Världen flyttar in i våra domstolar

folkrätt

jordglob

Sverige är ingen fristad för krigsförbrytare

Vi kan dagligen följa medierapporteringen om krig och oroshärdar i vår omvärld. De oroliga förhållandena gör sig påminda också i våra domstolar. Sverige har genom internationella åtaganden en skyldighet att se till att förövare av krigsbrott kan ställas till svars och dömas. Sverige ska inte vara en fristad för sådana brottslingar.
Under våren dömde vi i ett mål om grov misshandel och folkrättsbrott i Syrien. Målet hade sin bakgrund i bland annat en film som lagts ut på sociala medier och som visade en brutal misshandel. Den man som misstänktes och åtalades för delaktighet i misshandeln hade kommit till Sverige några år tidigare. Vi dömde honom för grov misshandel till sju års fängelse och livstids utvisning. Domen överklagades till hovrätten som utöver den grova misshandeln även dömde mannen för folkrättsbrott och höjde straffet till åtta års fängelse.

Hur får vi tag i brottsoffren?

Åtal för krigsbrott innebär särskilda utmaningar för oss i domstolarna såväl i den praktiska hanteringen som i de rättsliga bedömningarna. Inte sällan har det gått lång tid, ofta många år, sedan brotten begicks och brotten har i regel skett i konfliktområden långt från vårt land. Det leder till svårigheter i första hand för polis och åklagare att utreda och säkra bevisning, men även för oss i domstolarna att få tag på förhörspersoner och få till stånd förhör med dem.
I vårt mål hade den åtalade mannen med den inspelade filmen som huvudsakligt bevis ett år tidigare dömts av tingsrätten till fem års fängelse för folkrättsbrott och grov misshandel av en då oidentifierad man i Syrien. Efter att domen överklagats, och under tiden målet pågick i hovrätten, identifierades den misshandlade mannen. Eftersom han skulle höras i målet och det därmed skulle komma till nytt underlag för en bedömning återförvisade hovrätten målet till tingsrätten för ny prövning.
En första utmaning för oss blev att försöka få den misshandlade mannen, målsäganden, till domstolen. Han befann sig enligt uppgift i ett flyktingläger i Turkiet. Med hjälp av bland andra den advokat som utsetts för honom, målsägandebiträdet, och tolk kunde vi etablera en kontakt som ledde till att han kom hit och kunde höras. Det var ett viktigt förhör. Genom det kom det fram att det inte alls handlat om endast den fem minuter långa misshandel som kunde ses på filmen utan om en synnerligen grov misshandel som pågått under flera dygn då målsäganden var bunden och försvarslös.

Var misshandeln ett folkrättsbrott?

Målet aktualiserade rättsliga frågeställningar som hur långt stridigheterna i Syrien hade gått vid denna tid, det vill säga under våren/sommaren 2012, och vilken grad av organisation de stridande grupperna hade. En fråga var om det vid tiden för misshandeln kunde anses ha förelegat en inre väpnad konflikt i Syrien. En annan om gärningen hade en sådan koppling till den väpnade konflikten som krävs för folkrättsbrott. Det handlade bland annat om att tolka och värdera uppgifter från internationella organisationer och att tolka internationell rätt och rättsfall från olika internationella domstolar. Det är kanske inte den bild man har av en svensk domares arbete, men så kan det se ut. Vi ser allt fler av dessa mål och den utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta.

Den internationella humanitära rätten ska gälla i krig och väpnade konflikter

Det är viktigt att poängtera att den fällande domen varken tar ställning för eller mot Bashar al-Assads regim eller motståndsrörelsen. Däremot sänder den en signal till stridande personer, oavsett vilken sida de tillhör, att den internationella humanitära rätten gäller i krig och konflikt och att brott kommer att straffas. Och om man dessutom lägger ut filmade övergrepp på Facebook eller andra sociala medier, ja då underlättas onekligen polisens arbete!
Ca 65 miljoner människor är i dag på flykt i världen. Det är ofattbart och oerhört tragiskt. Samtidigt måste vi fortsätta verka för att den internationella humanitära rätten och rättsstatens principer får genomslag. Vi i domstolarna har en viktig uppgift att fylla här.

Följ nedanstående länk för att läsa tingsrättens och hovrättens domar.
Svea HR B 4770-16 Dom 2016-08-05