Sedan två år tillbaka är Mats Persson, rådman i Alingsås tingsrätt, utsänd av Domstolsverket för att arbeta med rättsstatsfrågor i Kosovo. Här berättar han om sitt arbete som rättslig rådgivare inom EU:s utrikestjänst, EEAS, med placering på EU Office i Kosovos huvudstad Pristina.
För många svenskar är namnet Kosovo fortfarande förknippat med Balkankrigen under 1990-talet. Nu, 25 år efter att NATO ingrep och kriget avlutades, är landet på de flesta sätt lugnt och tryggt. Det finns dock en stor politisk oro efter att Kosovo förklarade sig självständigt från Serbien 2008. Serbien motsätter sig starkt detta och situationen kompliceras ytterligare av att fem EU-länder fortfarande inte har erkänt Kosovos självständighet.
Kosovo och EU
Det finns ett starkt stöd bland Kosovos befolkning för att landet ska bli medlem i EU. Samtidigt är det en del av EU:s utrikespolitiska strategi för att främja fred, stabilitet och välstånd i Europa, att utvidga unionen och stödja länder som vill bli medlemmar. Av den anledningen har EU och Kosovo träffat en överenskommelse (Stabilisation and Association Agreement, SAA) med ömsesidiga åtaganden. Kosovo har åtagit sig att genomföra omfattande förändringar för att uppfylla kraven för ett EU-medlemsskap och EU har åtagit sig att stödja detta på olika sätt. En viktig del av överenskommelsen gäller så kallade rättsstatsfrågor, vilket bland annat innebär att Kosovo behöver bygga upp ett fungerande rättsväsende enligt europeisk standard. Sedan krigsslutet 1999 och framför allt sedan Kosovos självständighetsförklaring 2008 har ett intensivt arbete pågått för att bygga upp landets institutioner och lagstiftning i princip från grunden. En stor det av detta arbete har nu genomförts, men det är uppenbart att rättsväsendet fortfarande har stora brister. Effektiviteten är låg, vilket beror på en kombination av dålig organisation och omodern arbetskultur, låg kvalitet på lagstiftning och praxis, korruption och annat otillbörligt inflytande med mera. Därför finns det fortfarande mycket kvar att göra.
Arbetet på EU Office
Och det är här jag kommer in i bilden. Jag arbetar på EU Office (vilket i praktiken är EU:s delegation eller ”ambassad”) som under ledning av EU:s ambassadör representerar de 27 medlemsstaterna på plats i Kosovo. En viktig uppgift för EU Office är att på olika sätt se till att överenskommelserna i det nämnda avtalet, SAA, genomförs i praktiken med önskat resultat. Min sektion, Legal Matters and Advisory on Rule of Law, ansvarar för frågor som rör polis-, åklagar- och domstolsväsendet. Min uppgift i sektionen är att arbeta i huvudsak med frågor som rör åklagarväsendet.
Arbetet är väldigt varierat och spänner över ett mycket brett fält. Vissa frågor som jag arbetar med rör grundläggande principer om till exempel domares och åklagares oberoende, som innefattar ändringar i konstitutionen. Andra frågor kan vara väldigt jordnära, som exempelvis hur målhanteringssystemet ska användas så effektivt som möjligt. Det skulle krävas ett eget blogginlägg för att beskriva arbetet mer i detalj på ett meningsfullt sätt, men för att ge en bild kan man säga att det består av tre huvuddelar: delta i lagstiftningsprocesser, ge stöd åt institutionerna och delta i utvecklingen av EU:s strategier och policies i förhållande till Kosovo.
Lagstiftningsprocessen i Kosovo är väldigt annorlunda jämfört med hur det går till i Sverige. Min uppgift är att delta i olika arbetsgrupper inom Justitieministeriet och Parlamentet för att bevaka och verka för att lagstiftningen överensstämmer med europarätten och internationell standard. Förutom rent juridiska frågor måste man beakta de lokala politiska förhållandena parallellt med EU:s beslut och övergripande strategier. I arbetet med att ge stöd åt institutionerna har jag mest kontakt med åklagarväsendets högsta råd (Kosovo Prosecutorial Council) och deras riksåklagare (Chief State Prosecutor). Den delen av arbetet handlar till stor del om att bidra till att åklagarväsendets interna förordningar och övriga styrande dokument följer internationell standard och att verksamheten är förenlig med allmänna rättsstatsprinciper. Det är till exempel viktigt att rekryteringar inte är godtyckliga utan följer strikta regler och att det finns möjligheter att ingripa mot domare och åklagare som beter sig olämpligt utan att för den skull riskera deras oberoende ställning. När det gäller EU:s strategiska arbete, har vi mycket kontakter med olika EU funktioner i Bryssel. I vårt arbete är vi till stor del styrda av beslut fattade i Bryssel och vi måste känna till EU:s strategier och mål. Samtidigt så bidrar vi genom vår kunskap om de lokala förhållandena i Kosovo till det underlag som EU Kommissionen och EEAS behöver för att bestämma framtida strategier och mål.
Ett utmanade och utvecklande arbete
Det har varit ett stort steg att gå från den invanda tillvaron som domare i Alingsås tingsrätt till att arbeta internationellt i gränslandet mellan juridik, politik och diplomati. Arbetet är ofta krävande och en stor utmaning är att svenska regler nästan alltid är så annorlunda att det inte går att göra direkta jämförelser med förhållandena här. Särskilt i början var det en utmaning att skaffa inte bara faktakunskap, utan också en djupare förståelse för systemet inklusive oskrivna regler, traditioner och kultur. Förståelse för systemet är helt avgörande för att kunna skapa förtroende i arbetet med både lokala och internationella samarbetspartners.
Trots utmaningarna märks det att bakgrunden som svensk domare är en bra grund att stå på. Erfarenheten av det svenska rättsväsendet ger ett värdefullt perspektiv som kan bidra till viktiga principiella diskussioner och effektiva praktiska lösningar. I arbetet här märks det tydligt att det som är en självklarhet för oss och en del av vår vardag i Sveriges Domstolar, är något som andra länder kämpar för att ens komma i närheten av. Det är en viktig insikt som jag kommer att ta med mig hem efter avslutat uppdrag.
