När en svensk domstol dömer en person för ett brott kan domstolen i vissa fall besluta att personen ska utvisas från Sverige. Ett beslut om utvisning innebär ett förbud för personen att återvända till Sverige. Förbudet att återvända till Sverige kan gälla under ett par år eller i vissa fall för resten av personens liv. En svensk medborgare kan aldrig utvisas från Sverige. Domarbloggen har tidigare skrivit om utvisning på grund av brott. Den 1 augusti 2022 gjordes stora förändringar i utlänningslagen som syftar till att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott. I det här inlägget berättar vi mer om vilka överväganden som domstolen måste göra innan ett beslut om utvisning på grund av brott enligt de nya reglerna.
Vad har ändrats genom lagändringarna den 1 augusti 2022?
Domarbloggen har tidigare skrivit om utvisning på grund av brott. Inlägget hittar du här. Efter inlägget har stora förändringar gjorts i 8 a kapitlet utlänningslagen, som är det kapitel i utlänningslagen som reglerar utvisning på grund av brott. Lagändringarna började gälla den 1 augusti 2022. De största förändringarna som lagändringarna innebär är följande.
- Straffvärdet för ett enskilt brott som kan leda till utvisning, oavsett risken för att den dömde återfaller i brott, har sänkts från 1 år till 6 månaders fängelse.
- Förbudet mot utvisning av den som kom till Sverige före 15 års ålder och som har bott här minst fem år har tagits bort.
- Ett beslut om utvisning ska inte längre påverka påföljden. Det ska i stället beaktas vid bestämmandet av återreseförbudets längd.
- Den dömdes faktiska anknytning till Sverige ska tillmätas större betydelse än hur länge personen har vistats i Sverige.
- Kravet på synnerliga skäl för utvisning av personer med permanent uppehållstillstånd sedan fyra år och för nordiska medborgare som har bott i Sverige i två år har tagits bort.
Grundläggande förutsättningar för utvisning på grund av brott
Det är normalt sett åklagaren som begär att domstolen ska pröva frågan om utvisning på grund av brott. När domstolen dömer en person för ett brott och åklagaren har begärt att personen ska utvisas måste tingsrätten först ta ställning till om följande grundläggande förutsättningarna för utvisning är uppfyllda.
- Den dömde är inte svensk medborgare. Alla svenska medborgare har nämligen en grundlagsskyddad rätt att vistas i Sverige.
- Den dömde döms till ett straff som är strängare än böter, till exempel fängelse.
- Det är fråga om ett allvarligt brott som har ett straffvärde på 6 månaders fängelse eller annars är av en sådan karaktär att personen inte bör få stanna kvar i Sverige, eller att det kan antas att den dömde fortsätter att begå brott.
Vilka typer av brott kan leda till utvisning?
Det framgår direkt av lagtexten att brott som har ett straffvärde på minst 6 månaders fängelse är så allvarliga att utvisning kan bli aktuellt. Det kan till exempel vara grov stöld eller grovt bedrägeri, våldtäkt, människorov och allvarliga fall av misshandel.
Även andra brott som har ett straffvärde som är lägre än 6 månader kan leda till utvisning om det är av sådan karaktär att personen inte bör få stanna kvar i Sverige. Enligt förarbetena kan till exempel följande omständigheter beaktas vid bedömningen av om ett brott är av sådan karaktär att personen inte bör få stanna kvar i Sverige (se proposition 2021/22:224 s. 124):
- om gärningen har varit oprovocerad,
- utövats i nära relation,
- riktat sig mot någon i skyddslös ställning, till exempel en äldre person eller ett barn,
- haft ett hedersmotiv,
- haft som motiv att kränka någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet, eller
- riktat sig mot rättsordningen eller ett annat särskilt skyddsvärt samhällsintresse, såsom mened, övergrepp i rättssak eller sabotage mot blåljusverksamhet.
När kan risken för återfall i brott leda till utvisning?
