Nya regler för misskötsamhetshantering av villkorligt frigivna och ett förslag om ändrade regler för skyddstillsynsdömda

övervakningskyddstillsynvillkorlig frigivning

Du som följer Domarbloggen har i tidigare inlägg kunnat läsa om vad det innebär att bli villkorligt frigiven från ett fängelsestraff Villkorlig frigivning | Domarbloggen, om påföljden skyddstillsyn Vad är skyddstillsyn? | Domarbloggen och om vad en Övervakningsnämnd gör Vad gör en övervakningsnämnd? | Domarbloggen.
Jag tänkte i det här inlägget berätta lite om de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli i år gällande villkorlig frigivning. Jag tänkte även kort beröra förslaget till lagändring beträffande skyddstillsynsdömda som varit ute på remiss (synpunkter) till olika myndigheter.

Men först en kort sammanfattning av de regler som gällde före den 1 juli och som du kunnat läsa om i de inlägg jag nämnt ovan.

Villkorlig frigivning och övervakning – regelverket före den 1 juli 2020

Den som döms till fängelse i mer än en månad avtjänar vanligtvis inte hela fängelsestraffet utan friges när det har gått två tredjedelar av strafftiden. Den som döms till ett års fängelse friges alltså efter åtta månader och den som döms till nio års fängelse friges efter sex år osv. Att någon friges tidigare på detta sätt kallas villkorlig frigivning. Att bli villkorligt frigiven innebär dock inte – vilket framgår nedan – att straffet är verkställt.

För den som friges villkorligt gäller en så kallad prövotid. Prövotiden är lika lång som den strafftid som återstår vid frigivningen, dock alltid minst ett år. I exemplet ovan, där personen dömts till ett års fängelse och blivit villkorligt frigiven efter åtta månader, är den återstående strafftiden fyra månader. Prövotiden är då ett år, eftersom den alltså aldrig är kortare än ett år. I det andra exemplet ovan, där personen dömts till sex års fängelse och blivit villkorligt frigiven efter fyra år, är den återstående strafftiden två år. Prövotiden är då lika lång, det vill säga två år.

Om den som är villkorligt frigiven begår nya brott under prövotiden kan den återstående strafftiden förklaras förverkad, vilket innebär att personen, förutom det straff som det nya brottet lett till, måste avtjäna även den återstående strafftiden för det brott som han eller hon blivit villkorligt frigiven från.

Det är emellertid inte bara nya brott under prövotiden som kan få konsekvenser för den som är villkorligt frigiven. Den villkorliga frigivningen är villkorad av att personen måste sköta sig och i anslutning till att villkorlig frigivning sker kan det beslutas att den villkorligt frigivne ska stå under övervakning. Den som har dömts till ett långt fängelsestraff har nästan alltid övervakning medan de som dömts till korta fängelsestraff, något förenklat, får övervakning om man tror att personen ska begå brott igen. En övervakning innebär både stöd och kontroll. Det kan omfatta samtal med en anställd vid frivården (som är en del av myndigheten Kriminalvården) och genomförande av olika behandlingsprogram för att få hjälp med att behandla ett missbruk eller psykisk problematik. Om den som frigetts villkorligt behöver det för att kunna anpassa sig till samhället kan det även till exempel beslutas att han eller hon under viss tid inte får befinna sig inom ett område eller att denne ska genomgå någon form av vård vid en inrättning. Eftersom övervakningen är en del av ett straff är den dömda skyldig att hålla kontakten med frivården och/eller övervakaren på tid, plats och sätt som frivården eller övervakaren bestämmer. Av särskilt intresse när vi kommer in på den lagändring som jag ska berätta mer om nedan är att övervakningen upphör utan något särskilt beslut när det har gått ett år.

Om den som står under övervakning inte sköter sig anmäls det till en övervakningsnämnd. Övervakningsnämnden kan vidta olika åtgärder, till exempel meddela en kontaktföreskrift, det vill säga föreskriva att den frigivne ska ha kontakt med frivården och/eller sin övervakare med viss frekvens, förlänga övervakningen (så att den alltså blir längre än ett år) eller meddela den frigivne en varning. Om detta inte hjälper kan Övervakningsnämnden som en sista åtgärd förverka en del av den villkorligt medgivna friheten (det vill säga den återstående strafftiden), dock max 15 dagar åt gången. Om ett förverkande sker får den frigivne gå in och avtjäna de förverkade dagarna i fängelse. I exemplet ovan där den frigivne har en återstående strafftid på fyra månader kan Övervakningsnämnden alltså – vid upprepad allvarlig misskötsamhet – förverka 15 dagar åt gången till dess att man kommit upp i fyra månaders förverkande.

Övervakningsnämnden kopplas emellertid inte in endast vid misskötsamhet. Om den frigivne skött sig exemplariskt och risken för återfall i brott bedömts vara låg kan Övervakningsnämnden, efter förslag från frivården, besluta att övervakningen ska upphöra i förtid. En sådan prövning sker i regel av frivården efter att övervakningen pågått i sex månader eller om den som är villkorligt frigiven begär att övervakningen ska upphöra.

