Särskilda rättsmedel
Ibland rapporteras det på nyheterna om en flera år gammal dom som har ändrats. För en tid sedan skrevs det till exempel om en man som hade dömts för mord och suttit i fängelse i många år. Men plötsligt togs målet upp i domstolen på nytt och domen ändrades. Mannen frikändes från det brott han tidigare hade dömts för, och släpptes fri.
När en tingsrätt har meddelat en dom (eller ett beslut) så har en part som är missnöjd vanligtvis tre veckor på sig att överklaga. Om domen inte överklagas inom den tidsfristen så får den laga kraft, vilket innebär att den inte längre kan överklagas utan är slutgiltig. Samma sak gäller om en dom från hovrätten inte har överklagats inom tidsfristen, eller om Högsta domstolen har meddelat en dom. Att en lagakraftvunnen dom är slutgiltig brukar kallas för orubblighetsprincipen. Det finns dock undantag från regeln som säger att en dom som har vunnit laga kraft är slutgiltig. Genom att använda sig av s.k. särskilda rättsmedel, kan man nämligen i vissa undantagsfall få en dom ändrad trots att den inte kan överklagas längre. Det finns tre olika särskilda rättsmedel mot domstolsavgöranden som har fått laga kraft: återställande av försutten tid, ansökan om resning och klagan över domvilla. I den här bloggen berättar jag litegrann om de olika särskilda rättsmedlen och när de kan användas.
Återställande av försutten tid
Den som, utan att det var hens eget fel, har missat att överklaga en dom inom tidsfristen kan ansöka om att tiden för att överklaga ska återställas. Detta betyder att personen får en ny tid på sig att överklaga. Man kan säga att möjligheten att återställa försutten tid garanterar att alla parter som är missnöjda med en dom får en rimlig chans att överklaga domen.
Den part som vill ansöka om återställande av försutten tid ska normalt skicka sin ansökan till den domstol som skulle ha behandlat ett överklagande av domen. För att en person ska få en ny tid att överklaga krävs det att hen hade ett giltigt skäl för att inte överklaga i rätt tid. Ansökan ska vara skriftlig och skickas till domstolen inom tre veckor från det att det giltiga skälet upphörde och absolut senast inom ett år från det att tiden att överklaga gick ut. I sin ansökan ska personen skriva varför hen inte kunde överklaga inom tidsfristen.
Domstolen som tar emot ansökan om återställande av försutten tid kan antingen avslå eller bevilja ansökan. Om ansökan avslås så fortsätter den gamla domen att gälla. Om ansökan beviljas så får personen som ansökte en ny tid på sig att överklaga domen.
Resning
Resning tar sikte på fall där det med viss grad av säkerhet kan sägas att domen som har fått laga kraft är felaktig, men man kan förstå det bara i ljuset av omständigheter eller bevis som har kommit fram efter att domen meddelades. Resning kan därför sägas vara en säkerhetsventil för att inte felaktiga domar ska stå fast.
Den part som vill ansöka om resning ska normalt skicka sin ansökan till den domstol som skulle ha behandlat ett överklagande av domen. För att en person ska få resning krävs det att hen visar på särskilda omständigheter som kan ha påverkat utgången i målet. Exempelvis kan det röra sig om en skriftlig handling som lagts fram som bevis i rättegången men som senare har visat sig vara förfalskad, eller om ett viktigt vittne som i efterhand har berättat att hen ljög under rättegången.
Domstolen som tar emot ansökan om resning kan antingen avslå eller bevilja ansökan. Om ansökan om resning avslås så fortsätter den gamla domen att gälla. Om ansökan om resning beviljas så kan antingen den gamla domen tas bort och rättegången börja om från början eller så kan den gamla domen – om det är helt uppenbart att den är felaktig – ändras omedelbart.
Domvilla
Klagan över domvilla tar sikte på fall där det har förekommit ett allvarligt rättegångsfel i domstolen som har meddelat domen. Man kan säga att reglerna om domvilla finns till för att garantera att alla får en rättvis rättegång utan allvarliga formella fel.
Den part som tycker att det har förekommit ett allvarligt rättegångsfel i ett mål i tingsrätten ska skicka in sin klagan över domvilla till hovrätten. Det kan till exempel handla om att parten inte hade fått del av stämningsansökningen innan tingsrätten dömde i målet, eller att domen är så otydligt skriven att den inte går att begripa alls. Om hovrätten håller med om att det förekom ett sådant fel i tingsrätten, och tycker att felet påverkade utgången i målet, så undanröjer hovrätten domen och återförvisar målet till tingsrätten. Detta innebär att hovrätten tar bort tingsrättens dom och skickar tillbaka målet till tingsrätten, som får börja om rättegången från början. Om klagan över domvilla avslås så fortsätter den gamla domen att gälla.
Avslutning
Orubblighetsprincipen är en viktig princip eftersom den innebär att slutliga domar ska stå fast. Rättegångar ska förstås inte kunna pågå och tas om i det oändliga bara för att någon part vägrar ge sig. Men i vissa fall vore det stötande att låta en slutlig dom stå fast; till exempel när en part inte har haft någon chans att överklaga domen, när det har visat sig i efterhand att domen är helt felaktig, eller när det har förekommit något allvarligt fel i rättegången. De särskilda rättsmedlen fyller därför en väldigt viktig funktion för rättssäkerheten genom att de möjliggör undantag från orubbligheten.
