Idag offentliggörs det att Södertörns tingsrätt får Klarspråkskristallen för vårt föredömliga klarspråksarbete. Klarspråkskristallen är ett pris för ett klart och begripligt språk som varje år delas ut till en myndighet, kommun eller landsting. Det är en belöning för goda resultat i arbetet för klara texter och en uppmuntran till fortsatta språkvårdsinsatser.
Vi har sedan 2009 systematiskt arbetat med att modernisera vårt språk i domar och beslut och göra våra texter tillgängliga för alla. Det är viktigt att de som kommer i kontakt med domstolarna har förtroende för oss. Har man inte det riskerar man att människor tar lagen i egna händer och slutar att anmäla brott och vägrar att ställa upp som vittnen. Misstroendet gynnar även odemokratiska krafter och spär på fördomar. Domstolarna har här ett ansvar att visa att vår verksamhet präglas av rättssäkerhet och att alla blir bra bemötta utifrån var och ens förutsättningar. Viktigt är även att allmänheten har insyn i vår verksamhet och förstår varför vi dömer som vi gör. En viktig del av det arbetet är att vi i våra domar och beslut på ett begripligt och lättillgängligt sätt redogör för vad som har hänt under rättegången, hur vi värderar bevisningen och hur vi dragit våra slutsatser. Vägen fram till mottagandet av Klarspråkskristallen har gått från de första trevande stegen på okänd mark där vi mötte en hel del motstånd, till ett systematiskt klarspråksarbete som nu är allmänt accepterat av medarbetarna.
Hur skrev vi domar tidigare?
Domarna i komplicerade mål med svåra juridiska bedömningar var i allmänhet mycket välskrivna. I första hand vände man sig dock till andra jurister, professionella aktörer och överrätten. Detta innebar att texterna ofta hade ett krångligt språk och uttryck som var svåra att förstå för parter och allmänheten. Däremot lade man inte så mycket tid och kraft på domar som handlade om till exempel vardagsbrottslighet. Ofta skrevs dessa utifrån gamla mallar med allmänna bedömningar och standardiserade fraser. Exempel på sådana fraser är ” genom vad sålunda och i övrigt förekommit finner tingsrätten brottet styrkt.” Andra exempel är ”brottet förskyller ett fängelsestraff” eller ”eftersom brottet är ett artbrott ska X dömas till fängelse”.
Domarna kunde även innehålla långa meningar med inskjutna bisatser och stycken som kunde sträcka sig över flera sidor. Rubrikerna var få och ibland missvisande. Domskäl var en rubrik som omfattade såväl redogörelse för utredningen som tingsrättens bedömning i olika frågor. Detta medförde att läsaren inte fick några läsanvisningar utan fick leta i texten efter hur domstolen kommit fram till sin bedömning.
Hur har vi genomfört förändringarna?
Vi började vårt klarspråksarbete med att låta advokater och åklagare läsa ett antal domar och lämna synpunkter på begripligheten men även på i vilken utsträckning vi bemöter de argument parterna har framfört och hur lätt det är att hitta i texten. Dessutom anlitade vi en språkkonsult som granskade ett stort antal domar och kom med förslag till förbättringar av språket, skrivstilen och strukturen. Vi var även den första domstolen som intervjuade tilltalade efter det de fått sin skriftliga dom. Vi frågade dem då om vad de förstått eller inte förstått. Även handläggarna och de som arbetar i receptionen intervjuades om vilka frågor parterna har när de ringer och vill få veta vad domen blivit och får delar av den uppläst för sig.
All denna information från våra undersökningar har legat till grund för de riktlinjer för domskrivning som tingsrätten antagit efter diskussioner med alla domare på tingsrätten. I enlighet med riktlinjerna har sedan autotexter och mallar moderniserats och gjorts mer begripliga och förklarande. Vi har nu en mycket mer informativ rubriksättning och domar med över 15 sidor ska ha innehållsförteckning.
Vårt domskrivningsarbete inspirerar andra domstolar och myndigheter
För att ett förändringsarbete ska lyckas krävs att medarbetarna är involverade i arbetet och att cheferna driver på arbetet. Därför finns klarspråksarbetet nu med i verksamhetsplaneringen och följs sedan upp. Medarbetarna behöver även stöd och verktyg för att nå målsättningen att alla som läser domar ska kunna förstå språket, begripa resonemanget och hitta i texten. Därför anordnar vi varje år domskrivningsseminarier för nya domare och tingsnotarier under ledning av en språkkonsult. Då får man också möjlighet att få enskild feedback på en dom man har skrivit. Medarbetarna erbjuds även kurser i ordbehandling för att man ska kunna effektivisera domskrivningen och göra texterna mer lättillgängliga genom att till exempel lägga in diagram, tabeller och bilder.
Språket utvecklas hela tiden och mottagarnas behov förändras. Detta ställer krav på oss att anpassa våra texter. Därför arbetar vi med klarspråk liksom med andra bemötandefrågor efter det så kallade kvalitetshjulet, det vill säga vi genomför kontinuerligt brukarundersökningar och språkliga granskningar av våra texter. De synpunkter vi då får använder vi sedan till att justera riktlinjerna på nytt och arbeta fram nya autotexter och mallar. Medarbetarna deltar i brukarundersökningarna som intervjuare för att personligen få höra vad brukarna är nöjda respektive inte nöjda med i våra texter.
Som första tingsrätt har vi även genomfört kollegial granskning tillsammans med en förvaltningsdomstol där vi läst varandras domar över domstolsgränserna och lämnat synpunkter till alla medarbetare på domstolarna. Detta utbyte har medfört att både vi på tingsrätten och de på förvaltningsrätten har fått nya uppslag till förbättringar av texterna.
Vi är medvetna om att vårt mera moderna skrivsätt har väckt en viss förvåning och visst motstånd inom juristvärlden. Det har till exempel uppstått osäkerhet om vissa av de uttryck vi använder helt motsvarar lagtexten. För att parterna i dessa fall inte ska komma i kläm väljer vi då att även skriva ut lagtexten inom parentes. Exempel på det är att, när vi godkänner en förlikning eller samförståndslösning, skriver vi inom parentes att vi ”stadfäster förlikningen” så att verkställighet inte ska vägras sökanden. Många domare anser även att det finns risk för att det juridiska språket förflackas och tappar sin stringens. Dessa synpunkter måste vi naturligtvis ha med oss när vi föreslår ändrade formuleringar och uttryck.
Trots dessa invändningar fortsätter vi vårt klarspråksarbete eftersom vi i de fortsatta brukarundersökningarna har fått bevis på att parterna nu förstår våra domar i högre utsträckning än tidigare. När vi nu tilldelas Klarspråkskristallen hoppas vi att det kan inspirera ännu fler att på sina myndigheter och domstolar medvetet arbeta med att göra domar och beslut mer lättillgängliga och begripliga. Vår erfarenhet är att parter och allmänhet genom att de förstår varför vi har kommit fram till det aktuella beslutet lättare accepterar det och känner ett högre förtroende för vår verksamhet.
I tidigare inlägg på domarbloggen kan man läsa mer om hur vi har gjort domarna mer begripliga, se till exempel detta inlägg:
Alla ska förstå vad som sägs i rättegången och i domar och beslut | Domarbloggen
Gå gärna in på Facebook och se inslag från prisutdelningen Video | Facebook
