Nästan varje vecka träffar domare på Södertörns tingsrätt elever som går i högstadiet eller på gymnasiet. Det sker framför allt när skolklasser går på en förhandling eller gör studiebesök på tingsrätten. Vi brukar särskilt ta upp frågor om rättsstaten och domstolarnas roll.
– Det är lätt att väcka elevernas intresse men samtidigt har vi också märkt att kunskaperna kan vara bristfälliga när det gäller vad en rättsstat är för något, säger Sally Al-Najar, som är domare och särskilt jobbar med tingsrättens arbete mot skolor.
I slutet av förra året publicerade Stiftelsen Rättsfonden rapporten ”Aldrig hört ordet … – vaddå rättsstat?”. Rapporten bygger på en enkät bland elever som går sista året på gymnasiet. Resultatet tyder på att sistaårseleverna på gymnasiet har bristande kunskaper om vad en rättsstat är.
Sally Al-Najar och Karin Påle Bartes är domare på Södertörns tingsrätt. De är ansvariga och involverade i tingsrättens arbete som riktar sig till skolor. Karin har arbetat med de här frågorna i ett antal år och Sally har engagerat sig i frågorna sedan hon kom tillbaka till tingsrätten våren 2021. Under förra året var just kontakter med skolklasser ett särskilt fokusområde på domstolen. Arbetet kommer att intensifieras ännu mer i år.
– När vi träffar skolelever brukar vi särskilt ta upp frågor om domstolarnas roll och rättsstaten. Det är lätt att väcka elevernas intresse men samtidigt har vi också märkt av att kunskaperna om vad en rättsstat är för någonting är bristfälliga, säger Sally.
Olika sätt för en skolelev att komma i kontakt med tingsrätten
Tanken med tingsrättens särskilda arbete mot skolor är att skolelever som bor i domsagan ska känna att Södertörns tingsrätt är deras domstol på flera olika sätt.
– För några år sedan märkte vi att det var samma skolor som hörde av sig och ville besöka oss gång på gång och att några skolor i vårt närområde aldrig besökte oss. Det här ville vi ändra på och vi ser detta som en viktig del i vårt förtroendearbete. Det vi gjorde var att vi började ta kontakt med skolor som mer sällan kom på studiebesök hos oss, säger Karin.
Som skolelev går det att komma i kontakt med Södertörns tingsrätt på olika sätt. Man kan komma på studiebesök eller gå på en förhandling tillsammans med sin klass. Det går också att ansöka om att göra sin prao på domstolen, se mer på den här sidan: Praktik & Prao – Södertörns tingsrätt (domstol.se)
Det är särskilt vanligt att tingsrätten får besök av gymnasieelever eller skolelever som går i högstadiet i samband med att de läser lag och rätt i ämnet samhällskunskap. Efter att en skolklass varit på en förhandling kan skoleleverna få möjlighet att ställa frågor till domaren, nämndemännen och protokollföraren.
Studiebesöken är anpassade efter skolelevernas ålder
Tingsrätten träffar också skolklasser på ett sätt som bjuder in till fördjupning i frågor om rättsstaten och domstolarnas roll. Det kan ske antingen genom att en skolklass besöker tingsrätten för ett längre studiebesök eller att tingsrätten träffar skolklasserna i deras skola. Då är det oftast två medarbetare från tingsrätten som deltar. Den här typen av studiebesök arrangerar tingsrätten ibland flera gånger i veckan under terminerna.
– Vi brukar dela upp studiebesöket i två delar. Först går vi igenom domstolarnas roll och uppgift i samhället. I den andra delen får skoleleverna testa att vara vittne i ett påhittat fall och göra ett quiz som handlar om vittnesplikten. Vi anpassar materialet och presentationen, bland annat utifrån hur gamla skoleleverna är, säger Sally.
Hon fortsätter:
– Under hösten träffade vi exempelvis en klass i årskurs fyra och en annan med skolelever som går i en anpassad grundskola. Inför besöken hade vi kontakt med lärarna som fick se presentationen i förväg för att vi ville vara säkra på att besöket blir så bra som möjligt för skoleleverna, säger Sally.
