Du har säkert hört talas om säkerhetszoner eller visitationszoner som de ofta kallas i dagligt tal. Det är ett ämne som har varit aktuellt i samhällsdebatten de senaste åren. Riksdagen klubbade igenom förslaget i april 2024. Sveriges första säkerhetszon infördes i området Hageby i Norrköping under sommaren samma år. Men vad är en säkerhetszon? Det ska vi försöka reda ut i det här blogginlägget.

Säkerhetszoner och polisens möjligheter att använda tvångsmedel

Vi måste först prata om polisens möjligheter att använda tvångsmedel innan vi går in på säkerhetszoner. Tvångsmedel som kroppsvisitation och husrannsakan innebär intrång i människors personliga integritet. (En förklaring av begreppen kroppsvisitation och husrannsakan hittar du i faktarutorna nedan). Vi har därför ett grundläggande skydd i grundlagen mot sådana tvångsmedel. Bestämmelsen finns i 2 kapitlet 6 § regeringsformen (1974:152). Skyddet får begränsas endast i vissa fall.

Ett sådant fall är när det finns misstanke om brott och polisen har inlett en förundersökning. Då får polisen under vissa förutsättningar använda kroppsvisitation och husrannsakan för att utreda brottet. Ett annat fall är när polisen arbetar med att förhindra eller förebygga brott. En polisman får enligt 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen (1984:387) kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är av den typen att de kan användas vid brott mot liv eller hälsa. Det krävs dock att det kan antas att föremålet kan förverkas, det vill säga förstöras, enligt 36 kapitlet 3 § brottsbalken (1962:700). Kopplingen till förverkandebestämmelsen i brottsbalken innebär i korthet att befogenheterna gäller i situationer då risken typiskt sett framstår som stor för att vapen eller andra farliga föremål ska användas vid våldsbrott. Risken för våldsbrott kan i det särskilda fallet vara kopplad till en viss person eller ett visst fordon. I ett sådant fall är det endast den personen som får visiteras eller det fordonet som får genomsökas.

Vad är en säkerhetszon?

En säkerhetszon är ett avgränsat område där polisen får kroppsvisitera personer och söka igenom transportmedel för att leta efter vapen eller andra farliga föremål. Det krävs ingen brottsmisstanke för att ett ingripande ska få ske. Inom en säkerhetszon har polisen alltså fått särskilda befogenheter att göra kroppsvisitationer och husrannsakningar. Befogenheterna gäller på allmän plats och ingripandena får göras i den utsträckning det behövs för att förebygga eller förhindra den brottsliga verksamhet som zonen har införts för att motverka.

Varför behövs säkerhetszoner?

Det utförliga svaret hittar man i lagens förarbeten som finns här: Regeringens proposition 2023/24:84 Säkerhetszoner. I korthet motiveras förslaget med följande. Våld i form av skjutningar och sprängningar har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Det sker oftare utomhus på allmänna platser. De möjligheter som polislagen ger poliser när det gäller att göra kroppsvisitationer och husrannsakningar i brottsförebyggande syfte är inte tillräckliga i vissa situationer kopplade till konflikter i och mellan kriminella nätverk. En sådan situation uppstår i typfallet efter en skjutning eller sprängning i den kriminella miljön. Den närmaste tiden efter en sådan händelse är risken stor för hämndaktioner och upptrappning av konflikten. Otryggheten i områden där aktuella kriminella grupper finns är mycket stor. I dessa situationer är det angeläget att vidta åtgärder som förhindrar ytterligare brott och skapar trygghet för allmänheten. En viktig del i detta är att göra kroppsvisitationer och husrannsakningar i förebyggande syfte för att på så sätt motverka att de som jobbar för nätverken har vapen med sig och att vapen kommer att användas. Samtidigt kan det i vissa fall vara osäkert om befogenheterna får användas. Det kan till exempel vara tveksamt eller svårt att avgöra om situationen i sig är sådan som aktualiserar bestämmelserna eller om personens koppling till ett kriminellt nätverk är tillräckligt tydlig. Polisens befogenheter ansågs därför inte tillräckliga för att förhindra allvarlig nätverksrelaterad brottslighet, se prop. 2023/24:84 s. 15–17.

