Så kallade “moot courts” och “mock trials” är vanligt förekommande utomlands och utgör ofta frivilliga eller obligatoriska inslag under juristutbildningen. Gemensamt för moot courts och mock trials är att det är fråga om rättegångsspel där deltagarna – ofta juriststudenter – tilldelas roller i fiktiva mål där de ges möjlighet att träna på juridisk argumentation och få en ökad förståelse för hur rättegångar i praktiken går till.
Skillnaden mellan mock trials och moot courts beskrivs vanligen som att mock trials simulerar underrättsprocessen medan moot courts framför allt tar sikte på rättegången i överrätt (eller ibland processen inför till exempel en skiljenämnd eller något annat organ). Rättegångsspelen tar inte sällan formen av tävlingar med både skriftliga och muntliga moment där de tävlande lagens prestationer bedöms av praktiserande jurister och domare.
Att tävla i juridik
Det är dock inte bara på juristutbildningar utomlands och i amerikanska tv-serier som moot courts och mock trials förekommer. Även i Sverige finns stora möjligheter för juriststudenter att tävla i juridik och många rättegångstävlingar är dessutom internationella. Vissa rättegångstävlingar kan läsas som specialkurser på de svenska universiteten och i andra fall är tävlingarna något som studenterna väljer att delta i utanför juristprogrammet.
Ett av många exempel på en rättegångstävling för juriststudenter är den Nordiska Rättegångstävlingen om de Mänskliga Rättigheterna – en årlig rättegångstävling på Europakonventionens område i vilken studenter från Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island deltar. Jag deltog själv som tävlande år 2014 inom ramen för specialkursen Praktisk europaprocess på Stockholms universitet och har på senare år varit involverad i tävlingen på andra sätt. Kortfattat är tävlingen uppbyggd så att ett trettontal så kallade advokatklubbar från de nordiska länderna representeras av varsitt lag bestående av sex studenter. Av dessa har tre i uppdrag att företräda klaganden och tre motparten (staten) i det fiktiva case som tillhandahålls advokatklubbarna i början av tävlingen. Under den första delen av tävlingen författar studenterna skriftliga inlagor (rättegångsskrifter) som poängsätts av tävlingsledningen. Poängen på inlagorna får sedan betydelse för lottningen i tävlingens andra del, den muntliga delen, under vilken studenterna i advokatklubbarna (under normala förhållanden i icke-pandemi-tider) möts i någon av de nordiska ländernas huvudstäder för att plädera mot varandra inför domare från Europadomstolen och de nordiska ländernas högsta domstolar. Domarna ger lagen poäng efter varje “match” utifrån bl.a. skärpan i den juridiska analysen, kvaliteten i framförandena och studenternas förmåga att svara på frågor från domarna. Efter en långhelg full av matcher och en hel del sociala aktiviteter koras till slut en vinnande advokatklubb. Vinnarlaget i den nordiska tävlingen har de senaste åren dessutom fått möjlighet att åka till Europadomstolen i Strasbourg för att där plädera mot det lag som vunnit i tävlingens motsvarighet på Balkan.
Varför anordnas rättegångstävlingar?
Detta är som sagt bara ett av många exempel på existerande rättegångstävlingar och det finns säkerligen likheter mellan flera av dem. Så vad får man som juriststudent ut av att delta i en rättegångstävling av detta slag? Förutom att det förstås är en rolig upplevelse är det ett bra tillfälle att på ett konkret sätt få fördjupa sig inom det rättsliga område som den aktuella tävlingen avser och samtidigt få känna på hur det är att uppträda som ombud inom ramen för en rättsprocess. Eftersom de flesta rättegångstävlingar innehåller såväl skriftliga som muntliga moment får man dessutom möjlighet att utveckla inte bara sina skriftliga färdigheter utan även sin muntliga argumentationsförmåga och retorik på ett sätt som inte alltid är möjligt inom ramen för andra kurser på juristprogrammet. Till detta kommer att tävlingar av detta slag är verkliga övningar i grupparbete – arbetet med inlagor och pläderingar är ofta både utmanande och intensivt, vilket leder till att man som lag blir sammansvetsade och att själva tävlingsmomentet blir än roligare. Jag har själv haft stor nytta av mina erfarenheter från den nordiska rättegångstävlingen senare i arbetslivet, både som anställd på advokatbyrå och därefter i domstol, och kan varmt rekommendera det till den som är intresserad av att få utveckla sina juridiska färdigheter på ett praktiskt sätt innan det är dags att i verkligheten ge sig ut i arbetslivet.