”Många skolelever reagerar med häpnad”
Det första som tingsrätten tar upp med skoleleverna är den grundläggande skillnaden mellan lagstiftning och rättstillämpning. Det betyder att de som leder studiebesöket förklarar att det är politikerna i riksdagen som bestämmer lagen. De poängterar också att det inte är domstolarna som bestämmer lagen utan att domstolarnas uppgift är att döma och besluta efter de lagarna som politikerna i riksdagen bestämt.
– Vi går också igenom vad det innebär att domstolarna ska vara självständiga och oberoende med hjälp av konkreta exempel. Till exempel förklarar vi att ingen får bestämma över hur en domare ska döma i ett mål. Många skolelever reagerar med häpnad när vi talar om att varken chefen för domstolen, justitieministern eller någon annan i landet får tala om för en domare hur hen ska döma i ett mål, säger Sally.
Principerna är viktiga att lyfta fram, tycker Karin och Sally. De berättar att de märker att skoleleverna är intresserade av frågorna och gärna vill diskutera ämnena.
– Vi lyfter också en hel del frågor som handlar om rätten till försvararen och den grundläggande principen om hellre fria än fälla, säger Karin.
Vanligt med missuppfattningar om vittnesplikten
Ett annat fokusområde är vittnesplikten.
– Det har förvånat oss att den övervägande majoriteten av skoleleverna som vi träffar tror att man kan välja själv om man vill vittna i en brottmålsrättegång. Vi tar därför upp vittnesplikten när vi träffar skolelever. Vi diskuterar också med dem vad som kan hända i ett samhälle där människor inte vill, kan eller vågar vittna i domstol, säger Sally.
Domare på tingsrätten ställer också upp på intervjuer för skolungdomar som skriver skolarbete. På senare tid har många hör av sig och fått möjlighet att intervjua domare inom ramen för sitt gymnasiearbete. Intervjuerna har handlat om bland annat anonyma vittnen och kronvittnen.
– Det här är så klart också viktiga möten med unga människor och intresset för domstolarna och deras roll i samhället är generellt väldigt högt när vi träffar gymnasieeleverna. Många har funderat på att plugga juridik i framtiden och känner sig än mer övertygade efter att ha fått samtala med domare, påpekar Karin.
Lyfter fram olika yrkesrollerna på domstol
Skolelever brukar också få höra om de olika yrkesrollerna som finns på en domstol.
– Kanske är det så att någon av dem så småningom vill arbeta på en domstol. Långt ifrån alla skolelever som vi träffar vill plugga juridik i framtiden, men en domstol behöver många olika medarbetare. Handläggare, vaktmästare, medarbetare i vårt arkiv liksom vakter och lokalvårdare behövs för att domstolen ska fungera, säger Karin.
På senare tid har tingsrätten börjat vara med på branschdagar.
– I våra samtal med skoleleverna har vi fokuserat på att förklara att det finns olika vägar till att jobba på domstol. Vi märker att många inte känner till att det finns andra yrkeskategorier som arbetar på en domstol än jurister, säger Sally.
Information om domstolarnas roll saknas i vissa läroböcker
Med anledning av sina erfarenheter från möten med skolelever blev Karin och Sally inte helt förvånade över slutsatsen i Stiftelsen Rättsfondens rapport. Det är svårt att veta vad det beror på att grundläggande kunskaperna om rättsstaten och domstolarnas självständighet är låga, men en tanke som Karin och Sally har är att det kan ha att göra med läroböckerna inom ämnet samhällskunskap.
– För några år sedan gick jag igenom en lärobok för högstadiet inför att jag skulle utarbeta ett stöd för våra skolklassbesök. Jag kommer ihåg att den boken innehöll väldigt mycket detaljkunskap om var de olika ledamöterna i rätten sitter, vilka straff som domstolen kan döma ut och skillnader mellan allmän domstol och förvaltningsdomstol, Men det fanns nästan ingenting om domstolarnas roll i samhället och vad som utmärker en rättsstat, säger Karin och fortsätter:
– Ändå tycker jag att det är just de här frågorna som intresserar skolklasser särskilt, oavsett ålder. Egentligen borde det vara där man börjar innan detaljkunskapen hamnar i fokus.
Läs mer
