DEL 3 AV 3. Förhandlingar i domstol är som utgångspunkt offentliga. I sista delen av serien Rättsprinciper och rättssäkerhet ska vi berätta om principen om förhandlingsoffentlighet.
– Det är ett viktigt inslag i en rättsstat. Vi har inte hemliga rättegångar och ingen ska dömas bakom stängda dörrar, säger åklagaren Stefan Creutz.
Det här är sista delen i serien Rättsprinciper och rättssäkerhet. I tre blogginlägg låter vi en domare, åklagare och försvarsadvokat förklara hur tre rättsprinciper hänger ihop med rättssäkerhet. Alla tre har berättat att de ofta får frågan hur det kommer sig att vem som helst får titta på en förhandling i domstol. Det kan vara vittnen, den åtalade eller målsäganden som undrar.
Försvarsadvokaten Matilda Bergström brukar förbereda sin klient, den åtalade, på att förhandlingen kommer att vara offentlig.
– Klienten kan tycka att det är jobbigt att någon han eller hon känner skulle kunna vara i rättssalen. Numera händer det också att förhör läggs ut på internet eller bli en del av en podd. Tanken på det kan vara särskilt påfrestande, säger hon.
När åklagaren Stefan och försvarsadvokaten Matilda får frågor om hur det kommer sig att en förhandling är offentlig brukar de berätta varför det kan vara en fördel. Innan vi går på in på just det ska vi förklara vad principen om förhandlingsoffentlighet går ut på.
Förhandlingar i domstol är som utgångspunkt offentliga
Principen om förhandlingsoffentlighet finns i grundlagen. I 2 kap. 11 § regeringsformen står det att en förhandling i domstol ska vara offentlig. Det betyder att vem som helst kan titta på nästan vilken förhandling som helst.
– Principen om förhandlingsoffentlighet är en del av offentlighetsprincipen. Den handlar om att allmänheten rent generellt ska ha insyn i den offentliga maktutövningen. När det gäller principen om förhandlingsoffentlighet handlar den mer specifikt om att allmänheten ska kunna vara med vid en förhandling i domstol, säger domaren Niklas Schüllerqvist.
Principen har dock några undantag. Domstolen kan besluta att hela eller delar av en förhandling ska hållas bakom stängda dörrar. Då får alltså inga åhörare vara med i rättssalen. Det är vanligt att mål som exempelvis rör sexualbrott, barnpornografi eller rikets säkerhet hålls bakom stängda dörrar. Orsaken till stängda dörrar kan också vara att parterna är ungdomar. Dessutom hålls normalt större delen av en häktningsförhandling bakom stängda dörrar, bland annat för att förundersökningen inte ska bli påverkad. Beslut och domar från en domstol är alltid offentliga.
Ger möjlighet att granska, kritisera och ifrågasätta domstolarna
I jämförelse med annan offentlig verksamhet är allmänhetens möjligheter till insyn hos domstolarna extra stark. Domaren Niklas förklarar vad det beror på.
– Domstolarna har exceptionella möjligheter att utöva makt. De kan döma till bland annat långa fängelsestraff, flytta vårdnaden för ett barn från en förälder eller utvisa en person från landet. Media, allmänhet och andra måste därför få följa rättegångar för att kunna granska hur domstolarna använder sin makt och att det sker på ett rättssäkert sätt, säger han.
Den som följer en förhandling får ta del av bevisningen som ligger till grund för domstolens dom.
– För att man ska kunna granska, kritisera och ifrågasätta domstolens maktutövande krävs att man kan ta del av samma material som domstolen har tillgång till, säger domaren Niklas.
Utan insyn riskerar domstolarna att tappa förtroende
Åklagaren Stefan förklarar att öppna förhandlingar i domstol är något som ska finnas i en rättsstat.
– Det är ett viktigt inslag i en rättsstat. Vi har inte hemliga rättegångar och ingen ska dömas bakom stängda dörrar, säger han.
Han poängterar att det inte bara är domstolarna som ska kunna bli granskade, utan även åklagarna och andra aktörer inom rättsväsendet. Domaren Niklas resonerar på ett liknande sätt. Han ser det som att insynen är avgörande för rättsväsendets förtroende.
