Verkställighetsärenden i familjemål
Varje år meddelar tingsrätterna många domar och beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Men vad händer om en av parterna inte respekterar och lyder det som tingsrätten har bestämt?
Om det inträffar kan den andra parten gå till domstolen på nytt och begära verkställighet av den tidigare domen eller beslutet. Med verkställighet menar man att parten begär att det som domstolen har beslutat också ska genomföras.
För att domen eller beslutet ska få verkställas krävs det att domen eller beslutet har vunnit laga kraft, dvs att det inte längre går att överklaga. Parten kan också begära verkställighet, utan att domen eller beslutet har vunnit laga kraft, om domstolen i sitt tidigare avgörande har bestämt att det ska gälla omedelbart.
En förälder kan dessutom ansöka om verkställighet hos domstolen om föräldrarna sedan tidigare har ett avtal om vårdnad, boende och umgänge som godkänts av socialnämnden. Ett sådant avtal går att verkställa på samma sätt som ett lagakraftvunnet avgörande från en domstol. Den som ansöker om verkställighet för ett avtal måste kunna visa upp socialnämndens godkännande.
Verkställighetsärenden omfattar vårdnad, umgänge och överlämnande av barn
Verkställighetsärenden i familjemål kan handla om vårdnad, umgänge och överlämnande och i de allra flesta fall ska den som vill ansöka om verkställighet lämna in ansökan till tingsrätten på den ort där barnet bor. I lagtexten talar man om hemvist och med det menar man den ort där barnet var folkbokförd den 1 november föregående år. I de allra flesta fall kommer verkställighetsärenden att handläggs av samma domstol som tidigare avgjort själva sakfrågan. Det finns i allmänhet inte heller något hinder mot att den domare som tidigare har dömt i familjemålet också är den domare som har hand om och beslutar i verkställighetsärendet.
Ingen omprövning
I den här typen av ärenden ska domstolen, precis som i familjemålen, alltid se till barnets bästa. Utgångspunkten för prövningen av frågor om verkställighet av domar eller beslut, är dock att det domstolen tidigare har beslutat om i sitt avgörande också ska gälla. Man utgår ifrån att barnets bästa har varit bestämmande för ett tidigare avgörande och själva verkställigheten går då ut på att i barnets intresse se till att genomföra det som tidigare har bedömts vara i barnets bästa intresse. Därmed blir inte ett verkställighetsärende en omprövning av ett tidigare domstolsbeslut.
Men under alla förhållanden måste domstolen alltid göra en bedömning av eventuella risker för att barnet kan komma att fara illa om ett tidigare avtal eller avgörande verkställs. Det kan också ha framkommit nya omständigheter som inte var uppe till bedömning vid tidpunkten för det tidigare avgörandet. Det kan exempelvis handla om att en förälder har börjat missbruka eller att det finns uppgifter om att en umgängesförälder begår kriminella handlingar och det därför finns risk för att barnets säkerhet är i fara. I sådana fall kan det vara uppenbart att verkställigheten inte är förenlig med barnets bästa och då kan domstolen vägra verkställighet.
Frivillighet
När verkställighet begärs för överlämnade av ett barn ska rätten som utgångspunkt försöka att pröva om ett överlämnande av barnet kan ske frivilligt. Tingsrätten kan utse en medlare som får träffa föräldrarna utanför domstolens lokaler och i samråd med föräldrarna kan medlaren försöka att hitta en frivillig lösning.
Medlaren ska vara en lämplig person för uppdraget och de som utses till medlare av domstolen kan exempelvis vara psykologer, terapeuter eller advokater som har särskild kunskap om barn och familjerelationer. Tiden för medlingsuppdraget får inte sättas längre än två veckor, men rätten kan förlänga uppdraget om det finns förutsättningar för att komma fram till en frivillig lösning. Omständigheterna i det enskilda fallet är avgörande för hur lång tid ett medlingsuppdrag kan få fortsätta och i sin bedömning om uppdraget ska förlängas måste domaren också väga in att det finns ett starkt krav på att den här typen av ärenden ska behandlas skyndsamt.
Ersättning till medlaren betalas av staten och om medlingen lyckas kan den som ansökt om verkställighet återkalla ärendet. Om du vill läsa mer om medling, se Familjemedlare hjälper parterna i vårdnadsmål att komma överens | Domarbloggen.
Överlämnande med tvång
Om det till slut inte går att nå fram till ett frivilligt överlämnande kan tingsrätten besluta att barnet ska överlämnas med tvång. Det vanligaste tvångsmedlet är vite och i praktiken innebär det att den som inte vill lämna över barnet kan dömas till att betala ett särskilt bestämt penningbelopp, vite, till staten om hen inte lämnar över barnet i framtiden. I sällsynta fall kan domstolen besluta att polis ska hämta barnet. En sådan hämtning ska ske så skonsamt som möjligt för barnet.
Sammanträde
Om tingsrätten kallar till ett sammanträde i ett verkställighetsärende ska rätten bestå av en juristdomare och tre nämndemän. Om parterna samtycker eller om ärendet är av enkel beskaffenhet behövs inte nämndemän vid avgörandet utan då räcker det med juristdomaren. Det kan ofta finnas möjlighet att få rättshjälp för den som är part i ett verkställighetsärende. Då bekostar staten ett rättshjälpsbiträde som hjälper parten. För mer information om rättshjälp, se Rättshjälp | Domarbloggen.
