Vad är samhällstjänst?
Samhällstjänst är en påföljd för brott. Om någon döms för ett brott och straffet inte kan stanna vid böter, det vill säga brottet är så allvarligt att det är på fängelsenivå, kan domstolen i vissa fall döma till samhällstjänst i stället. Samhällstjänst måste alltid kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn. Samhällstjänst innebär att den som döms arbetar oavlönat ett visst antal timmar. Samhällstjänsten ska utföras på den dömda personens fritid.
Vem kan få samhällstjänst?
För att samhällstjänst ska bli aktuellt måste först de allmänna förutsättningarna vara uppfyllda för villkorlig dom eller skyddstillsyn, som båda är alternativ till fängelse. Villkorlig dom kan domstolen välja när det saknas särskild anledning att tro att den som döms kommer att begå nya brott. I praktiken innebär det ofta att det är första gången (någonsin eller på länge) som personen döms för brott på fängelsenivå. Skyddstillsyn kan domstolen välja om det finns anledning att tro att skyddstillsyn bättre skulle bidra till att personen inte begår nya brott än vad ett fängelsestraff skulle göra. Det handlar ofta om att personen har missbruksproblem eller av andra skäl behöver stöd och insatser. För både villkorlig dom och skyddstillsyn med eller utan samhällstjänst krävs också att brottet inte är för allvarligt. Är straffvärdet mer än ett års fängelse blir straffet oftast fängelse. För vissa typer av brott (så kallat artbrott) går gränsen för när fängelse måste dömas ut vid lägre straffvärden än ett år.
Möjligheten att döma till samhällstjänst utökar området för att döma till villkorlig dom eller skyddstillsyn. Påföljden blir mer ingripande än vad en ren villkorlig dom eller ren skyddstillsyn skulle bli och kan därför ersätta fängelse i fler fall.
För att döma till samhällstjänst krävs, utöver det som nu sagts, att personen som döms är lämplig att utföra samhällstjänst. Oftast har domstolen ett underlag från frivården, där frivårdens personal bedömt om personen är lämplig för samhällstjänst. För att bedömas som lämplig för samhällstjänst måste personen som döms klara av att arbeta. Personen bör inte heller vara inne i aktivt missbruk. Uppgifter som tyder på att personen som döms tillhör en kriminell gruppering eller är delaktig i organiserad brottslighet kan också innebära att personen bedöms olämplig för samhällstjänst, eftersom detta kan innebära risker för frivårdens personal eller andra på arbetsplatsen där samhällstjänsten ska genomföras.
Vidare krävs att den som döms samtycker till att utföra samhällstjänst. Det beror på att vi enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har förbud mot tvångsarbete.
Var gör man samhällstjänst?
Samhällstjänst utförs ofta inom olika ideella verksamheter, såsom föreningar och stiftelser. Det är i praktiken uteslutet att utföra samhällstjänst inom vinstdrivande verksamheter. Exempel på arbetsplatser för samhällstjänst är idrottsföreningar, second hand-butiker som Myrorna och Stadsmissionen, trossamfund, föreningar knutna till trossamfund, katthem, kulturföreningar och Röda Korset. Det finns också samhällstjänstplatser inom kommunal verksamhet, som brandstationer och äldreboenden.
Hur många timmar ska man arbeta?
Domstolen bestämmer hur många timmar samhällstjänst den dömde ska arbeta. I domen ska domstolen också ange hur långt fängelsestraffet skulle ha blivit om personen i stället hade dömts till fängelse. Samhällstjänsten kan vara lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar. Hur många timmar som bestäms beror på hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut om påföljden hade blivit fängelse.
Villkorlig dom innebär inga särskilda åtgärder, mer än att den som döms har en prövotid på två år. Om samhällstjänst kombineras med villkorlig dom brukar en månads fängelse anses motsvara femtio timmars samhällstjänst och två månaders fängelse anses motsvara sjuttiofem timmars samhällstjänst.
Skyddstillsyn innebär att den som döms står under övervakning och måste hålla kontakt med frivården och ibland även delta i andra insatser hos frivården. Skyddstillsyn är alltså mer ingripande för den som döms än en villkorlig dom. För den som döms till skyddstillsyn brukar en månads fängelse anses motsvara fyrtio timmars samhällstjänst och två månaders fängelse anses motsvara sextio timmars samhällstjänst.
