I det här inlägget tänkte jag berätta lite om hur påföljden skyddstillsyn fungerar och beskriva några av de olika tilläggspåföljder som skyddstillsyn kan kombineras med.
Vad innebär det att dömas till skyddstillsyn?
Skyddstillsyn är en påföljd som syftar till att minska risken för att den dömde fortsätter att begå brott. Den som döms till skyddstillsyn står i normalfallet under övervakning i ett år och ska då regelbundet träffa en övervakare. Det är också vanligt att skyddstillsyn förenas med föreskrifter av olika slag, vilket jag återkommer till längre fram i texten.
En skyddstillsyn har också en prövotid på tre år då den dömde måste sköta sig. Om hen begår nya brott under den tiden riskerar hen både att få ett hårdare straff för det nya brottet och att skyddstillsynen undanröjs och ersätts med ett annat straff. Om det händer blir straffet oftast fängelse.
Förutsättningar för skyddstillsyn
När domstolen funderar över att döma någon till skyddstillsyn ska domstolen bedöma om det finns skäl att tro att skyddstillsyn kan hjälpa den dömde att inte återfalla i brott. Enligt Högsta domstolens praxis betyder det i praktiken att det som utgångspunkt är möjligt att döma till skyddstillsyn i alla fall förutom när det helt saknas skäl att tro att en skyddstillsyn kan hjälpa den dömde att inte återfalla. Så kan det till exempel vara om den dömde förklarar att hen inte tänker medverka i de åtgärder som skyddstillsynen är tänkt att innehålla.
Enligt lagtexten får skyddstillsyn formellt sett dömas ut för vilket brott som helst så länge brottet är allvarligare än att straffet ska bli böter. Det finns dock också ett allmänt krav på att den påföljd som döms ut alltid måste stå i proportion till brottets allvar, det så kallade straffvärdet. Av det skälet går det därför normalt inte att döma ut skyddstillsyn när det gäller riktigt allvarliga brott. Vissa brott är också till sin typ sådana att fängelse ska vara utgångspunkten (så kallat artbrott).
Om du vill läsa mer om hur det går till när domstolen bestämmer vilket straff som ska dömas ut rekommenderar jag detta inlägg: Hur bestäms straffet? | Domarbloggen
Olika typer av föreskrifter och tilläggspåföljder
En skyddstillsyn kan kombineras med ett flertal olika föreskrifter och tilläggspåföljder. En del av dessa syftar till att förbättra möjligheterna för att skyddstillsynen ska få det resultat man hoppas på (att den dömde slutar begå brott). Andra föreskrifter syftar till att göra skyddstillsynen mer ingripande, så att påföljden kan bedömas som proportionerlig även om det brott som den dömde har begått är något allvarligare. På så sätt kan skyddstillsyn användas i fler fall än vad som annars hade varit möjligt.
Böter
Det är möjligt att döma till skyddstillsyn kombinerat med som mest 200 dagsböter, oavsett om böter ingår i straffskalan för brottet eller inte. Det är dock ovanligt att den kombinationen används.
Samhällstjänst
Det går också att döma ut mellan 40 och 240 timmar samhällstjänst tillsammans med en skyddstillsyn. Kort kan sägas att samhällstjänst innebär en skyldighet för den dömde att utföra oavlönat arbete. Vilket antal timmar samhällstjänst det blir avgörs av brottets allvar. Kombinationen gör att det går att döma till skyddstillsyn även vid lite allvarligare brott än vad som vore möjligt annars, eller när brottets art gör att fängelse annars borde ha dömts ut.
Den som vill veta mer om vad samhällstjänst är för något och hur det fungerar rekommenderas att läsa följande inlägg Samhällstjänst | Domarbloggen.
Fängelse
I vissa fall är det även möjligt att kombinera en skyddstillsyn med ett kortare fängelsestraff (mellan 14 dagar och tre månader). Den möjligheten är tänkt framför allt för ungdomar som har begått lite allvarligare brott som till exempel rån. Kombinationen gör det möjligt att döma till skyddstillsyn vid ännu allvarligare brottslighet än vad som är möjligt när skyddstillsyn döms ut tillsammans med samhällstjänst. Enligt Högsta domstolen kan kombinationen med fängelse användas när brottet annars skulle lett till ett fängelsestraff på upp till ett och ett halvt år (om inte brottets art eller den dömdes tidigare brottslighet också talar för fängelse, se rättsfallet NJA 2015 s. 1024, till exempel på NJA 2015 s. 1024 | lagen.nu.