Skyddstillsynsdömda – detta gäller idag

Även för dem som döms till skyddstillsyn gäller en prövotid. Denna löper i tre år. Det gäller samma skötsamhetskrav för skyddstillsynsdömda som för villkorligt frigivna. För skyddstillsynsdömda börjar en övervakningstid om ett år löpa automatiskt i och med domen. Till skillnad från vad som gäller vid villkorlig frigivning krävs det alltså inte något särskilt beslut härom från Kriminalvården. Övervakningstiden upphör utan något särskilt beslut när ett år av prövotiden har gått (vissa undantag finns).

Precis som för villkorligt frigivna kan det bli aktuellt att ålägga en skyddstillsynsdömd person föreskrifter av olika slag. Det är som utgångspunkt domstolen som i domen beslutar om föreskrifterna.

Om den dömde inte följer det som åligger honom eller henne till följd av domen på skyddstillsyn får Övervakningsnämnden besluta om föreskrifter, besluta om på vilket sätt och i vilken omfattning den dömde ska hålla kontakt med övervakaren eller Kriminalvården, besluta om varning eller besluta om förlängd övervakningstid. Vid allvarliga fall av misskötsamhet ska Övervakningsnämnden begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen ska undanröjas.

Villkorlig frigivning och övervakning – nya regler från den 1 juli 2020

Som jag nämnde inledningsvis ändrades den 1 juli 2020 vissa regler gällande villkorlig frigivning. Jag tänkte redovisa några av dem.

Först kan jag dock nämna att den dömde blir fortfarande villkorligt frigiven när två tredjedelar av strafftiden har gått. I det avseendet har det alltså inte skett någon ändring. (Det kan dock nämnas att regeringen den 9 juli 2020 presenterade lagrådsremissen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. Enligt denna förslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället.) Prövotiden är också densamma, det vill säga lika lång som den återstående strafftiden, dock minst ett år.

Övervakningstiden upphör inte längre automatiskt efter ett år

En sak som däremot är ny är att den som ställs under övervakning i samband med villkorlig frigivning numera får ett beslut om övervakning som gäller under hela prövotiden. Övervakningen kommer alltså inte längre att upphöra automatiskt när det har gått ett år, utan först vid prövotidens utgång. Syftet med detta är att förtydliga att det är behovet av övervakning som ska styra övervakningstidens längd. Om vi återgår till exemplet ovan med personen som dömts till nio års fängelse, så kommer denne fortfarande att bli villkorligt frigiven efter sex år. Den återstående strafftiden är alltjämt tre år, vilket alltjämt också blir längden på prövotiden. Personen kommer troligtvis att ställas under övervakning och då gäller övervakningen under hela prövotiden, det vill säga under tre år, och inte under ett år som hade varit fallet före lagändringen.

Det är dock inte säkert personen kommer att stå under övervakning under hela prövotiden. Övervakning ska inte pågå längre än vad som är motiverat med hänsyn till den dömdes situation och behov. Vidare ska Kriminalvårdens resurser koncentreras till fall där de kan förväntas ge resultat. Om övervakningen fungerat utan anmärkning under en viss tid och inte längre är påkallad bör det såldes övervägas om övervakningen ska upphöra. Om övervakningen däremot inte fungerat och/eller behovet av stöd och kontroll alltjämt föreligger kommer övervakningen att fortsätta och kan då alltså fortsätta ända tills prövotiden går ut, i det här fallet efter tre år.

Om övervakningen ska tas bort i förtid, det vill säga innan prövotiden löpt ut, är det numera Kriminalvården som beslutar om detta. Även detta är en nyhet jämfört med vad som gällde tidigare, då detta var en uppgift för Övervakningsnämnden. Härigenom hoppas lagstiftaren att åstadkomma en mera flexibel och lättillämpad ordning.

Kriminalvården kommer att meddela föreskrifter och varningar

En annan nyhet är att det numera är Kriminalvården som – med vissa undantag (se nedan) – har att hantera hanterar misskötsamhetsfrågor beträffande de som är villkorligt frigivna. Det är således upp till Kriminalvården att besluta om till exempel kontaktförskrifter, varningar med mera vid misskötsamhet, något som tidigare var en uppgift för Övervakningsnämnden.

I vart fall i Stockholmsområdet kommer Kriminalvårdens beslut beträffande misskötsamhetsfrågor att hanteras vid frivårdens beslutssammanträden (FBS), som kommer att ledas av en kriminalvårdsinspektör.

Kriminalvårdens beslut om föreskrifter och varning kan överklagas till Övervakningsnämnden.

Skärpta sanktioner vid allvarlig misskötsamhet

Om den som är villkorligt frigiven gör sig skyldig till allvarlig misskötsamhet kan villkorligt medgiven frihet förklaras förverkad. Detta är den mest ingripande åtgärden som kan vidtas vid misskötsamhet som inte avser brott. Det har därför inte ansetts lämpligt att ge Kriminalvården möjlighet att fatta den typen av beslut utan detta kommer även efter den 1 juli 2020 att ankomma på Övervakningsnämnden att göra.

