ersättning varje gång verket – eller delar av verket – används av någon annan.
Upphovsrätten skyddar litterära eller konstnärliga verk. Till de kategorierna hör inte bara målningar och böcker utan också datorprogram, musikstycken, filmer och byggnadskonst, för att nämna några exempel. Allt som skapas omfattas dock inte av upphovsrätten och precis som i fallet med målningen av Christer Pettersson blir frågan ofta var gränsen för det skyddsvärda går. Avgörande i det sammanhanget är begreppet verkshöjd. Något förenklat innebär verkshöjd att ett krav att det som skapas måste vara av viss kvalitet.
Alla fotografier – även de som inte har verkshöjd – är skyddade av en särskild fotorätt. Fotografen menade att hans fotografi i första hand var skyddat som ett verk och i andra hand enligt fotorätten.
Fotografiet vs. målningen
Såväl tingsrätten och hovrätten som Högsta domstolen ansåg att fotografiet av Christer Pettersson var så originellt att det var ett upphovsrättsligt skyddat verk. Frågan var om även målningen var så originell att den uppnådde självständig verkshöjd.
Högsta domstolen resonerade bland annat kring frågan om målningen var en bearbetning eller en nyskapelse i förhållande till fotografiet. Det är tillåtet att bearbeta ett verk eller överföra det till en annan konstart (ett s.k. andrahandsverk). Däremot får inte konstnären av andrahandsverket använda eller utnyttja det utan att upphovspersonen till originalverket ger sitt godkännande.
I sin dom kom Högsta domstolen dock fram till att målningen inte var ett andrahandsverk, utan hade en sådan originalitet och verkshöjd att det var en nyskapelse med eget upphovsrättsligt skydd. Man konstaterade att det fanns slående likheter mellan fotografiet och målningen. Samtidigt ansåg Högsta domstolen att de dova färgerna, det karga landskapet och framförallt den symboliska syndabocken gav målningen en helt annan mening än fotografiet. Målningen kunde tolkas som en kommentar över samtiden och som kritik av det massmediala behovet av syndabockar. Det var med andra ord Christer Pettersson som fenomen, inte som person, som gemensamt med bocken symboliserade ett viktigt budskap.
Mål av många olika slag handläggs av domstolarna
Förra veckans avsnitt av Domstolen visar verkligen hur olika målen kan vara som man hanterar i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen). Målen delas grovt in i tvistemål, brottmål och ärenden.
Tvistemål innebär att privatpersoner eller företag har vänt sig till domstolen för att de är oeniga om något. Det kan röra entreprenader, fel i eller betalning för tjänster och varor, obetalda skulder m.m. Även familjemål räknas till tvistemål. Ett familjemål kan handla om vårdnaden om barn, barns boende eller umgänge med den andra föräldern och underhållsbidrag.
Därtill hanterar också domstolen en mycket stor mängd brottmål. Även dessa mål skiljer sig mycket åt i svårhetsgrad och omfång. Det kan röra allt ifrån ett erkänt bötesmål där parterna inte ens behöver komma till domstolen för att dom ska meddelas, till ett mål om komplicerad ekonomisk brottslighet där förhandlingen håller på så länge som ett halvår!
Slutligen fattas också en mängd andra, mycket olika, typer av beslut i domstol. Exempel på detta är beslut om god man och förvaltare eller konkurser.
Den stora variationen på målen innebär att domarna, som inte är specialiserade på någon viss sorts måltyp, måste sätta sig in i och ha en förståelse för alla de måltyper och udda situationer som kan uppkomma. En arbetsvecka för den som arbetar på domstol kan därför innehålla väldigt olika frågor och beslut. I förra veckans avsnitt av Domstolen behandlades inte bara upphovsrätt, som ofta uppfattas som svårt, utan också familjerätt som rörde traditioner utanför Sverige och en vardaglig, men nog så knepig, fråga om rätt sätt att parkera. Målet om fotografiet och målningen visar att upphovsrätten inte är någon exakt vetenskap. I såväl upphovsrättsliga mål som andra typer av mål måste domstolarna ofta göra bedömningar och analyser som berör annat än det rent juridiska. Den som arbetar som domare måste ofta göra överväganden om lämplighet och tydlighet samt avgöra frågor som tangerar andra vetenskapliga discipliner, som exempelvis konst, medicin och sociologi. Den stora variationen på måltyper och frågor är en av de saker som är mest utmanande med att arbeta på domstol, men det är också det som gör arbetet så spännande och utvecklande!
