Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Enligt föräldrabalken ska domstolen särskilt fästa avseende vid risken för att barn eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Men domstolen ska också väga in barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Jämställdhetsmyndighetens kartläggning av vårdnadsdomar med uppgifter om våld
Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen granskat 814 tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende och umgänge. I 64 procent av fallen fanns uppgifter om våld och andra övergrepp. De flesta uppgifterna om våld rör fall där pappan utövat våldet mot mamman. Slutsatsen i utredningen är att domstolarna inte väger in dessa uppgifter i bedömningen. I kartläggningen lyfter Jämställdhetsmyndigheten även fram risker med att tingsrätterna har en skyldighet att verka för samförståndslösningar och menar att domstolar har verkat för att överenskommelser ska komma till stånd även när det är olämpligt på grund av uppgifter om våld. I utredningen har man reagerat över att domstolen i stort sett alltid har fastställt föräldrarnas överenskommelse med en standardskrivning om att den är till barnens bästa. Jämställdhetsmyndigheten (jamstalldhetsmyndigheten.se)
Hur behandlar domstolen uppgifter om våld?
Uppgifter om våld mot barnet och/eller mot den andra föräldern lyfts ofta i ett tidigt skede av ena föräldern i processen som grund för att man vill ha ensam vårdnad och att man motsätter sig umgänge mellan barnet och den andra föräldern. Den parten begär då att domstolen ska fatta ett så kallat interimistiskt beslut. Innan domstolen kan göra detta måste dock den andra föräldern få möjlighet att bemöta påståendena. Tingsrätten tar även in upplysningar från socialnämndens familjerätt. I upplysningarna redovisas samtal med föräldrarna. Barnet ska också ges möjlighet att framföra sina åsikter. I och med att barnkonventionen har blivit lag ställs tydligare krav på att barnet ska komma till tals. I föräldrabalken står det att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det är familjerätten som på eget initiativ eller på domstolens begäran håller samtal med barnen och redovisar dem i upplysningarna. Domstolen fattar sedan med detta underlag ett tillfälligt beslut, som gäller tills vidare.
Avsikten med ett interimistiskt beslut är att snabbt kunna fatta ett beslut så att barnet inte riskerar att fara illa. Det kan betyda att domstolen beslutar att den utsatta föräldern får ensam vårdnad, att inget umgänge ska ske med den andre föräldern eller att det ska ske på ett betryggande sätt till exempel i närvaro av en kontaktperson (umgängesstöd). När domstolen meddelar det interimistiska beslutet är man skyldig att motivera det. På det sättet får parterna veta vilken hänsyn domstolen har tagit till uppgifterna om våld. (Se JO 2011/2012 s.52)
Vilken betydelse har uppgifterna om våld för domen?
Inför det slutliga avgörandet kan domstolen som hjälp för att få ett bra underlag uppdra till familjerätten att göra en utredning. I den utredningen tas uppgifter in från övriga enheter inom socialtjänsten där det sedan tidigare finns uppgifter om barnet och parterna. Det kan till exempel avse socialtjänstutredningar eller missbruksutredningar. Vidare kan man ta in upplysningar från förskola och skola om barnet. Familjerätten gör i allmänhet en riskbedömning och lämnar förslag på hur vårdnad, boende och umgänge ska se ut. Parterna har därutöver möjlighet att presentera sin egen bevisning i form av till exempel förhör med sig själva, vittnesförhör, sakkunnigförhör, utredningar och intyg. Vid huvudförhandlingen består oftast domstolen av en juristdomare och tre nämndemän.
Domstolen utgår från det som har presenterats och när man bestämmer vad som är bäst för barnet görs en riskbedömning. I fråga om risk för våld mot barnet eller andra föräldern krävs i vårdnadsmål inte samma bevisning som i brottmål. Det krävs heller inte att den ena föräldern är dömd för misshandel eller annat brott mot barnet eller den andra föräldern. Domstolen gör en trovärdighetsbedömning och värderar den bevisning som talar för och emot uppgifterna om våld. Särskilt betydelsefulla är de uppgifter barnet har lämnat.
Det ska framgå att domstolen tagit hänsyn till uppgifter om våld
Jämställdhetsmyndigheten har i sin kartläggning dragit slutsatsen att domstolarna inte väger in uppgifterna om våld i sin bedömning. Domstolen ska självklart göra detta. Dock kan det vara så att detta inte framgår av alla domar. På Södertörns tingsrätt har vi i vårt utvecklingsarbete lagt stor tonvikt på domskrivning. Detta har inte endast inneburit att vi strävar efter ett lättförståeligt språk. Parternas ståndpunkter ska redovisas liksom de grunder och omständigheter de har anfört. Vi ska också besvara dem i domskälen. Det är endast på det sätt parterna kan förstå hur vi har kommit fram till avgörandet.
Jämställdhetsmyndighetens kartläggning visar att det finns behov av att utveckla domskrivningen även i vårdnadsmål så det framgår att domstolarna tar allvarligt på uppgifterna om våld. Här kan vi säkert bli bättre.
Fastställer domstolar överenskommelser som är olämpliga på grund av uppgifter om våld?
Jämställdhetsmyndigheten är kritisk mot att domstolar fastställer överenskommelser trots att det förekommer uppgifter om våld. Det är riktigt att domstolen strävar efter att få parterna att komma överens. Dock ska domstolen bedöma om överenskommelsen är till barnets bästa. Det är allvarligt om det är så att domstolarna skulle godkänna överenskommelser som innebär en risk för att barnet eller ena föräldern skulle utsättas för våld. Båda parter har i de flesta fall juridiska ombud och det får förutsättas att ombudet för en misshandlad part inte skulle gå med på en sådan överenskommelse. Barnet har däremot inget eget ombud och det är därför domstolen ska se till att överenskommelsen är i enlighet med barnets bästa.
Om parterna ger in en överenskommelse i fråga om vårdnad eller umgänge ska domstolen undersöka om den är till barnets bästa. Ofta kommer en överenskommelse till inför huvudförhandlingen. Det finns då ett omfattande underlag i form av till exempel en vårdnadsutredning med förslag till hur vårdnad, boende eller umgänge ska se ut för barnets bästa. Inte sällan är rättens ordförande delaktig i framtagande av en lösning. När det finns uppgifter om våld är det domstolens skyldighet att ta hänsyn till dem. På det sättet kan domstolen se till att det i överenskommelsen till exempel finns garantier för att den ena föräldern inte ska kunna kontakta den andra föräldern men att ändå barnets önskan att träffa den andra föräldern kan tillgodoses.
Dock är det viktigt att domstolen redovisar hur man har bedömt att överenskommelsen är till barnets bästa. Här kan säkert domskälen bli tydligare och formuleras på ett mindre schablonartat sätt.
