Det här är ett vanligt beslut i många av våra brottmålsdomar. Den som döms ska betala 800 kronor till Brottsofferfonden. Men vad händer med pengarna som går till Brottsofferfonden? Måste alla som döms i ett brottmål betala? Och måste det finnas ett brottsoffer för att domstolen ska bestämma att den som döms också ska betala en avgift till Brottsofferfonden?
Det här är frågor som vi ibland får när vi genomför våra brukarundersökningar på tingsrätten. Du kanske också undrar, eller är nyfiken på Brottsofferfonden och Brottsoffermyndigheten i största allmänhet. Läs bloggen så får du veta mer!
Vilka måste betala en avgift till Brottsofferfonden?
Den som döms för ett brott som domstolen kan döma till fängelse för ska betala en avgift till Brottsofferfonden. Avgiften ska betalas även om den dömde inte döms till fängelse i det enskilda fallet, det räcker att det aktuella brottet är ett sådant brott som tingsrätten kan döma till fängelse för. Några exempel är stöld, ringa narkotikabrott och misshandel. Det behöver inte heller vara så att det finns ett klart brottsoffer, som till exempel vid misshandel, för att man ska vara skyldig att betala en avgift till Brottsofferfonden
Den som ska betala en avgift till Brottsofferfonden får ett inbetalningskort hemskickat från polisen. Om man inte betalar trots betalningspåminnelser lämnas ärendet vidare till Kronofogdemyndigheten.
Att stärka brottsoffrens situation
Det finns en egen myndighet som tar hand om alla de pengar som betalas in till Brottsofferfonden. Myndigheten heter Brottsoffermyndigheten och ligger i Umeå. Myndighetens uppgift är att främja brottsoffers rättigheter, deras behov och intressen samt att vara ett kunskapscentrum för brottsofferfrågor.
Brottsofferfonden har inte alltid funnits. Den skapades 1994 och tanken var att fonden skulle ge ekonomiskt stöd till olika former av brottsofferinriktad verksamhet.
Inledningsvis var avgiften till brottsofferfonden 300 kronor. Därefter ändrades avgiften till 500 kronor och numera är avgiften 800 kronor. Det är när brottet har begåtts som avgör vilken avgift den som döms för brottet ska betala. För brott som begåtts den 1 februari 2015 eller senare är avgiften till Brottsofferfonden 800 kronor.
Hur mycket pengar handlar det om?
Maria Königsson, som är jurist på Brottsoffermyndigheten, berättar att myndigheten får in lite drygt 40 miljoner kronor till Brottsofferfonden varje år.
Under 2017 handlade det om 17,6 miljoner kronor som de som dömts i domstol betalade in. Dessutom fick Brottsofferfonden in 11,4 miljoner kronor i samband med att människor godkände strafförelägganden. Ett strafföreläggande kan användas om en misstänkt erkänner att hen har gjort sig skyldig till ett brott och det är klart vad det ska bli för straff. Då kan åklagaren meddela ett s.k. strafföreläggande istället för att gå vidare med ärendet till domstol.
Ungefär 10,8 miljoner kronor kom till Brottsofferfonden från betalningar som hade gått via Kronofogdemyndigheten och avsåg då både domar och strafförelägganden där man inte hade betalt avgiften till Brottsofferfonden.
Den som avtjänar sitt fängelsestraff genom en elektronisk fotboja ska också betala en avgift till Brottsofferfonden. Det handlar i dagsläget om 80 kronor per dag, upp till 9 600 kronor för hela perioden. Om du vill läsa mer om elektronisk fotboja, se vidare vår fredagsfråga på Facebook om fotboja. Förra året fick Brottsofferfonden in 2,7 miljoner kronor från människor som avtjänade sitt fängelsestraff genom elektronisk fotboja.
Vad görs för pengarna?
Maria Königsson berättar att pengarna används för att öka kunskapen om brottsoffer och för att förbättra bemötandet och stödet till personer som utsatts för brott. Fonden finansierar bland annat forskning och projekt som genomförs av ideella organisationer och offentliga verksamheter. Det kan handla om utbildningar för aktiva i ideella organisationer eller seminarier för yrkesverksamma som kommer i kontakt med brottsoffer.
Projekten kan också handla om att ta fram informationsmaterial på flera olika språk eller information för att nå ut till brottsoffer via kollektivtrafik, biografer, radio och sociala medier. Projekten kan dessutom handla om att hitta goda metoder för att ge stöd till brottsutsatta.
Vittnestödsverksamheterna vid landets tingsrätter är ytterligare ett exempel på hur Brottsofferfondens medel används. De ansvariga organisationerna kan få pengar till samordning, utbildning och informationsinsatser.
Vilka forskningsprojekt bedrivs för närvarande med pengar från Brottsofferfonden?
Maria Königsson berättar att de forskningsprojekt som pågår för tillfället och som har fått pengar från Brottsofferfonden handlar om den respons #metoo-uppropen fått både på ett samhälleligt och rättsligt plan, kvalitén i barnförhör, begreppet provokation inom straffrätten, förbättrade vittnesmål för personer med svenska som andra språk och rättigheter för brottsoffer som har varit med om massövergrepp och flykt.
På Brottsoffermyndighetens webbplats finns det en projektkatalog som samlar information om forskningsprojekt med finansiering från Brottsofferfonden. Se vidare Om Brottsofferfonden (brottsoffermyndigheten.se)
Vad gör Brottsoffermyndigheten mer?
Maria Königsson förklarar att Brottsoffermyndigheten ständigt arbetar med att föra ut forskningsbaserade kunskaper till praktiker inom bland annat rättsväsendet. I november i år anordnar myndigheten ett seminarium i Göteborg om forskning som kan ha praktisk nytta för verksamheter som möter barn och unga som utsätts för brott. Vidare kommer forskningsintervjuer på temat våld i nära relationer och minnesforskning att lanseras på myndighetens webbplats under hösten.
Brottsoffermyndigheten vänder sig också till studenter på universitet och högskolor och uppmuntrar till intresse för frågor som rör brottsoffer. Varje år anordnas en tävling för studentuppsatser med fokus på brottsoffer. I slutet av oktober offentliggörs de tre vinnande bidragen i årets tävling.
