För några veckor sedan kunde ni på Domarbloggen läsa om erfarenheter av domarrollen vid såväl allmän domstol som förvaltningsdomstol. Inlägget handlade bland annat om förvaltningsdomstolarnas roll i vår rättsstat och vårt samhälle. Det inlägget hittar du här:
Värdefull erfarenhet från båda sidor av domstolsvärlden | Domarbloggen
Vi ska nu fortsätta inom samma tema genom att förflytta oss till en av de 600 olika typerna av mål som hanteras av förvaltningsdomstolarna. Ämnet för dagens blogginlägg är laglighetsprövning och skribent är Alicia Karlsson som är jurist på Förvaltningsrätten i Stockholm.
Varför finns laglighetsprövning?
I Sverige väljer vi representanter som ska företräda oss i riksdag, kommun och region. En grundläggande del i vår demokrati är att om vi är missnöjda så kan vi rösta fram andra representanter i nästa val. För att upprätthålla den kommunala och regionala demokratin finns förutom valen till kommunfullmäktige och regionfullmäktige även laglighetsprövningen som ett viktigt komplement. Laglighetsprövningen finns för att kunna kontrollera att den kommunala självstyrelsen utövas på ett rättsenligt sätt i olika frågor.
Vad kan de överklagade besluten handla om?
Ett beslut som blir föremål för laglighetsprövning kan bland annat handla om följande:
- Ett barns rätt att placeras på önskad skola och skolskjuts till egenvald skola.
- En kommun som utropar sig själv till en kärnvapenfri zon.
- Omfattande ekonomiskt stöd till olika aktiviteter, exempelvis golftävlingar.
- Kommunala beslut om avgifter för sophämtning, vatten och avlopp. Besluten kan beröra och uppröra många vilket ibland resulterar i att det kan vara hundratals klagande i ett mål.
Variationen på frågorna kan, lite förenklat, förklaras av att en stor del av de beslut som fattas av kommuner och regioner och som inte kan överklagas på annat sätt kan prövas enligt reglerna om laglighetsprövning.
På Förvaltningsrätten i Stockholm har vi på senare tid bland annat stött på frågorna om ett beslut att slå ihop flera grundskolor är förenligt med barnkonventionen, om en rektor kan fatta beslut om nedläggning av en skola, om en översiktsplan är förenlig med lag och om en nationell minoritet fått tillräckligt mycket inflytande i en fråga om undervisning på ett nationellt minoritetsspråk.
Hur går prövningen till?
Eftersom syftet med laglighetsprövning är att kommun- och regionmedlemmarna ska kunna kontrollera att de förtroendevaldas beslut fattas på ett rättsenligt sätt faller det sig naturligt att det endast är medlemmarna som har rätt att överklaga. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. Medlem av en region är den som är medlem av en kommun inom regionen.
Det kan vara svårt för den som överklagar att få som den vill – varför är det så? Det beror bland annat på att prövningen är begränsad till om beslutet är lagligt och inte om det är lämpligt. Dessutom prövar domstolen enbart de omständigheter som tagits med i överklagandet. Laglighetsprövningen ger alltså endast domstolen möjlighet att ta ställning till de skäl som den som överklagar för fram och domstolen kan endast upphäva beslut som är olagliga.
Laglighetsprövningen ska alltså endast ses som ett komplement till den rätt som vi alla utövar i de allmänna valen till kommun- och regionfullmäktige, samtidigt som den är en viktig länk i upprätthållandet av den kommunala och regionala demokratin.
Relaterade inlägg
Värdefull erfarenhet från båda sidor av domstolsvärlden | Domarbloggen
Beröringspunkter mellan allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar | Domarbloggen
Lagen om vård av unga, LVU – ett dubbelsidigt mynt | Domarbloggen
Är det annorlunda att vara domare i hovrätten än på en tingsrätt? | Domarbloggen
