För många av oss finns det inga begränsningar när det gäller att byta jobb. De flesta av oss har dessutom bytt jobb minst en gång under karriären. Men så är det inte för alla. Vissa anställningsavtal har något som kallas för konkurrensklausul. Det är en bestämmelse i avtalet som innebär att man efter avslutad anställning inte får konkurrera med sin förra arbetsgivare. Om man ändå gör det kan man bli skyldig att betala skadestånd.
Ett skydd för arbetsgivarens verksamhet
En affärsidé eller ett kundregister kan för många företag vara själva grunden för företaget. Då gäller det att skydda sådan viktig information från att hamna hos konkurrenterna. Under anställningen skyddas arbetsgivaren av det som kallas för arbetstagarens lojalitetsplikt, som alltså innebär att arbetstagaren ska vara lojal mot arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har förklarat att lojalitetsplikten är en del av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten innebär bland annat att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget. Den innebär också att arbetstagaren inte får agera på ett sätt som kan skada eller försvåra arbetsgivarens verksamhet. En arbetstagare bryter mot lojalitetsplikten om hen till exempel under anställningen startar eget företag som konkurrerar med arbetsgivaren.
Huvudregeln är att arbetstagarens lojalitetsplikt mot arbetsgivaren upphör när anställningen avslutas. Då är det i princip fritt för den före detta anställde att bedriva konkurrerande verksamhet med sin tidigare arbetsgivare eller ta anställning på ett konkurrerande företag. Så hur ska arbetsgivaren göra för att skydda sin verksamhet från konkurrenterna? Hur ska till exempel ett företag som vill behålla sina kunder förhindra att en tidigare anställd lockar över dessa till konkurrenter eller konkurrerande verksamhet som hen har startat? Ja, det är här som konkurrensklausuler kommer in. Genom en konkurrensklausul kan arbetsgivaren förlänga arbetstagarens lojalitetsplikt och begränsa arbetstagarens möjligheter att efter anställningen arbeta i konkurrerande företag eller bedriva konkurrerande verksamhet. Men detta gäller inte för all framtid. En konkurrensklausul måste vara begränsad i tid och den tiden kallas för bindningstid. Bindningstiden brukar vara mellan 9 och 18 månader. Den anställde kan bli kompenserad ekonomiskt under bindningstiden. Det flesta konkurrensklausuler innehåller också ett avtalat skadestånd, det vill säga vite, som den anställde kan bli skyldig att betala om hen bryter mot konkurrensklausulen.
En konkurrensklausul ska vara rimlig
Av 38 § avtalslagen följer att en arbetstagare inte bunden av en konkurrensklausul om denna sträcker sig längre än vad som är skäligt, med andra ord rimligt. Det finns en omfattande praxis från Arbetsdomstolen som belyser hur denna bedömning ska gå till. Domstolen gör en helhetsbedömning och tar för det första hänsyn till i vilken utsträckning arbetsgivaren har ett berättigat syfte med konkurrensbegränsningen. Som berättigat syfte räknas bland annat att skydda sådan teknisk kunskap som arbetsgivaren har skaffat eller utvecklat. Även syftet att skydda kundrelationer och företagshemligheter kan vara ett berättigat syfte. Andra omständigheter som Arbetsdomstolen tar hänsyn till är bland annat:
- i vilken utsträckning klausulen begränsar arbetstagarens möjligheter att som anställd eller egenföretagare bedriva yrkesverksamhet
- arbetstagarens ställning och anställningstid
- om arbetstagaren får någon kompensation under bindningstiden
- om klausulen har varit föremål för verkliga förhandlingar mellan parterna.
Ett viktigt avgörande väntas från Högsta domstolen
Tanken till det här blogginlägget väcktes när jag för några veckor sedan hörde på radion att Högsta domstolen ska pröva ett fall om konkurrensklausuler. Fallet handlar mycket förenklat om en konkurrensklausul i ett avtal mellan två kiropraktorer och ett företag. Konkurrensklausulen hindrade kiropraktorerna från att starta konkurrerande verksamhet i ett år efter det att avtalet hade gått ut. Hovrätten kom fram till att kiropraktorerna hade brutit mot konkurrensklausulen och bestämde att de skulle betala ca 4 miljoner kronor i skadestånd. Domen överklagades och Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd.
Fallet i Högsta domstolen handlar om konkurrensklausuler i konsultavtal och det var därför fallet hamnade där i stället för i Arbetsdomstolen. Men domen förväntas få betydelse även för konkurrensklausuler i anställningsavtal. Domarbloggen frågade Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, om Högsta domstolens kommande dom.
– Jag tror att det kan bli ett viktigt avgörande för en stor del av de som arbetar i Sverige. Vi får förhoppningsvis vägledning i viktiga frågor som till exempel hur lång tid en konkurrensklausul kan gälla och hur stort ett eventuellt skadestånd kan bli. Men kanske även om det överhuvudtaget är rimligt att ha konkurrensklausuler i vissa branscher, säger han.
Relaterade inlägg
Arbetstvister på tingsrätten och vid Arbetsdomstolen | Domarbloggen
”Nya LAS” – Förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) | Domarbloggen