Även om brottet som personen döms för inte har ett straffvärde på minst 6 månader eller annars är av så allvarlig karaktär att personen inte bör få stanna kvar i Sverige, kan det finnas förutsättningar för utvisning om det kan antas att den dömde fortsätter att begå brott i Sverige. Domstolens bedömning baseras då på karaktären av den aktuella brottsligheten och på vad som är känt om den dömdes tidigare uppförande och nuvarande förhållanden. Utvisning kan alltså bli aktuell vid seriebrottslighet av mindre allvarligt slag, exempelvis upprepade olovliga körningar, trafiknykterhetsbrott eller ringa stölder när flera brott är uppe till prövning samtidigt. Men det krävs som sagt alltid att straffet är strängare än böter för att utvisning ska få ske.
Bedömningen av risken för fortsatt brottslighet är densamma som före den 1 augusti 2022, så tidigare praxis är fortfarande vägledande. Domarbloggen har skrivit om hur domstolen avgör om det finns risk för fortsatt brottslighet i vårt tidigare inlägg om utvisning på grund av brott som du kan läsa här.
Vissa personer har ett starkare skydd mot utvisning
Domstolens bedömning i utvisningsfrågan handlar inte bara om själva brottet som personen har begått utan också om personen som begärs utvisad. Vissa personer har nämligen ett starkare skydd mot utvisning. Till exempel ställs högre krav på att utvisa en EU-medborgare än någon som inte är medborgare i ett EU-land.
Tidigare gällde ett förbud mot att utvisa en person som kom till Sverige som barn före 15 års ålder och som hade bott här i minst fem år. Det förbudet har tagits bort i samband med lagändringarna den 1 augusti 2022. Men det krävs väldigt mycket för att få utvisa en sådan person på grund av att personen begått brott. En situation då det är möjligt med utvisning i ett sådant fall är om personen döms för ett brott med ett straffvärde som motsvarar fängelse i minst två år.
En annan kategori av personer som har ett särskilt starkt skydd mot utvisning är de som har flyktingstatus. De får utvisas bara om det gäller ett synnerligen grovt brott och det finns en fara för allmän ordning och säkerhet.
Personens anknytning till Sverige måste alltid beaktas
Vid bedömning i utvisningsfrågan måste domstolen alltid beakta personens anknytning till Sverige. Stark anknytning till Sverige kan alltså hindra att en person utvisas på grund av brott. Vid bedömningen av om en person har stark anknytning till Sverige ska det särskilt beaktas i vilken utsträckning som personen har etablerat sig i samhället. Frågan om hur länge personen har varit i Sverige har fortfarande betydelse men inte lika stor betydelse som det hade före lagändringen den 1 augusti 2022. Det viktiga är den faktiska anknytningen till Sverige, inte hur lång tid som personen har varit i Sverige.
Om personen har barn i Sverige ska barnets behov av kontakt med sin förälder, hur kontakten har varit och hur kontakten skulle påverkas om personen utvisas särskilt beaktas. Det är alltså barnets behov av sin förälder som ska beaktas, inte förälderns egen önskan att ha kontakt med sina barn.
Det ställs högre krav på anknytning till Sverige för att hindra utvisning ju allvarligare brottsligheten är eller ju tydligare återfallsrisken är. Vid mycket allvarlig brottslighet är utgångspunkten att utvisning ska ske även om den dömde är gift eller har barn i landet.
Tiden för återreseförbudet
I samband med ett beslut om utvisning ska domstolen också besluta om längden på återreseförbudet, alltså hur länge personen ska förbjudas att återvända till Sverige. Återreseförbudets längd bestäms i första hand utifrån brottslighetens straffvärde men en sammanvägd bedömning ska göras. Bland annat kan en stark anknytning till Sverige utgöra skäl för ett kortare återreseförbud än vad som följer av straffvärdet.
I utlänningslagen anges följande riktlinjer för hur långt återreseförbudet ska vara baserat på brottslighetens straffvärde.
Nyckelord: Utvisning, medborgarskap, återreseförbud
Relaterade inlägg: Utvisning på grund av brott | Domarbloggen
