Förra veckan handlade bloggen om varför det finns en särskild ordning för unga lagöverträdare och hur en domstol kan tänka när den bestämmer det så kallade straffvärdet för en ung person. Denna vecka kommer vi gå igenom de särskilda ungdomspåföljder som unga personer som begår brott kan dömas till.
Ungdomstjänst
Någon som begått ett brott under tiden hen varit mellan 15 och 17 år kan dömas till ungdomstjänst. Om man har hunnit fylla 18 år när domen meddelas är det också möjligt att bli dömd till ungdomstjänst, men det krävs särskilda skäl. Det är alltså en påföljd som främst är till för att användas för de yngsta lagöverträdarna.
Att bli dömd till ungdomstjänst innebär att man får utföra oavlönat arbete ett visst antal timmar. Det är domstolen som bestämmer hur många timmars arbete det handlar om, lägst 20 timmar och högst 150 timmar. Antalet timmars ungdomstjänst beror på hur allvarligt brottet är och hur gammal personen som begått brottet var vid brottstidpunkten.
Efter att domen meddelats bestämmer Socialnämnden vilket arbete som ska utföras. Arbetsuppgifterna kan bestå av att jobba på ett café eller hos någon ideell organisation.
Om den unge missköter sin ungdomstjänst anmäler socialtjänsten det till åklagare som kan besluta att meddela en varning eller begära att tingsrätten ska ta bort, som på juridiskt språk kallas undanröja, ungdomstjänsten och döma till ett annat straff (påföljd).
Exempel på misskötsamhet kan exempelvis vara att den unge inte dyker upp på arbetsplatsen eller inte utför sina arbetsuppgifter,
Ungdomsvård
Den som är under 21 år får dömas till ungdomsvård om hen har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd. De som inte har ett särskilt behov av vård ska i första hand dömas till ungdomstjänst.
Ungdomsvården kan bygga på frivilliga insatser. Exempel på sådana insatser är kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson, familjebehandling, missbruksbehandling och placering i familjehem eller hem för vård eller boende. Men vården kan också, om det behövs, vara tvingande och innehålla till exempel kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson och krav på att den unge ska delta i olika former av öppna insatser.
Sluten ungdomsvård
En ungdom som är mellan 15 och 17 år och som har begått ett allvarligt brott, till exempel mord, döms ofta till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är brottets allvar och ungdomens ålder som bestämmer hur lång den slutna ungdomsvården kommer vara. Som lägst kan en domstol döma ut fjorton dagars sluten ungdomsvård och som högst fyra år.
En sluten ungdomsvård avtjänas på ett så kallat ungdomshem. På ungdomshemmet lägger en psykolog, en behandlare och en pedagog upp en plan för den unge. Den unge deltar i behandling och går i skola på ungdomshemmet. På ungdomshemmet finns olika avdelningar med olika säkerhetsklasser, beroende på vilket brott den unge har begått och hur rymningsbenägen hen är.
I slutet av strafftiden kan den unge placeras utanför ungdomshemmet för att ”slussas ut” i samhället igen. Efter att ungdomsvården är avtjänad kan det också finnas behov av eftervård.
Ungdomsövervakning
Sedan 2021 kan unga som begår brott dömas till ungdomsövervakning. Straffet (påföljden) är främst tänkt att användas för unga mellan 15 och 17 år som har begått brott där ungdomsvård och ungdomstjänst inte är tillräckligt ingripande. Ungdomsövervakning är alltså den näst strängaste ungdomspåföljden, efter sluten ungdomsvård.
Kriminalvården bestämmer en verkställighetsplan som den unge ska följa och som löper mellan sex månader och ett år. Alla verkställighetsplaner innebär att den unge måste träffa en koordinator varje vecka, att den unge inte får använda droger eller alkohol och att den unge under helger inte får vara utanför bostaden mellan klockan 18 på kvällen och klockan 7 på morgonen. Oftast innebär detta att den unge får ha så kallad fotboja under denna tid.
Verkställighetsplanen kan också innehålla andra regler, till exempel att den unge inte får röra sig i vissa bestämda områden, att den unge måste gå i skolan eller att den unge måste genomgå viss vård. Den unge måste också vara beredd att ge prover för att visa att hen inte har tagit några droger.
Straffvarning
Om någon under 18 år har begått ett enklare brott, till exempel en ringa stöld, kan en åklagare besluta att inte väcka åtal. I stället för en rättegång kallas den unge då till ett samtal med åklagaren och åklagaren beslutar om en straffvarning. Straffvarningen innebär att man inte får något straff (påföljd), men den kommer synas i belastningsregistret i tre år.
Unga kan även dömas till vuxenpåföljder
För lindriga brott, då varken ungdomstjänst eller ungdomsvård är aktuellt, kan domstolen döma en ungdom som har gjort sig skyldigt brott till att betala dagsböter.
Unga personer som har fyllt 18 år kan dömas till fängelse om det finns skäl till det och det inte är lämpligt med någon ungdomspåföljd.
Unga personer som är mellan 15 och 17 år och som har begått allvarliga brott ska i första hand dömas till sluten ungdomsvård. För att någon som är så ung ska dömas till fängelse krävs att det är en alldeles speciell situation och det sker mycket sällan.
Skadeståndsansvar för föräldrar
Om ett brott har lett till en skada, kan den som döms för brottet bli skyldig att betala skadestånd. Skadeståndet går direkt till brottsoffret och inte till staten, som är fallet med böter. Även personer som är under 18 år och som döms för brott kan behöva betala skadestånd.
Det som är speciellt för omyndiga personer som döms till att betala skadestånd för brott är att deras föräldrar också kan bli skyldiga att betala skadeståndet. I speciella situationer, till exempel då barnet är omhändertaget och föräldrarna inte har någon egentlig insyn i vad barnet gör, kan domstolen besluta att föräldrarna inte ska bli skadeståndsskyldiga.
Framtiden
Den 6 juli 2023 tillsatte regeringen en utredning för att utreda och ta fram nya regler för unga lagöverträdare. Utredningen ska bland annat:
- eventuellt lämna förslag på en sänkning av straffmyndighetsåldern,
- föreslå ändringar för att lagöverträdare mellan 18–20 år ska behandlas som vuxna när det gäller straff (påföljder),
- föreslå ändringar som innebär att ålder ges minskad betydelse för unga lagöverträdare i åldern 15–17 år,
- föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning,
Utredningen ska vara klar den 10 januari 2025 och då fortsätter arbetet med att se om förslagen ska bli till lag.
Om du är intresserad av att se hur en lag blir till kan du läsa ett tidigare inlägg på Domarbloggen
