Till en förvaltningsrätt överklagas cirka 500 olika typer av beslut från olika myndigheter. På domstolen kallas de för mål. Några mål förekommer ofta, men det här inlägget handlar om några av de mer ovanliga målen. Dina två guider är Magnus Åhammar och Anders Mellstrand som båda arbetar som domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm med många års erfarenhet. Följ med på en upptäcktsfärd från högskolans korridorer till skärgårdens naturliv och Gamla stans historiska gränder så får du veta hur händelser i dessa miljöer kan hamna i en domstol.
I vår vardag har vi ett antal rättigheter och skyldigheter. Det kan exempelvis handla om rätten till studiebidrag när vi studerar, ersättning från Försäkringskassan när vi är sjuka eller det faktum att vi har en skyldighet att lämna in deklarationen till Skatteverket i tid varje år. Dessa exempel känner du säkert till, men många lagar som reglerar olika situationer i samhället är i stort sett okända för de flesta av oss.
Plagiat, otillåtet samarbete och AI – Vad händer i disciplinnämnden?
Låt oss börja på högskolan. Att fuska under studietiden kan få stora konsekvenser. Varje universitet och högskola har något som kallas disciplinnämnd. Disciplinnämnden kan besluta om att ge dig som student en varning eller till och med stänga av dig helt från undervisningen i upp till sex månader om du har använt hjälpmedel som inte är tillåtna eller på något annat sätt försökt vilseleda vid prov. Du kan också bli varnad eller avstängd om du stör eller hindrar undervisningen eller utsätter en annan student eller någon i personalen för trakasserier. Om du stängs av innebär det att du inte får göra prov eller på något annat sätt delta i undervisningen. Ett beslut om avstängning får förstås negativa konsekvenser inte bara genom att den försenar din möjlighet att gå klart utbildningen. Du riskerar även din rätt till studiemedel och eventuell studentbostad om du inte har tagit ett visst antal högskolepoäng per termin.
En student kan överklaga disciplinnämndens beslut till förvaltningsrätten. När ett mål prövas i domstol är de vanligaste anledningarna att disciplinnämnden anser att studenten har
- samarbetat på ett otillåtet sätt vid genomförande av uppgifter som ska vara individuella,
- använt ett AI-verktyg för att få fram svar på uppgiften,
- lämnat in ett arbete som helt eller delvis utgör ett plagiat, det vill säga att studenten kopierat material utan att ange källan och försökt få det att se ut som att det inlämnade arbetet har utförts av studenten själv.
Vi avslutar denna del med att kort berätta om Högskolans avskiljandenämnd. Om det finns en påtaglig risk för att en student skadar en annan person eller värdefull egendom finns i undantagsfall en möjlighet att besluta om att studenten inte får fortsätta utbildningen. Ett sådant beslut fattas av Högskolans avskiljandenämnd efter ansökan från högskolans rektor. Även detta beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.
Skyddsjakt eller inte – vad säger domstolen?
Nu förflyttar vi oss till skärgården. Förvaltningsrätten prövade för en tid sedan ett mål där frågan var om det fanns förutsättningar för så kallad skyddsjakt på fågeln skarv. Skyddsjakt är en form av jakt som kräver tillstånd från länsstyrelsen. Syftet med skyddsjakten kan till exempel vara att skydda vilda djur och bevara deras livsmiljö.
Länsstyrelsen beslutade i detta exempel att tillåta skyddsjakt på skarv vid ett antal platser för att bevara och skydda abborren.
Två ornitologiska föreningar, det vill säga föreningar som studerar fåglar, överklagade länsstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm. De tyckte att beslutet att tillåta skyddsjakt på skarv var fel. Föreningarna menade att skyddsjakt inte får bedrivas för att minska antalet skarvar. Att skarven äter mycket fisk, i det här fallet abborre, är inte tillräckligt för att tillåta skyddsjakten.
Enligt föreningarna är det orimligt att påstå att skarven orsakar en betydande del av den sammanlagda påverkan på fiskebeståndet eftersom Östersjöns ekosystem även störs av människans påverkan i naturen, genom bland annat övergödning och överfiske.
Hur dömde förvaltningsrätten? Förvaltningsrätten beslutade att det var rätt av länsstyrelsen att bevilja skyddsjakt på skarv. Förvaltningsrätten ansåg att den forskning som presenterades och övrig utredning i målet gav stöd för att antalet skarvar är kopplat till abborrbeståndets storlek och att det därmed finns en risk för att fisket allvarligt kan komma att skadas. Det innebar att förvaltningsrätten avslog de ornitologiska föreningarnas överklagan. De hade därför ingen framgång denna gång.
Tvist om Storkyrkans kyrkotomt – historisk koppling avgjorde målet
Vårt tredje exempel tar oss till Gamla stan i Stockholm. En kyrkotomt är enligt kulturmiljölagen ett område kring en kyrka som är kopplat till kyrkans funktion och miljö. Enligt lagen måste sådana områden vårdas så att det kulturhistoriska värdet bevaras, och förändringar kräver tillstånd.
I ett mål som handlade om Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm prövade domstolen om en del av en fastighet vid Slottsbacken och Kungliga slottet skulle ingå i Storkyrkans kyrkotomt. Länsstyrelsen ansåg att området är en del av Storkyrkans miljö eftersom det historiskt sett varit platsen för kyrkans medeltida kor, den plats där altaret är placerat i en kyrka. Korets grundmurar upptäcktes 1908 och idag finns markeringar i gatstenen som visar var den gamla muren gick. Dessutom står en staty på platsen med koppling till kyrkan. Statens fastighetsverk höll inte med länsstyrelsen och menade att kopplingen till kyrkan försvann redan på 1500-talet samt att platsen numera används av fotgängare och fordon utan relation till kyrkan.
För att ha ett så gott beslutsunderlag som möjligt besökte förvaltningsrätten platsen. Enligt domstolen har det under en lång tid funnits ett starkt samband mellan kyrkan och det aktuella området. Markeringarna i gatstenen och placeringen av statyn för samman området med kyrkobyggnadens miljö samt fyller en funktion genom att inbjuda till besök i Storkyrkan. Förvaltningsrätten beslutade att området skulle fortsätta vara en del av Storkyrkans kyrkotomt.
Till sist – varför är det extra spännande att jobba på en förvaltningsdomstol?
De juridiska frågorna som är aktuella på en förvaltningsdomstol berör hela samhällslivet. Många av våra vardagliga aktiviteter styrs av offentlig rätt, det vill säga skollagstiftning, skatterätt, kommunalrätt och mycket mer. Att få arbeta med detta ger en överblick över hur regelverket hänger ihop och hur myndigheters beslut konkret påverkar medborgarnas vardag.
Skribenter
Anders Mellstrand och Magnus Åhammar, rådmän vid Förvaltningsrätten i Stockholm
Vill du läsa mer?
Ett utvecklande arbete i rättvisans tjänst! | Domarbloggen
Vad är skillnaden mellan allmän domstol och förvaltningsdomstol? | Domarbloggen
Beröringspunkter mellan allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar | Domarbloggen
