Vi (Lisa Anestål och Susanne Forssman) arbetar som domare på Södertörns tingsrätt. Vi har tidigare arbetat som rättssekreterare vid Arbetsdomstolen och har därför ett särskilt intresse för arbetsrätt. Vår kollega rådmannen Lars Brandt bloggade nyligen om hur det är att arbeta på Högsta domstolen som är sista instans för straff- och civilrättsliga mål (Att arbeta i Högsta domstolen | Domarbloggen). Vi tänkte nu ta tillfället i akt och skriva lite om handläggningen av arbetstvister och om hur det är att arbeta vid Arbetsdomstolen som är sista instans för arbetstvister.
Vad är en arbetstvist?
En arbetstvist är en tvist som rör förhållandet mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. Tvisten kan exempelvis röra frågor om uppsägning, fordran på lön, semesterersättning och diskriminering.
Vilken domstol har hand om arbetstvister?
Vissa typer av arbetstvister dras direkt inför Arbetsdomstolen som är en specialdomstol för arbetstvister. I de fallen är Arbetsdomstolen första och enda domstol som prövar tvisten. Andra tvister väcks vid allmän domstol, det vill säga vid en tingsrätt. I de fallen kan tingsrättens dom överklagas till Arbetsdomstolen.
För att en arbetstvist ska få föras direkt till Arbetsdomstolen krävs två saker.
- Talan måste väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation (fackförbund) eller av en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal
- Dessutom måste målet gälla tvist om kollektivavtal eller tvist som avses i medbestämmandelagen (exempelvis föreningsrättstvister eller tvister om förhandlingsrätt) eller tvist mellan parter som är bundna av kollektivavtal eller tvist som angår arbetsplats där kollektivavtal gäller.
I andra typer av arbetstvister ska talan väckas vid en tingsrätt. Bestämmelser om detta finns i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. En enskild arbetstagare som inte är medlem i eller inte har stöd av någon facklig organisation ska väcka talan vid en tingsrätt. Detsamma gäller normalt en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation.
Om en part är missnöjd med tingsrättens avgörande kan parten alltså överklaga till Arbetsdomstolen. För att målet ska tas upp till prövning krävs att Arbetsdomstolen ger prövningstillstånd. Hur den bedömningen går till återkommer vi snart till men först ska vi berätta om handläggningen av arbetstvister på tingsrätten.
Hur går handläggningen till på tingsrätten?
Den som vill starta en process hos tingsrätten inleder detta med att ge in en stämningsansökan. Därefter utfärdar tingsrätten stämning vilket innebär att motparten uppmanas att komma in med ett svaromål det vill säga ett yttrande där hen anger hur hen ställer sig till vad den som startade processen har begärt. Handläggningen av arbetstvister skiljer sig därmed inte från hur tingsrätten handlägger andra civilmål. En domare från tingsrätten träffar sedan parterna vid ett sammanträde som har till syfte att klargöra vad parterna begär och varför samt för att diskutera om parterna kan komma överens. Om parterna inte kommer överens måste de i stället förbereda sig för en huvudförhandling och meddela tingsrätten vilken bevisning de vill lägga fram. Bevisningen kan vara såväl muntlig som skriftlig. Muntlig bevisning är förhör med parter och vittnen. Skriftlig bevisning kan till exempel vara viktiga handlingar som ett anställningsavtal.
Om en part inte är nöjd med tingsrättens dom kan hen överklaga, men som vi berättat om tidigare är det inte säkert att Arbetsdomstolen tar upp målet. Arbetsdomstolen tar bara upp mål som domstolen ger prövningstillstånd till.
Vad är prövningstillstånd?
Arbetsdomstolen kan ge prövningstillstånd om
- det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till,
- det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till
- det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
- det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Handläggningen vid Arbetsdomstolen
När ett mål överklagats från tingsrätt inleds arbetet vid Arbetsdomstolen med att domstolen tar ställning till om prövningstillstånd ska ges. Frågan avgörs av tre ledamöter efter föredragning av en rättssekreterare. När ett mål har stämts in direkt vid Arbetsdomstolen förbereds målet för huvudförhandling i samma ordning som vid tingsrätten, se ovan. Precis som vid tingsrätten verkar Arbetsdomstolen för att parterna ska kunna komma överens och träffa en förlikning. Om inte det går avgörs målet efter huvudförhandling.
I allmänhet avgörs målen vid Arbetsdomstolen av sju ledamöter. Av dessa är det bara ordföranden som är anställd i Arbetsdomstolen. Övriga ledamöter har sina ordinarie arbeten på annat håll. Sammansättningen i Arbetsdomstolen är speciell på så vis att arbetsmarknadens parter är representerade. Fyra av ledamöterna är utsedda på förslag av parterna, två av arbetsgivar- och två av arbetstagarsidan. Ordföranden och vice ordföranden är båda domare med långvarig erfarenhet. Den tredje ämbetsledamoten är en person med särskild erfarenhet av förhållandena på arbetsmarknaden.
Arbetet som rättssekreterare
En rättssekreterare är en domarutbildad jurist (hovrättsassessor) som under en begränsad tid jobbar i Arbetsdomstolen för att meritera sig för en ordinarie domaranställning. Arbetsdomstolen är en liten domstol med drygt 20 anställda. Av dessa är fyra ordförande vid domstolen. De biträds av åtta rättssekreterare.
Arbetet som rättssekreterare innebär att självständigt handlägga mål fram till huvudförhandling. Eftersom domstolen är liten och rättssekreterarna organisatoriskt är knutna till en ordförande finns det goda möjligheter att diskutera målen med ordförandena. Det är ett både stimulerande och utvecklande inslag i arbetet att kunna resonera om olika arbetsrättsliga frågor med några av landets främsta experter på området. Att parterna är representerade i domstolen ger också en extra dimension till arbetet.
En rättssekreterare lägger en stor del av sin arbetstid på att skriva domsförslag. Arbetsdomstolen skriver av tradition utförliga och långa domar. Tanken med det är att också den som inte är jurist lätt ska kunna förstå och tillägna sig domen.
Sammanfattningsvis ger arbetet som rättssekreterare en unik möjlighet till fördjupning i olika arbetsrättsliga frågor, en god inblick i hur arbetsmarknaden fungerar och tillfälle att utveckla ditt skrivande. För oss var arbetet på Arbetsdomstolen en givande tid och något vi har nytta av i dag på tingsrätten.
Detta inlägg är skrivet av rådmännen Susanne Forssman och Lisa Anestål.
Vill du veta mer om Arbetsdomstolen? Besök deras hemsida: Arbetsdomstolen.se
