En grundläggande del av den svenska lagstiftningsprocessen är remissförfarandet, som ger olika aktörer möjlighet att lämna synpunkter på lagförslag innan riksdagen beslutar om lagen ska antas. Men vad innebär remissförfarandet egentligen och varför är det viktigt? Det ska vi gå igenom i det här blogginlägget.
Hur går remissförfarandet till?
När regeringen vill införa en ny lag tillsätts ofta en statlig utredning som får i uppdrag att ta fram ett förslag på hur den nya lagen ska vara utformad. Utredningen ska också redogöra för skälen till lagförslaget och för vilka konsekvenser lagen väntas få. Utredningen genomförs av en person eller en grupp av personer med stor kunskap och erfarenhet av de frågor som utredningen ska undersöka.
När utredningen är klar och det finns ett färdigt lagförslag skickas den på remiss till olika remissinstanser. Det innebär att domstolar, myndigheter, berörda organisationer och företag får möjlighet att skicka in ett remissvar och ge sin åsikt om förslaget. Vilka som förslaget skickas till beror på vad förslaget handlar om. Tingsrätten kan till exempel få möjlighet att lämna synpunkter på förslag som rör straffrätt, familjerätt eller grundlagsändringar.
De synpunkter som regeringen får in kan leda till att regeringen gör ändringar i lagförslaget. Om lagförslaget får mycket kritik kan det också bli så att regeringen väljer att inte gå vidare med förslaget. Remissförfarandet kan alltså spela en stor roll i lagstiftningsarbetet.
Vad är tingsrättens roll som remissinstans?
Olika remissinstanser granskar lagförslagen från olika perspektiv. När exempelvis Barnombudsmannen svarar på en remiss fokuserar de på hur förslaget kan påverka barn, medan ett företag kan ge synpunkter på förslagets effekter på näringslivet. Tingsrätten brukar granska lagförslaget utifrån tingsrättens verksamhet och vilka konsekvenser lagförslaget kan få för den.
När tingsrätten får en remiss brukar en domare som är under utbildning få i uppdrag att hålla en genomgång av förslaget för mer erfarna domare. Därefter diskuterar domarna lagförslaget och kommer tillsammans fram till vad tingsrätten ska skriva i sitt remissvar. Tingsrätten har ibland synpunkter på förslaget. Till exempel kan det röra sig om rättssäkerhetsaspekter eller hur lagtexten är skriven.
Varför är remissförfarandet viktigt?
Tanken är att remissinstansernas synpunkter ska hjälpa regeringen att ta fram ett så bra lagförslag som möjligt. Arbetet med att ta fram en ny lag kan vara väldigt komplext. Det är ofta svårt att utreda vilka konsekvenser en lag kommer att få och hur den kommer att passa in med de lagar som redan finns. De myndigheter och andra aktörer som får remissen har ofta expertis och praktisk erfarenhet inom det området som lagförslaget gäller. Ibland kan de därför identifiera problem som utredningen inte har tänkt på. Genom att få in synpunkter från olika delar av samhället kan regeringen också få en bättre bild av hur lagförslaget kommer att fungera i praktiken och om det kommer att få de effekter som regeringen är ute efter.
Remissförfarandet bidrar även till att skapa öppenhet och demokratisk förankring i lagstiftningsarbetet genom att ge myndigheter, organisationer och företag möjlighet att ge sin åsikt och påverka lagstiftningen.