En nyhet är dock att från att tidigare ha kunnat förverka högst 15 dagar åt gången kan Övervakningsnämnden numera förverka högst 90 dagar åt gången. Detta är en markant höjning. Enligt lagstiftaren är ett förverkande om 15 dagar inte en tillräcklig reaktion för den som allvarligt missköter sig efter villkorlig frigivning genom att till exempel helt bryta kontakten med övervakaren eller under en längre tid underlåter att följa de föreskrifter och anvisningar som har meddelats under övervakningen. Lagstiftaren har också jämfört med vad som gäller för misskötsamhet under anstaltsvistelsen. Om den dömde under tiden i anstalt på ett allvarligt sätt bryter mot de villkor som gäller för verkställigheten kan den villkorliga frigivningen skjutas upp med högst sex månader åt gången. Lagstiftaren har dock ansett att det skulle föra för långt att ge möjlighet att förverka en så lång tid som sex månader och följaktligen stannat för 90 dagar.

När tiden för förverkande bestäms ska arten och omfattningen av de överträdelser som den dömde gjort sig skyldig till beaktas. Det återstår att se hur Övervakningsnämnderna och domstolarna kommer att tillämpa denna utökade möjlighet till förverkande. Det kan antas att Övervakningsnämndens beslut i dessa frågor kommer att överklagas till domstol i större utsträckning än tidigare.

Ett förslag om ändrade regler för skyddstillsynsdömda

Nya regler gäller alltså för villkorligt frigivna sedan den 1 juli 2020. Den utredning som lede fram till lagändringen hade däremot inte i uppdrag att överväga förändringar av regelverket för skyddstillsynsdömda. Det innebär att det i dag finns en del omotiverade skillnader mellan de båda verkställigheterna. Exempelvis råder olika beslutssystem vid misskötsamhet; Vid villkorlig frigivning kan Kriminalvården besluta om föreskrifter och varning medan detta fortfarande ankommer på Övervakningsnämnden vid skyddstillsyn. Vidare är övervakningstiderna olika långa; vid villkorlig frigivning lika lång som prövotiden och vid skyddstillsyn ett år. Detta trots att de som döms till skyddstillsyn normalt sett har samma behov av stöd och kontroll som de som villkorligt friges.

För att komma till rätta med dessa omotiverade olikheter men även för att i övrigt öka möjligheterna till stöd och kontroll av skyddstillsynsdömda finns det nu ett lagförslag som varit ute på remiss, det vill säga olika myndigheter har fått komma med synpunkter på förslaget. Jag tänkte redovisa några av de förslag som lämnas.

Övervakningstiden upphör inte längre automatiskt efter ett år

Enligt förslaget ska skyddstillsynen vara förenad med övervakning under hela prövotiden, som här alltså är tre år, med möjlighet för Kriminalvården (och alltså inte Övervakningsnämnden) att besluta att den ska upphöra i förtid. Härigenom uppnås en överensstämmelse med vad som numera gäller vid villkorlig frigivning. Liksom vid villkorlig frigivning ges härmed Kriminalvården möjlighet att anpassa övervakningstiden så att den löper så länge den dömde har behov av det under prövotiden.

Att övervakningen föreslås löpa tills vidare och alltså inte upphör automatiskt vid en viss tidpunkt, innebär inte att de flesta skyddstillsynsdömda kommer att stå under övervakning under hela den treåriga prövotiden. Påföljdens intensitet bör liksom idag vara som störst under den första tiden av verkställigheten då återfallsrisken erfarenhetsmässigt är särskilt stor. Detta innebär att övervakningen i många fall kan upphöra redan efter ett år. Syftet är alltså inte att mera generellt åstadkomma längre övervakningstider än vad som gäller idag utan att skapa en ordning där behovet av övervakning i större utsträckning än idag och på ett mer flexibelt sätt ska kunna styra övervakningstidens längd. Möjligheten att låta övervakningen upphöra innan det har gått ett år bör användas med stor försiktighet.

Det kan här nämnas att förslaget om att övervakningen ska gälla under hela den treåriga prövotiden om inte något annat beslutas innebär en tillbakagång till vad som gällde vid brottsbalkens ikraftträdande. År 1974 ändrades reglerna så att övervakningen upphörde automatiskt efter två år och 1983 infördes dagens regler om att övervakningen upphör automatiskt efter ett år. Vi är alltså nu – om förslaget går igenom – tillbaka till vad som gällde tidigare för skyddstillsyn.

Kriminalvården övertar hanteringen av misskötsamhet

Enligt förslaget kommer Kriminalvården att överta hanteringen av misskötsamhet från Övervakningsnämnden. Kriminalvården kommer således att kunna besluta om olika föreskrifter, besluta om varning och även kunna begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen ska undanröjas. Härigenom uppnås överensstämmelse med det nya beslutssystemet som gäller vid villkorlig frigivning.

Kriminalvårdens beslut förslås kunna överklagas till Övervakningsnämnden.
—————-
Anders Larsson