– I en rättsstat är det grundläggande att det finns ett visst förtroende för institutionerna som sådana och att makten utövas rättssäkert i enlighet med de lagar och regler som finns. Utan insyn finns en risk att allmänheten inte har något större förtroende för hur den dömande makten utövas, säger domaren Niklas.
Öppna förhandlingar i domstol har dessutom andra positiva effekter, enligt försvarsadvokaten Matilda.
– I ett större perspektiv kan öppna förhandlingar bidra till att motverka korruption, säger hon.
Media i rättssalen
Ett särskilt syfte med offentliga förhandlingar i domstol är att media ska kunna granska domstolarnas maktutövande. Intresset från medias sida för att bevaka domstolarna är stort. Media rapporterar om uppmärksammade rättsfall i princip dagligen.
Försvarsadvokaten Matilda märker av ett delvis nytt fenomen som hör ihop med att förhandlingar är offentliga.
– Något som har blivit vanligare är att förhören från rättegången läggs ut på Youtube. Förhören kan också bli del av en podd som handlar om rättsfallet, säger hon.
För den som är part i en rättegång kan det vara jobbigt att förhandlingen är offentlig eller att målet är uppmärksammat. För parterna finns det samtidigt fördelar med offentligheten, resonerar försvarsadvokaten Matilda. Hon nämner att det exempelvis kan vara ett stöd att anhöriga får vara i rättssalen.
– Men det är också bra för en klient att hans eller hennes fall kan bli jämförda med andra liknande fall. Insynen leder till att praxis skapas. Det gör det lättare för försvarsadvokater att lägga fram argument kring exempelvis hur en misshandel ska bedömas eller vad straffet borde bli, säger hon.
Matilda menar alltså att offentliga förhandlingar kan leda till att fall som liknar varandra blir bedömda likvärdigt. Domaren Niklas håller med om det.
– Dömande är sällan en exakt vetenskap men en utgångspunkt är att lika fall ska behandlas lika. Det är också en orsak till det är viktigt att kunna följa varför ett fall gick si eller så, säger han.
Offentligheten kan begränsas för att bidra till trygg och säker förhandling
Ibland påverkar principen om förhandlingsoffentlighet hur en åklagare förbereder en förhandling, berättar åklagaren Stefan.
– Målsäganden och vittnen ringer mig emellanåt. De kan uttrycka oro för vilka som kan komma och titta på förhandlingen. Det kan såklart vara problematiskt och påverkar mitt jobb som åklagare rätt mycket eftersom det kan vara svårt att motivera vittnen i vissa mål. Jag förklarar att det inte är ett alternativ att inte komma till förhandlingen men berättar att vi kan göra det så tryggt som möjligt säger han.
Det åklagaren Stefan kan göra är bland annat att koppla in vittnesstöd eller höra med domstolen om den som ska bli förhörd kan vara med vid förhandlingen från en annan plats via videolänk.
Domaren som leder förhandlingen, alltså ordföranden, kan också fatta vissa beslut som begränsar principen om förhandlingsoffentlighet. Syftet är att parter eller vittnen ska känna sig trygga och säkra. Den som stör förhandlingen eller försöker påverka den som ska bli förhörd kan exempelvis bli utvisad. Ordföranden kan även besluta att åhörare ska följa förhandlingen från en sidosal eller begränsa antalet åhörare för att undvika trängsel.
Åklagaren Stefan tillägger att han trots de mer problematiska aspekterna tycker att fördelarna med principen om förhandlingsoffentlighet överväger nackdelarna.
– Jag vill understryka att jag inte tycker att vi ska ta bort rätten till öppna förhandlingar, säger han.
Som vi nu har beskrivit är möjligheten till insyn hos domstolarna mycket långtgående i Sverige. Det gör att var och en som går på en förhandling har en unik möjlighet att själv vara med och kontrollera hur domstolar använder sin makt. Att gå på en förhandling gör dessutom att man lär sig mer om hur rättssystemet fungerar och hur en rättegång går till.
Domarbloggen tar gärna emot förslag på ämnen att ta upp
Det här är den sista delen i vår serie Rättsprinciper och rättssäkerhet. Men vi kommer säkert återvända till ämnet i framtiden. Har du förslag på några rättsprinciper som du skulle vilja veta mer om eller andra ämnen du vill att vi ska skriva om på Domarbloggen? Mejla gärna in ditt förslag till oss. Du når oss på sodertorns.tingsratt.domarbloggen@dom.se.
