För några veckor sedan skrev Domarbloggen om brott som en krigsman kan göra sig skyldig till. De brotten finns i 21 kapitlet Brottsbalken. Nu ska vi förflytta oss till 22 kapitlet Brottsbalken. Det här kapitlet handlar också om brott när riket är i krig eller i krigsfara, men till skillnad från brotten i 21 kapitlet Brottsbalken innehåller 22 kapitlet sådana brott som alla kan göra sig skyldiga till. Vi kommer inte att berätta om alla brotten som finns i kapitlet utan enbart göra några nedslag.
Landsförräderi, landssvek och landsskadlig vårdslöshet
Många har säkert hört talas om ordet landsförräderi någon gång, men vad är det egentligen för något? Brottet, som tidigare kallats krigsförräderi, beskrivs i Brottsbalken så här.
För landsförräderi döms den som, då riket är i krig,
- hindrar, missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet,
- förråder, förstör eller skadar egendom som är av betydelse för totalförsvaret,
- åt fienden anskaffar krigsfolk, egendom eller tjänster, eller
- begår annan liknande förrädisk gärning,
om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för totalförsvaret eller innefattar avsevärt bistånd åt fienden.
Uttrycket förrädisk gärning syftar på att handlingen ska framstå som ett svikande av vad som i allmänhet uppfattas som en självklar plikt mot riket under rådande förhållanden. Att gärningen enligt sista meningen ska vara ägnad att medföra men innebär att gärningen typiskt sett orsakar skada och det finns alltså inget krav på att någon konkret skada faktiskt uppstått i det enskilda fallet. Vid sidan av de typfall som listas i punkterna 1-3 kan landsförräderi alltså, lite förenklat, sammanfattas som sådan svekfull handling i krigstid som typiskt sett orsakar stor skada för landets försvar eller innebär stort stöd åt landets fiender.
Även om det i modern tid inte förekommit att någon har dömts för landsförräderi är brottet åtminstone som begrepp och företeelse välbekant för de flesta. Mindre känt är kanske att brottet även finns i en ringare variant i form av landssvek för gärningar som endast i mindre mån är ägnade att skada totalförsvaret eller innefattar ringare bistånd åt fienden. Båda brotten kräver uppsåt men den som begår landsförräderi eller landssvek av oaktsamhet kan faktiskt också göra sig skyldig till ett brott som heter landsskadlig vårdslöshet.
För samtliga brott finns det dessutom en regel om att straffansvar inte ska dömas ut i särskilda fall, till exempel om en viss gärning begåtts åt fienden på område som fienden ockuperar eller om gärningen inte är obefogad med hänsyn till befolkningens behov, gärningsmannens försörjning eller andra särskilda förhållanden.
Ryktesspridning till fara för rikets säkerhet
Slutligen kan den som, då riket är i krig, bland allmänheten sprider eller till främmande makt framför falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, dömas för ryktesspridning till fara för rikets säkerhet. Brottet gäller även för det fall någon bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som typiskt sett framkallar svek och rädsla.
Vilka straff kan dömas ut?
Maxstraffen för nämnda brott varierar mellan två års fängelse för ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, fyra år för landsskadlig vårdslöshet, sex år för landssvek och tio år eller livstid för landsförräderi. Fram tills att dödsstraffet i krigstid avskaffades 1973 kunde svåra fall av landsförräderi till och med bestraffas med döden.
Samtliga brott är dessutom även tryck- och yttrandefrihetsbrott, vilket innebär att man också kan göra sig skyldig till brotten genom gärning som begås i grundlagsskyddade medier, till exempel genom att skriva en tidningsartikel.
Nu avslutar vi seriens tema kring brott i krig för åtminstone den här gången och nästkommande inlägg kommer i stället behandla ovanliga brott under i vart fall något mer fredliga förhållanden.