Föreskrift om program eller behandling
Om det finns skäl att tro att den dömde behöver stöd under prövotiden får domstolen bestämma att så kallade särskilda föreskrifter ska ingå i skyddstillsynen. Enligt lagtexten får sådana föreskrifter avse
- vistelseort eller bostad under viss tid, högst ett år åt gången,
- arbetsanställning, annan förvärvsverksamhet eller utbildning,
- läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling i eller utanför sjukhus eller annan dylik inrättning.
Det absolut vanligaste är föreskrifter enligt punkten 3. Ofta handlar det i praktiken om att den dömde ska delta i något brottsförebyggande program. Kriminalvården har flera olika sådana program som är inriktade på att minska risken för återfall i missbruk och beroende samt kriminalitet i allmänhet. Det finns också program som riktar in sig särskilt på att förebygga en viss typ av brottslighet, som till exempel våld i nära relation eller sexualbrott.
Mer information om Kriminalvårdens olika program finns på myndighetens hemsida (Behandlingsprogram – Behandling och vård | Kriminalvården (kriminalvarden.se).
Föreskrift om särskild behandlingsplan – ”kontraktsvård”
Om missbruk eller något annat liknande har bidragit till att brottet begåtts är det ibland möjligt att döma till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallat kontraktsvård. Det kräver i så fall att det redan när domen meddelas finns en upprättad plan för behandlingen, som ska ta sikte på att behandla det problem som har legat bakom brottet. Det kan vara missbruk eller beroende av narkotika/alkohol, våldsbenägenhet och spelberoende. Behandling kan också ta sikte på att ge stöd för att bryta kriminella tankar och värderingar hos den dömde.
Kontraktsvård bygger på frivillighet. För att kontraktsvård ska bli aktuellt som påföljd måste den dömde inse att hen har ett problem och vara villig att genomgå behandling för att förändra sitt beteende. Det måste finnas ett samband mellan den dömdes problematik och brottet.
Före rättegången utreder och bedömer frivården (en del av Kriminalvården) om den dömde skulle vara mottaglig för behandling och om det finns ett lämpligt behandlingsalternativ. Det är dömdes situation, behov och brottets art som styr vilken form kontraktsvården får. Det kan till exempel handla om att den dömde ska bo på ett behandlingshem under en period för att få möjlighet att komma ifrån ett missbruk. Men det finns också kontraktsvård i öppenvård där den dömde bor hemma under vårdtiden.
Vilka möjligheter som finns att döma till kontraktsvård styrs ganska mycket av vilket innehåll den föreslagna vården har. Som framgått krävs alltid att innehållet i en skyddstillsyn står i proportion till brottets allvar. Enligt praxis kan skyddstillsyn med kontraktsvård i vissa fall ersätta fängelsestraff på upp till två år, men då krävs förstås att den planerade vården är mycket ingripande för den dömde.
Vissa av föreskrifterna kan kombineras med varandra
Det är möjligt att kombinera en skyddstillsyn med till exempel både en föreskrift om program och en föreskrift om samhällstjänst. Det går också bra att döma till skyddstillsyn tillsammans med en vårdföreskrift och ett kortare fängelsestraff. Däremot får domstolen inte döma till böter eller samhällstjänst samtidigt som den kombinerar skyddstillsyn med ett fängelsestraff.
Vad händer om den dömde missköter skyddstillsynen?
Under prövotiden ska den dömde rätta sig efter de regler och föreskrifter som ingår i skyddstillsynen och efter bästa förmåga kunna försörja sig själv. Vid misskötsamhet kan en övervakningsnämnd (en särskild del av Kriminalvården) tilldela den dömde varning eller särskilda föreskrifter. Om det finns behov kan övervakningsnämnden även förlänga övervakningen. Vid allvarlig misskötsamhet kan övervakningsnämnden föreslå för domstolen att skyddstillsynen upphävs (undanröjs). Då tar domstolen upp ärendet på nytt och kan döma till ett annat straff. Ofta blir det då fråga om att ersätta skyddstillsynen med ett fängelsestraff.