När får man besluta om säkerhetszoner?

Säkerhetszoner är alltså ett sätt att bekämpa brottslighet, men inte vilken brottslighet som helst. Syftet med säkerhetszoner är framför allt att motverka skjutningar och sprängningar. För att besluta om en säkerhetszon krävs därför att

1. det med hänsyn till en konflikt mellan grupper finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området,
2. zonen är av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra denna brottsliga verksamhet, och
3. skälen för zonen uppväger det intrång eller men i övrigt som den kan innebära för enskilda eller för något annat motstående intresse.

Det är Polismyndigheten som får besluta om en säkerhetszon ska införas. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om dagen för beslutet, beslutets innebörd, skälen för beslutet, vilka bestämmelser som har tillämpats, vem som har fattat beslutet och möjligheten att överklaga beslutet. Ett beslut om en säkerhetszon gäller för en viss tid, men högst två veckor. Beslutet gäller omedelbart om inte annat anges. Polismyndigheten ska omedelbart publicera beslutet på sin webbplats och informera om det på annat verksamt sätt. De här reglerna hittat du i 22 b–22d §§ polislagen.

Kan man överklaga ett beslut om en säkerhetszon?

Ja det kan man. Polismyndighetens beslut om en säkerhetszon får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett överklagande ska ha kommit in till Polismyndigheten inom två veckor från den dag då beslutet publicerades på Polismyndighetens webbplats. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Enligt lagen får beslutet överklagas av den som beslutet angår, om det har gått hen emot. Lagstiftaren har alltså överlämnat till domstolarna att avgöra vem eller vilka som ska ha rätt att överklaga Polismyndighetens beslut. I förarbetena anges dock att både boende och näringsidkare i området som beslutet avser bör i regel kunna anses som klagoberättigade, särskilt om beslutet får konkreta verkningar för dem, se prop. 2023/24:84 s. 67.

Får man bli visiterad av vilken anledning som helst?

Nej, så är det inte! Enligt förarbetena kan ett ingripande till exempel aldrig motiveras enbart eller i huvudsak på grund av faktisk eller förmodad etnicitet eller nationalitet. Lagen säger att en polisman får ingripa i den utsträckning det behövs för att förebygga eller förhindra den brottsliga verksamhet som zonen har införts för att motverka. För att kravet ska vara uppfyllt måste det enligt förarbetena finnas anledning att ingripa i det enskilda fallet utifrån en förhöjd risk att det påträffas ett farligt föremål som kan komma till användning vid den brottslighet som zonen har införts för att motverka. Bedömningen får inte göras utifrån allmänna spekulationer eller antaganden. Den ska i stället göras utifrån gjorda iakttagelser, underrättelser, tips, polisiära erfarenheter eller liknande. Det måste i efterhand gå att peka på vilka omständigheter som har legat till grund för ett ingripande. Som exempel kan det finnas grund för ett ingripande om en person eller ett transportmedel motsvarar en riskprofil eller liknande som har arbetats fram med hjälp av polisiär erfarenhet eller underrättelser. Detsamma kan gälla om en person tidigare har varit involverad i allvarlig våldsbrottslighet eller beter sig avvikande. Klädsel och liknande kan i vissa fall enligt förarbetena motivera ett ingripande, såsom om den tyder på att personen i fråga kan ha koppling till de grupper som är i konflikt eller på att personen kan ha ett farligt föremål på sig, se prop. 2023/24:84 s.61–62.

Relaterade inlägg

Hur blir en lag till? | Domarbloggen

Polisarbetet i fiktionen – vad är sant och vad är dikt? Del 3 av 3 | Domarbloggen