Den 1 januari 2021 infördes en ny särskild påföljd för unga lagöverträdare i brottsbalken (se 32 kap. 3 a §). Enligt den nya lagen ska den som är mellan 15 och 21 år, och som har begått ett brott, kunna dömas till s.k. ungdomsövervakning i fall där varken påföljderna ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande. Påföljden innebär i korthet att den unge ska vara skyldig att följa en verkställighetsplan som innehåller olika föreskrifter som meddelas av Kriminalvården.
När kan en person dömas till ungdomsövervakning?
Den som har begått ett brott och är mellan 15 och 21 år kan dömas till ungdomsövervakning. Den som är över 18 år får dock bara dömas till denna påföljd om det finns särskilda skäl för det. Ett sådant skäl kan vara att brottet begåtts före 18 års ålder och det blir aktuellt att bestämma påföljd kort efter att den unge fyllt 18 år.
Ungdomsövervakning får bara dömas ut om varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder. De sistnämnda påföljderna har alltså företräde framför ungdomsövervakning. Vid bedömningen av vilken påföljd som ska väljas ska domstolen särskilt titta på brottslighetens straffvärde (allvar) och art (typen av brott) samt den unges tidigare brottslighet. Tanken är att ungdomsövervakning ska kunna väljas som påföljd när det är fråga om brott med ett straffmätningsvärde mellan sex månader och ett år. Den ska också kunna väljas i allvarliga återfallssituationer.
Vad innebär påföljden?
Den som har dömts till ungdomsövervakning ska vara skyldig att medverka i en verkställighetsplanering och därefter följa en s.k. verkställighetsplan. Det är Kriminalvården som ansvarar för verkställigheten av påföljden och som upprättar en individuellt utformad verkställighetsplan för den dömde. Planen ska innehålla tre obligatoriska inslag och får även innehålla fakultativa (valfria) inslag.
Obligatoriska inslag
- Möten med en särskild koordinator
Den särskilda koordinatorn utses av Kriminalvården och mötena ska hållas regelbundet. Koordinatorn ska träffa den dömde under verkställigheten samt genom kontroll, stöd och hjälp verka för att verkställighetsplanen följs. - Inskränkningar i rörelsefriheten
Under verkställigheten ska den dömde vara förbjuden att vistas utanför bostaden under kvällar och nätter mot lördag, söndag och måndag från klockan 18.00 på kvällen till klockan 07.00 på morgonen, så kallad ”helghemarrest”.Förbudet ska övervakas (kontrolleras) med elektroniska hjälpmedel (normalt sett med hjälp av en s.k. fotboja).Om den dömde följer verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt, ska de rörelseinskränkande inslagen trappas ned efter halva verkställighetstiden. - Förbud mot användning av narkotika och alkohol
Under verkställighetstiden ska den dömde vara förbjuden att använda narkotika, alkohol och andra liknande berusningsmedel. Förbudet gäller under hela övervakningstiden och kan kontrolleras med provtagning. Den dömde är skyldig att på begäran medverka till en sådan provtagning.
Fakultativa (valfria) inslag
Om det finns behov av det får verkställighetsplanen även innehålla föreskrifter om bland annat boende, skolgång, fritid och missbruksbehandling. Att detta inslag är valfritt innebär att Kriminalvården har en möjlighet men inte en skyldighet att reglera dessa frågor. Syftet med att reglera ett sådant inslag ska vara att förebygga att den dömde återfaller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt. Bedömningen ska göras utifrån vad som framkommit om den unges behov under verkställighetsplaneringen. Om något av områdena regleras i verkställighetsplanen är den dömde skyldig att följa det som har föreskrivits.
Vad händer vid misskötsamhet under övervakningstiden?
Misskötsamhet ska, så långt det är möjligt, hanteras genom åtgärder inom ramen för påföljden. Det kan till exempel bli fråga om ändringar i verkställighetsplanen, att antalet möten med koordinatorn utökas eller att man väljer att avstå från att minska de rörelseinskränkande inslagen – eller utöka dem. Det kan också bli fråga om att Kriminalvården begär hjälp från Polismyndigheten. Polismyndigheten kan till exempel, på begäran från Kriminalvården, hämta den dömde om denne inte inställer sig för att medverka i verkställighetsplaneringen eller inte kommer till möten med koordinatorn. Även föreskrifter om rörelseinskränkningar ska kunna verkställas med hjälp av Polismyndigheten.
Om den dömde inte medverkar till att ungdomsövervakningen kan genomföras på ett meningsfullt sätt kan domstolen, på talan av åklagare, undanröja påföljden och i stället döma till en annan påföljd. Domstolen kan även meddela den dömde en varning i stället för att undanröja påföljden, om det bedöms vara en tillräcklig åtgärd.
Hur länge kan ungdomsövervakningen pågå?
Domstolen kan bestämma tiden för ungdomsövervakningen mellan sex månader och ett år. När domstolen bestämmer hur många månader övervakningen ska pågå ska den ta hänsyn till brottslighetens straffvärde och andra omständigheter av betydelse vid straffmätningen (till exempel återfall).
Vem ansvarar för verkställigheten?
Kriminalvården ansvarar för verkställigheten av påföljden och har bland annat en skyldighet att följa upp verkställighetsplanen under övervakningen. Uppföljningen ska ske minst var åttonde vecka och ske i samverkan med bland annat socialnämnden i den kommun som har ansvar för den dömde.
För mer information om Kriminalvårdens arbete med ungdomsövervakning kan du följa denna länk:
Ungdomsövervakning | Kriminalvården (kriminalvarden.se)
Andra inlägg om ungdomspåföljder
Om du vill läsa mer om vad som gäller när en ung person begår brott kan du klicka dig vidare till följande inlägg på domarbloggen:
Varför får unga inte lika hårda straff som vuxna? | Domarbloggen
Vad får normalt ungdomar under 18 år för straff? | Domarbloggen