Hur genomförs samhällstjänsten?
Det är frivården som ansvarar för verkställighet av samhällstjänst. När någon dömts till samhällstjänst kallas hen till ett besök hos frivården. Vid besöket går man igenom vilka regler som gäller för samhällstjänst. Den dömda personen får berätta om sin situation, såsom sysselsättning, boende och fysisk hälsa. Frivården försöker sedan matcha ihop den dömda personen med en arbetsplats. Vissa arbetsplatser tar inte emot personer som är dömda för vissa typer av brott. Till exempel idrottsföreningar tar ogärna emot personer som dömts för narkotikabrott. En del som dömts till samhällstjänst har ett eget förslag till arbetsplats. Ofta är det en arbetsplats som frivården redan känner till. Om det inte är det utreder frivården om det är en lämplig arbetsplats. Om det är det kan samhällstjänsten komma att utföras där.
När en arbetsplats valts besöker den som dömts arbetsplatsen tillsammans med en person från frivården. Då går man igenom vilka regler som gäller på just den arbetsplatsen och gör ett schema för hur samhällstjänsten ska genomföras. Tanken är att det antal timmar domstolen bestämt ska utföras jämnt fördelade under de antal månader som den dömda personen skulle ha fått i fängelse om hen i stället hade dömts till fängelse. Har någon alltså fått hundra timmars samhällstjänst i stället för tre månaders fängelse, ska de hundra timmarna spridas ut över tre månader. Ett arbetspass får vara längst åtta timmar. Om passet överstiger sex timmar måste den som gör samhällstjänst ta en rast. Om den som dömts till samhällstjänst missat något pass, för att hen till exempel varit sjuk, kan hen få arbeta lite mer än enligt schemat för att ta igen den tiden. Den som dömts till samhällstjänst får dock aldrig arbeta mer än tjugo timmar per vecka.
Vad händer om man inte sköter sin samhällstjänst?
För samhällstjänsten gäller vissa regler, såsom att den som ska utföra samhällstjänst ska komma i tid enligt det schema som gjorts upp, inte vara påverkad av droger, inte uppträda otrevligt eller hotfullt på arbetsplatsen samt utföra de arbetsuppgifter som ingår i samhällstjänsten. Vissa arbetsplatser har ytterligare regler. Den som blir sjuk eller av annan orsak inte kan komma eller inte kan komma i tid, måste höra av sig till frivården och arbetsplatsen och meddela det. Om någon är sjuk ofta kan frivården begära ett läkarintyg. Att inte följa de regler som gäller för samhällstjänsten räknas som misskötsamhet. Enstaka misstag kan ibland få passera, men upprepad eller allvarlig misskötsamhet leder till åtgärder.
Den första åtgärden vid misskötsamhet är att den som dömts till samhällstjänst kallas till ett chefssamtal på frivården. Hen erinras då om vad som gäller för samhällstjänsten och vad som kan hända vid fortsatt misskötsamhet.
Om den som har dömts till villkorlig dom med samhällstjänst fortsätter att missköta sin samhällstjänst kan domstolen besluta att hen ska få en varning eller andra föreskrifter.
Om den som har dömts till skyddstillsyn med samhällstjänst fortsätter att missköta sin samhällstjänst är det övervakningsnämnden som beslutar om åtgärder. Övervakningsnämnden kan besluta om varning och föreskrifter och förlänga den dömda personens övervakningstid.
Om misskötsamheten ändå fortsätter kan den villkorliga domen eller skyddstillsynen, på begäran av åklagare, undanröjas av domstolen. Domstolen bestämmer då en annan påföljd för brottet. När domstolen bestämmer den nya påföljden ska hänsyn tas till hur mycket av samhällstjänsten som den dömde utfört.
Vill du läs mer om Övervakningsnämndens arbete kan du göra det i ett tidigare inlägg här: Vad gör en övervakningsnämnd? | Domarbloggen
Tack till frivårdsinspektören Jenny Milasten, som bistått med information om lämplighetsbedömning och om hur det praktiska genomförandet av samhällstjänst går till.
