Nyligen anordnade tingsrätten en föreläsning för domstolsvärdar och handläggare om domstolens arbete med att hjälpa oroliga vittnen, målsägande och deras anhöriga. Föreläsningen hölls av representanter för Brottsofferjourens domstolsbaserade stödverksamhet, även kallat vittnesstödet, som dagligen arbetar med dessa frågor. I det här inlägget delar vi med oss av några lärdomar från föreläsningen.
Har du någon gång besökt tingsrätten eller ringt till oss? Då är chansen stor att du har kommit i kontakt med någon av våra hjälpsamma domstolsvärdar eller handläggare. Här på tingsrätten arbetar också representanter för Brottsofferjourens domstolsbaserade stödverksamhet. Stödverksamheten erbjuder olika former av stöd såväl före, som under och efter en rättegång. Sara (vid tidpunkten samordnare för stödverksamheten vid Södertörns tingsrätt) och Rebecca (samordnare för stödverksamheten vid Stockholms tingsrätt) föreläste nyligen för domstolens handläggare och domstolsvärdar om arbetet med stödverksamheten. Föreläsningen tog upp viktiga frågor som: Vilka är de vanligaste orsakerna till att man känner oro inför en rättegång och hur kan vi på domstolen hjälpa oroliga vittnen, målsägande och anhöriga? Svaren på dessa frågor kan du läsa i det här inlägget!
Vanliga orsaker till oro bland vittnen, målsägande och anhöriga
”Jag hade ingen aning om vad jag skulle förvänta mig. Det mesta jag vet om rättegångar har jag sett i amerikanska serier.” – Anonym besökare på tingsrätten i 2023 års brukarundersökning
De flesta som kommer till domstolen vet inte vad de har att förvänta sig. De föreställningar man har av hur det går till i domstol kanske bygger på rykten, medias rapportering om grov brottslighet eller tv-serier där hårdnackade advokater går hårt åt parter och vittnen. Några orsaker till att man kan känna oro inför att komma till domstolen är:
- Funderingar kring praktiska frågor, till exempel hur man vet när det är ens tur att gå in i rättegångssalen, var i salen man ska sitta och andra frågor om hur rättegången kommer att gå till.
- Rädsla för att göra ”fel” eller säga ”fel” saker i förhör.
Information och medmänskligt stöd – ofta bra botemedel mot oro
Information om hur det faktiskt ser ut och går till i en domstol har ofta visat sig vara ett bra botemedel mot den oro många känner, berättar Sara. Visste du till exempel att:
- Du kan boka ett förmöte med stödjarna inför en rättegång. Då får du komma på ett slags studiebesök där du och en stödjare antingen besöker en tom rättegångssal eller tittar på en riktig rättegång för att se hur det går till. Du kan också möta upp en stödjare en stund före din förhandling och få sällskap till salen. Stödjarna erbjuder även medmänskligt stöd under förhandlingen. Om du har frågor eller tankar som du vill diskutera med stödjarna på telefon inför eller efter förhandlingen går det förstås också bra.
- Stödverksamheten kan finnas med hela vägen, från polisanmälan, under förundersökningen och rättegången samt efter att rättegången har avslutats. Stödjarna kan också hjälpa till i enskilda delar av processen, till exempel kan de sitta med vid rättegången eller hjälpa målsäganden att begära ut ekonomisk ersättning från Brottsoffermyndigheten eller från den tilltalade.
- Ett vanligt missförstånd är att stödverksamheten bara hjälper vittnen. Sanningen är att stödverksamheten också finns där för målsäganden samt anhöriga till målsäganden, vittnen och tilltalade. I mån av tid hjälper stödjarna även tilltalade som inte har någon försvarare.
– Många vittnen och målsägande är oroliga för att de ska glömma bort eller blanda ihop detaljer kring händelsen de förhörs om. En del vittnen är rädda för att de ska ”råka” begå mened (läs mer här: Vad händer om jag ljuger i domstol? | Domarbloggen), berättar Rebecca och fortsätter: – Då kan vi lugna dem genom att bekräfta att de bara behöver berätta det de kommer ihåg och att domarna är vana vid att hantera vittnen och målsägande som glömmer bort eller blandar ihop detaljer. Ofta har det ju gått lång tid mellan brottet och rättegången, så det är naturligt att det är svårt att minnas! Vi informerar även alltid om att man som vittne eller målsägande ska säga till om man inte förstår en fråga, inte kommer ihåg eller känner sig osäker. Det finns också en stor förståelse bland domarna och rättens övriga aktörer för att det känns svårt och ovant för många att vara med på en rättegång.
Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta domstolen. Våra handläggare har svaret på många praktiska frågor. De kan också hjälpa dig att kontakta den domstolsbaserade stödverksamheten om du behöver stöd. Om du i stället vill kontakta stödverksamheten direkt hittar du deras kontaktuppgifter här: Stödperson för vittnen och målsägande.
På domstolens hemsida kan du också läsa detaljerad information om varje moment i rättegången och titta på en film från en rättegång: Huvudförhandlingen – Sveriges Domstolar. Du hittar också svar på vanliga frågor här: Vanliga frågor och svar – Södertörns tingsrätt (domstol.se). Brottsofferfonden har även publicerat information som riktar sig till barn och unga i olika åldersgrupper om hur en rättegång går till: Start (jagvillveta.se). Informationen finns tillgänglig på flera olika språk. Mer information om hur vittnesstödet kan hjälpa barn och unga som råkat ut för eller bevittnat ett brott finns på denna sida: Så arbetar vittnesstödet med unga brottsoffer och unga vittnen | Domarbloggen.
